<p>Syftet med undersökningen är att få en inblick i hur fem bildlärare uppfattar de olika faktorer­nas påverkan och betydelse gällande tid, klasstorlek och stoffurval utifrån läroplan, styrdokument och kursplan i bild, för undervisningen i skolan.</p><p>Undersökningen är byggd på en hermeneutisk och fenomenologisk forskningsansats. Littera­tur som kopplas till undersökningen är främst Nationella utvärderingen i bild 2003, samt litteratur som behandlar läroplaner, styrdokument och ramfaktorer. Fem informanter intervju­ades.</p><p>     Det som framkom i undersökningen var att bildlärarna upplever sig ha en hög arbetsbelast­ning, för stora klasser och för liten lektionstid till sitt förfogande. Detta får som konsekvens att styrdokumentens mål är svåra att uppnå. Situationen beskrivs som besvärlig beträffande lektionsplanering och genomförande. Kunskapsmässigt heterogena undervisningsgrupper tillsammans med bristande ekonomiska resurser innebär därtill svårigheter med att anpassa undervisningen, vilket ofta resulterar i bortval av ämnesområden. Omständigheter vilka även försätter bildläraren i krävande lektionssituationer. Undersökningen gav ytterligare vid han­den att det finns en stor oro för bildämnets framtid.</p>

Denna studie syftar till att undersöka huruvida lärares interaktion med elever under lektionstid påverkas av undervisningsgruppens storlek och tillämpad arbetsform samt om arbetssätt anpassas till klassens storlek. Undersökningen har pågått under en treveckorsperiod och genomförts med observationer och semi-strukturerade kvalitativa intervjuer som analyserats ur ett hermeneutiskt perspektiv och ramfaktorteori. Resultaten visar att lärarna i undersökningen inte gör någon märkbar skillnad i sin interaktion med elever beroende på klassens storlek eller arbetsform. Resultatet visade även att lärarna i studien inte anpassade sin lektionsplanering eller undervisning efter undervisningsgruppens storlek trots sin medvetenhet om detta.

Syftet med undersökningen är att få en inblick i hur fem bildlärare uppfattar de olika faktorer­nas påverkan och betydelse gällande tid, klasstorlek och stoffurval utifrån läroplan, styrdokument och kursplan i bild, för undervisningen i skolan. Undersökningen är byggd på en hermeneutisk och fenomenologisk forskningsansats. Littera­tur som kopplas till undersökningen är främst Nationella utvärderingen i bild 2003, samt litteratur som behandlar läroplaner, styrdokument och ramfaktorer. Fem informanter intervju­ades.      Det som framkom i undersökningen var att bildlärarna upplever sig ha en hög arbetsbelast­ning, för stora klasser och för liten lektionstid till sitt förfogande. Detta får som konsekvens att styrdokumentens mål är svåra att uppnå. Situationen beskrivs som besvärlig beträffande lektionsplanering och genomförande. Kunskapsmässigt heterogena undervisningsgrupper tillsammans med bristande ekonomiska resurser innebär därtill svårigheter med att anpassa undervisningen, vilket ofta resulterar i bortval av ämnesområden. Omständigheter vilka även försätter bildläraren i krävande lektionssituationer. Undersökningen gav ytterligare vid han­den att det finns en stor oro för bildämnets framtid.

Syftet med studien är att undersöka hur ämneslärarna för årskurs 7-9 i Kalmar tätort uppfattar arbetet med stora skolklasser och deras interaktion med eleverna, samt hur relationen ser ut mellan urbanisering och det ökade elevantalet för skolklasser i årskurs 7-9. De frågeställningar som undersökningen baseras på är: hur ser relationen ut mellan urbaniseringen till Kalmar tätort och skolklassernas storlek? Samt vilka uppfattningar har ämneslärare i Kalmar tätort om deras interaktion med stora skolklasser? I studien har fyra kvalitativa intervjuer gjorts för att få förståelse kring lärarnas perspektiv på hur undervisningen sker i större klasser. I undersökningen är det flera viktiga teoretiska begrepp som har använts som teoretiska ram. Tätort, urbanisering, landsbygd och skolans förändring är några begrepp som använts för att undersöka och besvara de två frågeställningarna. Studien visar att befolkningen i Kalmar tätort ökar, men det är inte urbaniseringen som är den främsta faktorn utan det är framförallt andra orsaker. Det är bland annat invandring och ökat barnafödande som är den största orsaken till att Kalmar ökar i befolkningsmängd. De lärare som deltar i denna studie beskriver att arbetsbördan ökar när det är fler elever i klasserna. Skolan och kommunens ekonomiska situation påverkar i hög grad hur klasserna ser ut. Om lärarnas arbetsbörda minskar och att skolorna har bättre ekonomi så skulle det leda till att lärarna och eleverna har mer tid till att öka kunskapsutvecklingen.

Syftet med denna studie är att bidra med ökad kunskap om sambandet mellan relationsskapande, mellan lärare och elev, och klasstorleken. De frågor som undersöks är; Hur bedömer lärarna relationerna i klassen?; Vilka faktorer anser lärarna påverkar relationsskapande till eleverna i klassen?; Vilken inställning har lärarna till klasstorlek i allmänhet och den egna klasstorleken i synnerhet?; Hur ser relationen mellan relationsskapande och klasstorleken ut? Undersökningen är kvantitativ i form av en webbenkät med slutna frågor. Enkäten besvaras av 46 st lärare som undervisar i förskoleklass till årskurs 6. Studien utgår från det gruppsykologiska perspektivet och ramfaktorteorin. Resultatet visar att lärarna har en bra uppfattning om relationen till sina elever, och att flera faktorer anses ha en inverkan på relationsskapande såsom; tid, social kompetens och individuella förväntningar. Klasstorlek anses vara ett stort hinder och även en viktig eller väldigt viktig faktor för relationsskapande. Resultatet visar dessutom att de som undervisar i stora klasser vill ha mindre klasser, medan de som har små klasser vill behålla eller förminska dem. Resultatet kan förklaras utifrån det gruppsykologiska perspektivet som hävdar att relationsskapande i grupper tar tid. Resultatet kan också förklaras utifrån ramfaktorteorin där olika ramar nämns som både möjligheter och begränsningar. I linjen med tidigare forskning visar även denna studie att klasstorleken har en betydelse för relationsskapande. Även tid är en av de faktorer som har störst betydelse för lärararna i sitt relationsskapande.

Syftet med vår studie var att undersöka hur lärare på högstadiet arbetar relationsskapande i stora klasser. Sociokulturell teori i kombination med ramfaktorteori är utgångspunkten när vi vill förstå hur lärare upplever sin verklighet i skolan. I denna kvalitativa intervjustudie med fenomenografisk metodansats har vi undersökt, beskrivit och analyserat nio lärares uppfattningar av fenomenet relationsskapande arbete i stora klasser. Analysen har resulterat i tre utfallsrum vilket inom fenomenografin utgör själva resultatet. Dessa utfallsrum är organisatoriska faktorer, relationsskapande och relationskompetens, och hinder i det relationsskapande arbetet. Resultatet visar att organisatoriska faktorer som tid och kontinuitet är centrala. Stora klasser i relation till brist på tid leder till att det relationsskapande arbetet sträcker sig utanför klassrummets ramar. Erfarenhet, autenticitet och humor hos lärare hjälper till att skapa goda relationer. Elevernas skilda behov och förutsättningar skapar utmaningar för läraren att göra anpassningar inom ramen för undervisningen i stora klasser. Elever som är tysta eller som inte ber om hjälp identifieras som svårast att nå både i och utanför klassrummet.

Syftet med denna studie var att undersöka klasstorlekens påverkan på lågstadielärares val av undervisningsmetoder. I och med samhällsutvecklingen har antalet elever ökat i de svenska skolorna, därav intresset till denna studie för hur läraren påverkas av klasstorlek. Studien har utgått från ramfaktorteorin, där vi har fokuserat på ramfaktorn klasstorlek i relation till lärares val av undervisningsmetoder. Vi har i denna studie undersökt klasstorlekar utifrån halv- respektive helklass. Därav har vi använt oss av metoderna intervju och observation där fyra lågstadielärare medverkade. Studien har utgått från en kvantitativ metod och analys med inslag av en kvalitativ analys då vi lyfter svar från mer öppna frågor från intervjuerna.    Det framgår av en av lärarna i studien att hen begränsas av materialbrist som antal iPads, därför kan denna typ av undervisning endast utföras i halvklass. Halvklassundervisning skapar däremot möjligheter för lärarna att göra friare val när det kommer till undervisningsmetoder. En lärare menar att det blir ett lugnare klassrumsklimat i halvklass vilket skapar möjligheten att använda mer kreativt material. Vi kan dock inte konstatera att helklassundervisning generellt skulle begränsa en undervisning, men det ställer högre krav på läraren i jämförelse med halvklassundervisning där läraren har färre elever. Resultatet av studien visade att helklassundervisning begränsar lärares val av undervisningsmetoder. Med ett större elevantal utmanas läraren i sitt sätt att anpassa undervisning till varje elev.

Denna studie genomfördes med syfte att undersöka hur lärare tänkt och didaktiskt resonerat om klasstorlekens förhållande till undervisningens utformning och innehåll. Det är en kvalitativ studie om hur legitimerade lågstadielärare resonerat både om undervisning och organisering av elevgrupper utifrån språkliga, konstnärliga och naturvetenskapliga ämnen. Studien innehåller teoretiska utgångspunkter ur den utvecklingsekologiska teorin på en mikronivå. Lärarnas resonemang angående klasstorlek analyserades och tolkades med hjälp av den utvecklingsekologiska teorin. Den empiriska datan tolkades i huvudsak med begrepp som ekologiska övergångar, relationer och roller på en klassrumsnivå. Metoden som användes var semistrukturerade intervjuer med sex stycken legitimerade lågstadielärare. Analysverktyget utifrån de transkriberade intervjuerna var tematisk analys, teman som studien förhöll sig till blev arbetsmiljö och olika antal behov, kooperativt lärande (elevaktiv undervisning i mindre grupper) och nivågruppering som en undervisningsstrategi. Utifrån ekologiska övergångar på en mikronivå utgjorde arbetsmiljö och elevers olika behov en central del av resonemangen kring klasstorlekens betydelse för undervisningen. De första slutsatserna som studien kom fram till var att ekologiska övergångar och beteendemiljöer förändras på en mikronivå i förhållande till klasstorlek. Likt tidigare studier tycktes denna studies tolkningar även tyda på att mängden interaktioner påverkas utifrån klasstorlek. Andra slutsatser som studien kom fram till var att lärarna resonerade relationellt om att kooperativt lärande fungerade som en viktig resurs för lärare i både större och mindre klasser. När det kom till lärarnas resonemang kring vilken typ av undervisning som möjliggjordes vid olika klasstorlekar framkom att olika kunskapsnivåer i olika ämnen påverkade lärarnas resonemang kring hur de tänkte när de organiserade sin elevgrupp. Det framkom även vilka roller i klassrummet som synliggjordes vid denna organisering.

<p>Skolklassen som grupp har alltid intresserat mig. I en skolklass går ett antal människor som inte valt själva att få deltaga i just denna sammansättning. Jag fann det därför intressant att i detta arbete undersöka vilka villkoren är för att man som lärare ska kunna arbeta för att i bästa möjliga mån få en ny klass att fungera och att man i gruppen ska känna samhörighet med varandra. Dessutom ville jag ta reda på vad jag kan göra för den enskilde eleven för att han/hon ska känna samhörighet med övriga gruppmedlemmar och få ett självförtroende gentemot de andra. Vidare har jag undersökt om klasstorleken påverkar ovan nämnda och om antalet elever i klassen påverkar studieresultat och lärarens arbetssätt. </p><p>Min metod har bestått av litteraturstudier samt intervju med fyra olika lärare som det gångna läsåret startade upp med nya klasser i år 1. Resultatet visar att man måste, när man tar mot en ny grupp/klass, medvetet och regelbundet arbeta för att gruppen ska fungera, trots att det i de intervjufall jag haft var klasser som redan etablerats i förskolan. Det är ingen självklarhet att det ska fungera och i litteraturen har jag funnit att det finns vissa grundvillkor för en grupps etablering, t.ex. vissa normer och regler. Detsamma gäller för hur man ska arbeta för att underlätta för individen att känna samhörighet med gruppen. Läraren måste se till var och en och plocka fram det positiva hos alla. Läraren måste dessutom föregå med gott exempel för att det ska"smitta av sig"på eleverna och skapa ett positivt klimat i klassrummet. Vad gäller klasstorlekens betydelse finner jag, precis som de flesta forskare i litteraturen, att det inte enbart beror på om klassen är stor eller liten hur ovan nämnda fungerar. Elevernas personlighet kontra lärarens förhållningssätt spelar lika stor roll. Studieresultat och lärarens arbetssätt påverkas av storleken på klassen så tillvida att individualiseringen försvåras med tanke på att fler elever i en klass tar längre tid och lärarens kreativitet och spontana undervisning minskar. Jag känner att jag uppnått mitt mål med detta arbete och att jag fått svar på de frågor jag ställt mig. Jag känner att jag fått kött på benen för att själv kunna gå ut och arbeta med en ny klass för att få den att fungera. Jag känner också att jag oavsett klasstorlek kan försöka att göra mitt bästa för att det inte ska påverka mitt arbetssätt eller elevernas inlärning.</p>

Skolklassen som grupp har alltid intresserat mig. I en skolklass går ett antal människor som inte valt själva att få deltaga i just denna sammansättning. Jag fann det därför intressant att i detta arbete undersöka vilka villkoren är för att man som lärare ska kunna arbeta för att i bästa möjliga mån få en ny klass att fungera och att man i gruppen ska känna samhörighet med varandra. Dessutom ville jag ta reda på vad jag kan göra för den enskilde eleven för att han/hon ska känna samhörighet med övriga gruppmedlemmar och få ett självförtroende gentemot de andra. Vidare har jag undersökt om klasstorleken påverkar ovan nämnda och om antalet elever i klassen påverkar studieresultat och lärarens arbetssätt. Min metod har bestått av litteraturstudier samt intervju med fyra olika lärare som det gångna läsåret startade upp med nya klasser i år 1. Resultatet visar att man måste, när man tar mot en ny grupp/klass, medvetet och regelbundet arbeta för att gruppen ska fungera, trots att det i de intervjufall jag haft var klasser som redan etablerats i förskolan. Det är ingen självklarhet att det ska fungera och i litteraturen har jag funnit att det finns vissa grundvillkor för en grupps etablering, t.ex. vissa normer och regler. Detsamma gäller för hur man ska arbeta för att underlätta för individen att känna samhörighet med gruppen. Läraren måste se till var och en och plocka fram det positiva hos alla. Läraren måste dessutom föregå med gott exempel för att det ska"smitta av sig"på eleverna och skapa ett positivt klimat i klassrummet. Vad gäller klasstorlekens betydelse finner jag, precis som de flesta forskare i litteraturen, att det inte enbart beror på om klassen är stor eller liten hur ovan nämnda fungerar. Elevernas personlighet kontra lärarens förhållningssätt spelar lika stor roll. Studieresultat och lärarens arbetssätt påverkas av storleken på klassen så tillvida att individualiseringen försvåras med tanke på att fler elever i en klass tar längre tid och lärarens kreativitet och spontana undervisning minskar. Jag känner att jag uppnått mitt mål med detta arbete och att jag fått svar på de frågor jag ställt mig. Jag känner att jag fått kött på benen för att själv kunna gå ut och arbeta med en ny klass för att få den att fungera. Jag känner också att jag oavsett klasstorlek kan försöka att göra mitt bästa för att det inte ska påverka mitt arbetssätt eller elevernas inlärning.