Syftet med arbetet var att undersöka hur lågstadielärare och mellanstadielärare uppfattar utomhuspedagogik, hur de använde sig av utomhuspedagogik, samt vilka svårigheter de såg med denna form av undervisning. Undersökningen skedde genom fyra kvalitativa intervjuer där lärare från låg och mellanstadiet blev intervjuade. Frågorna som pedagogerna fick var; ñ  Hur uppfattar du som lärare utomhuspedagogik? ñ  Vilka fördelar respektive nackdelar ser du med utomhuspedagogik? ñ  Hur ser du på utomhuspedagogik i förhållande till klassrumsundervisning? ñ  I vilken utsträckning använder du dig av utomhuspedagogik i din undervisning?     Resultatet visade på att pedagoger från de båda stadierna uppfattade utomhuspedagogiks som en kompletterande undervisningsform till klassrumsundervisning, där ett lustfyllt, varierat, praktisk och sinnlig lärande stod i fokus. Rörelse och praktiskt arbete var det som uppfattades vara utomhuspedagogikens största fördelar, samt att utomhuspedagogiken hade möjlighet att lyfta svagare elever genom sin praktiska natur. De intervjuade pedagogerna använde sig av utomhuspedagogik i ämnena matematik, svenska och NO, samt att lågstadielärarna använde sig av utomhuspedagogik kontinuerligt i sin undervisning och mellanstadielärare efter behov. De svårigheter som togs upp var tid och planering, att det krävs mycket planering och framförhållning för att kunna hålla en lektion, bedömning, eftersom det ansåg svårt att bedöma elevernas lärande utomhus. Samt elevernas oförmögenhet att klä sig rätt för utomhusvistelse.

No description available.

Denna studie syftar till att undersöka och analysera lågstadielärares förhållningssätt till teknikundervisning. Forskning tyder på att det finns olika typer av teknikundervisning och att teknikundervisningen går till på olika vis internationellt. I Sverige har teknikämnet nyligen blivit ett självständigt ämne med egna tilldelade timmar. Däremot finns ingen gedigen grund att stå på eftersom ämnet är så pass nytt i skolans historia och det är svårt att veta hur undervisningen ska gå till. Samtidigt är teknikutveckling något som ständigt prioriteras i samhället. Studien grundas på observationer av sex lågstadielärares undervisning i teknik eftersom det tidigare identifierats en avsaknad av studier med observationer som metod. Som komplement till observationerna är även intervjuer gjorda med respektive observerad lärare. Som ramverk för analys är ett antal faktorer identifierade ur tidigare forskning. Dessa faktorer synliggör lärares förhållningssätt till teknikämnet. I studien undersöks hur ofta förekommande faktorerna är och på så vis tydliggörs förhållningssättet i teknikundervisningen. Resultatet visar att deltagande lärare känner positivt inför teknikundervisningen. I analysen av observationerna framgår det att lärarna mestadels centrerar undervisningen kring eleverna genom att interagera med dem i undervisningen. Detta ger plats för att undervisa undersöknings- och problembaserat och på så vis engageras eleverna. I observationerna synliggjordes att introduktioner till största del är lärarcentrerade. Detta visar att lärarna har en benägenhet att utgå från sig själva vilket kan härledas till osäkerhet inför teknikundervisningen. I intervjuerna uttrycker lärarna inga svårigheter inför en omstyrning av teknikundervisningen. Det framgår också att lärarna inte känner några svårigheter inför att utgå från elevernas behov och intresse. Däremot uppvisar deltagande lärare en viss mån av osäkerhet kring ämneskunskaper.

Bakgrund: Det finns ett behov av att förbättra svenska barn och ungdomars kostvanor. Gratis skolmat serveras i Sverige för att bidra med korrekt näring och under skolmåltiden bör pedagogisk måltid användas för att undervisa eleverna om hälsosamma matvanor. Lärare är de som förväntas genomföra pedagogisk måltid. Syfte: Att studera lågstadielärares arbete med och inställningen till pedagogiska måltider. Metod: Kvalitativ metod där sex semistrukturerade intervjuer genomförts med lågstadielärare. Intervjuerna skedde via telefon, spelades in och transkriberades. Kvalitativ innehållsanalys användes vid analysarbetet. Resultat: De sex informanterna var alla legitimerade lågstadielärare. De hade varit yrkesverksamma 2–10 år och var kvinnor i åldrarna 25–50 år. Analysen resulterade i två kategorier och åtta subkategorier. Lågstadielärarna i studien upplevde blandade känslor kring pedagogiska måltiden, den kunde upplevas som stressig och innebörden var oklar. Lärarna hade ett arbete byggt på rutiner i matsalen med fasta tider och bestämda platser. Alla lärare såg sig som förebilder när det kom till att främja hälsosamma matvanor och de var medvetna om att de kunde påverka eleverna. Slutsats: Lärarna hade blandade känslor kring pedagogiska måltiden då den kunde upplevas stressig och att kunskap saknades. Samtidigt såg de sig som en förebild och som en del i främjandet av hälsosamma matvanor. Med rätt kunskap och stöttning kring pedagogiska måltider kan läraren och skolan, tillsammans med andra insatser i samhälle och hem, bidra med ökad hälsa i form av hälsosamma matvanor.

Syftet med denna uppsats är att undersöka aktiva lågstadielärares attityd och inställning motteknikämnet, både vad gäller kön, genus, timplan och entreprenörskap. Data har samlats ingenom både enkäter och intervjuer med verksamma lågstadielärare och lärare i förskoleklass.Data har sedan analyserats med en kvalitativ analys, där samband, attityder ochåterkommande uttalanden har legat som grund för kategorisering och bearbetning. Resultatetvisar på att det finns viss motsträvighet mot att fortbilda sig, samt att teknikämnet kanske intefår den tid och uppmärksamhet som behövs. Det visar även på bristande kollegiala samtal omämnet och att det många gånger prioriteras bort till förmån för kärnämnena. Slutsatsen blir atttrots att ämnet nu har en egen timplan, är dess status fortfarande inte förbättrad och prioriterasofta bort.

Syftet med denna studie var att undersöka klasstorlekens påverkan på lågstadielärares val av undervisningsmetoder. I och med samhällsutvecklingen har antalet elever ökat i de svenska skolorna, därav intresset till denna studie för hur läraren påverkas av klasstorlek. Studien har utgått från ramfaktorteorin, där vi har fokuserat på ramfaktorn klasstorlek i relation till lärares val av undervisningsmetoder. Vi har i denna studie undersökt klasstorlekar utifrån halv- respektive helklass. Därav har vi använt oss av metoderna intervju och observation där fyra lågstadielärare medverkade. Studien har utgått från en kvantitativ metod och analys med inslag av en kvalitativ analys då vi lyfter svar från mer öppna frågor från intervjuerna.    Det framgår av en av lärarna i studien att hen begränsas av materialbrist som antal iPads, därför kan denna typ av undervisning endast utföras i halvklass. Halvklassundervisning skapar däremot möjligheter för lärarna att göra friare val när det kommer till undervisningsmetoder. En lärare menar att det blir ett lugnare klassrumsklimat i halvklass vilket skapar möjligheten att använda mer kreativt material. Vi kan dock inte konstatera att helklassundervisning generellt skulle begränsa en undervisning, men det ställer högre krav på läraren i jämförelse med halvklassundervisning där läraren har färre elever. Resultatet av studien visade att helklassundervisning begränsar lärares val av undervisningsmetoder. Med ett större elevantal utmanas läraren i sitt sätt att anpassa undervisning till varje elev.

I denna studie behandlas lärares arbete för ett gott klassrumsklimat i lågstadiet. Detta genom att undersöka vilka strukturer lärare i lågstadiet implementerar vid mottagandet av en ny klass för att skapa ett gott klassrumsklimat. I synnerhet, avser studien bringa kunskap i hur lärare arbetar med regler och rutiner för att uppnå det avsedda klassrumsklimatet. Studiens teoretiska utgångspunkter är dels teorin om den närmaste utvecklingszonen men även trygghetsbehovet och tre olika ledarskapsstilar. Dessa teoretiska utgångspunkter ligger till grund för denna studie och relaterar till varandra genom att de fokuserar på lärande genom social interaktion, ledarskap och trygghet. Forskningsfrågorna som studien avser besvara är följande: ”Hur ser relationen mellan lärares syn på ett gott klassrumsklimat och klimatet i det egna klassrummet ut?”, ”Vilka regler och dagliga rutiner anser lärare vara mest betydande för klassrumsklimatet?”, ”Hur arbetar lärare med implementering av nya regler?” och ”Hur ser relationen mellan lärares ledarskap och val vid implementering av regler och rutiner i klassrummet ut?” För att besvara dessa forskningsfrågor samt uppfylla syftet genomfördes en enkätstudie i vilken lågstadielärare, spridda över Sverige, utgjorde urvalet. Enkätfrågorna utformades utifrån tidigare forskning samt populärvetenskapliga artiklar inom ämnet. Statistiska metoder användes för att analysera data, i synnerhet univariat analys med ett undantag då en bivariat analys genomfördes. Utifrån resultatet kan vi konstatera att strukturer som implementeras vid mottagande av en ny klass till stor del handlar om ett relationsskapande med fokus på förtroende och trygghet. Resultaten visar även att det generellt är många som implementerar regler så som handuppräckning, tecken för tystnad samt tydlig lektionsstruktur i arbetet för ett gott klassrumsklimat.

År 2009 genomfördes de första nationella proven i årskurs 3 med visionen om att höja lågstadieelevers baskunskaper. Proven var ett verktyg för att genomföra en ny skolpolitik som syftade till att upptäcka elevers möjliga behov och svagheter redan under tidiga år, genom att utvärdera elevernas uppfyllande av kunskapskraven.  Tidigare forskning har visat att liknande prov kan stärka ämnespedagogiken, men även vara ogynnsamma för vissa elever. Dock är forskningen kring provens inverkan på undervisning och bedömning i grundskolans tidigare åldrar knapp, varvid denna studie tar vid.  Frågan som ställs i föreliggande studie är hur lågstadielärares arbete påverkas av de nationella proven. För att undersöka detta har fem intervjuer med behöriga lågstadielärare genomförts, för att därefter analyseras och presenteras i relation till tidigare forskning och teoretiska utgångpunkter som berör summativa prov samt bedömnings, - och undervisningspraxis.  Studiens resultat visar på en nyanserad bild av provens inverkan på lågstadiets verksamhet, men även på den professionella yrkesrollen som sådan. Lärarna vittnar om en verklighet där proven kan ingå i en övergripande planering, men även stå för sig själva. Lärarnas yrkesroll visar sig på så vis vara en övervägning i var lärares undervisningsfilosofi som ingår i begreppet om lärarkompetens. Resultaten indikerar att lågstadielärare anpassar sin undervisning i förhållande till proven, dels genom förberedelser, dels i förebyggande syfte, då proven framställs som relativt omfattande och tidskrävande. Studien visar även att lågstadielärare använder de nationella proven snarare som funktionella än summativa underlag för kunskapsmätningar.

Programmering har från hösten 2018 blivit en del av grundskolans läroplan i Sverige och ingår nu i ämnena matematik och teknik. Det har dock tidigare saknats forskning om lågstadielärares förhållningssätt till programmering vilket är ett motiv till att denna uppsats. Tidigare forskning, som behandlas i denna uppsats, berör är istället vad elever lär sig genomprogrammering samt vilken kunskap lärare har om programmering. Syftet med den här studien är att få insikt om lågstadielärares förhållningssätt tillprogrammering inom matematik/teknik. Vi vill genom intervjuer undersöka lärares förhållningssätt till programmering och vilka utmaningar de ser med denna metod. Frågeställningarna som används för att svara på syftet är: 1) Vilka förhållningssätt finns bland lärare i årskurs 1-3 till att undervisa i programmering i matematik/teknik? 2) Hur beskriver lärare sin kunskap och kompetens när det gäller att undervisa i programmering? 3) Vilka utmaningar kan de se med programmering som undervisningsmetod? För att besvara frågeställningarna användes kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Sexintervjuer av lågstadielärare har genomförts och intervjusvaren har noggrant transkriberats och analyserats med hjälp av tematisk analys. Som hjälp vid analysen och för att få en förståelse för lärarnas förhållningsätt användes trekomponentsmodellen, som är en modell för att beskriva attityder inom socialpsykologin. Resultatet visar att lågstadielärare har ett förhållandevis positivt förhållningssätt tillprogrammering. Dock beskriver de sin kunskap och kompetens som bristfällig och att merkompetensutveckling behövs. Tidsbrist och material är utmaningar de ser för att hålla en god undervisning inom programmering. Resultatet diskuteras i relation till den tidigare forskningen samt den teoretiska utgångspunkten för uppsatsens. Vår slutsats om att det behövs mer kompetensutveckling bland lärare har starkt stöd i en nyligen publicerad rapport från skolverket.

The purpose of this thesis was to investigate how a group of primary school teachers chose to work with stories and fiction in history teaching in order to understand how the method can develop the students' historical consciousness. The empirical material of the study was collected by qualitative interviews with six first to third grade teachers. The teachers work in different year classes at the primary school and have different experiences. This means that the survey cannot be generalized to a certain grade or education level of the teacher. However, a certain generalizability can be made about primary school teachers' perception of how primary school teachers view the connection between fiction and history consciousness. In the study, it has been found that teachers see the story and the scholastic literature as a matter of course in the teaching and that in the long run, and through processing, they develop the students' historical awareness. However, it is not the teachers' main goal. The doctrine sees the narrative mainly as a cozy moment together with the students, where they get a gracious reading experience.