Det har observerats vid gruppbildning att det ofta är pedagogen som placerar eleverna i sina respektive grupper, utgångspunkten blir vilka elever som fungerar med varandra och ur en trygghetsaspekt. Detta beror på att man vill undvika uttalanden i gruppdiskussioner från eleverna så som citatet i titeln. När pedagogen känner sina elever placeras de ofta utifrån vem de fungerar med och inte fungerar med, detta kan leda till att eleverna hamnar i en uttråkningszon. De utmanas inte att lära sig arbeta och samtala med alla klasskamrater, utan blir bekväma och intar sina egna givna roller. Trots att pedagogen har en genomgång om hur samarbetet kan se ut i ett grupparbete visar det sig i gruppdiskussionerna att kommentarer kring utförandet av arbetet uttrycktes ändå. Läraren visar på så sätt en bild av en främmande värld om eleverna alltid får arbeta med de klasskamrater de känner sig trygga med. När eleverna sedan kommer ut i arbetslivet är det inte självklart att de får arbeta med dem de känner sig mest bekvämast med. Det är situationen som styr vilken roll individen intar när individen hamnar i en situation där den måste utföra ett grupparbete, och vilka olika roller som förekommer. Om eleverna har en förförståelse inom det område de arbetar med är chansen större att beteendet blir positivt och de kan slutföra uppgiften. De elever som inte har fått förutsättningar att utföra uppgiftenkanriskeraatthaettmernegativtbeteende. Derollerelevernatogsiganvarledaren, den som härmar eller passiva roller som accepterar svaret från den elev som oftast säger sig kunna, eller den som väljer att inte delta i diskussionen. Utifrån rollerna skapades grupprocesser där ledaren berättade hur uppgiften skulle utföras, när de ska avslutas och börja på ett annat begrepp och ifrågasätta andra svar. Interaktion och handledning visar att förberedelser och träning i helklass behövs för att eleverna ska få öva på sin sociala förmåga. Resultatet visar att det sker handledning mellan gruppmedlemmar och pedagogen genom att öppna frågor ställs. Den handledningen som sker är oftast mellan eleven som intagit ledarrollen och de passiva rollerna. Studien har gjort en kvalitativ analys vilket gjorde det möjligt att undersöka studiens syfte: att belysa pedagogers gruppbildning i undervisningen ur ett socialpsykologiskt perspektiv i ämnet svenska och hur beteenden hos elever framträder utifrån grupprocesser. Genom detta kunde vi besvara studiens frågeställning: hur framkommer vissa roller beroende på gruppbildning?

<p>Skolklassen som grupp har alltid intresserat mig. I en skolklass går ett antal människor som inte valt själva att få deltaga i just denna sammansättning. Jag fann det därför intressant att i detta arbete undersöka vilka villkoren är för att man som lärare ska kunna arbeta för att i bästa möjliga mån få en ny klass att fungera och att man i gruppen ska känna samhörighet med varandra. Dessutom ville jag ta reda på vad jag kan göra för den enskilde eleven för att han/hon ska känna samhörighet med övriga gruppmedlemmar och få ett självförtroende gentemot de andra. Vidare har jag undersökt om klasstorleken påverkar ovan nämnda och om antalet elever i klassen påverkar studieresultat och lärarens arbetssätt. </p><p>Min metod har bestått av litteraturstudier samt intervju med fyra olika lärare som det gångna läsåret startade upp med nya klasser i år 1. Resultatet visar att man måste, när man tar mot en ny grupp/klass, medvetet och regelbundet arbeta för att gruppen ska fungera, trots att det i de intervjufall jag haft var klasser som redan etablerats i förskolan. Det är ingen självklarhet att det ska fungera och i litteraturen har jag funnit att det finns vissa grundvillkor för en grupps etablering, t.ex. vissa normer och regler. Detsamma gäller för hur man ska arbeta för att underlätta för individen att känna samhörighet med gruppen. Läraren måste se till var och en och plocka fram det positiva hos alla. Läraren måste dessutom föregå med gott exempel för att det ska"smitta av sig"på eleverna och skapa ett positivt klimat i klassrummet. Vad gäller klasstorlekens betydelse finner jag, precis som de flesta forskare i litteraturen, att det inte enbart beror på om klassen är stor eller liten hur ovan nämnda fungerar. Elevernas personlighet kontra lärarens förhållningssätt spelar lika stor roll. Studieresultat och lärarens arbetssätt påverkas av storleken på klassen så tillvida att individualiseringen försvåras med tanke på att fler elever i en klass tar längre tid och lärarens kreativitet och spontana undervisning minskar. Jag känner att jag uppnått mitt mål med detta arbete och att jag fått svar på de frågor jag ställt mig. Jag känner att jag fått kött på benen för att själv kunna gå ut och arbeta med en ny klass för att få den att fungera. Jag känner också att jag oavsett klasstorlek kan försöka att göra mitt bästa för att det inte ska påverka mitt arbetssätt eller elevernas inlärning.</p>

Skolklassen som grupp har alltid intresserat mig. I en skolklass går ett antal människor som inte valt själva att få deltaga i just denna sammansättning. Jag fann det därför intressant att i detta arbete undersöka vilka villkoren är för att man som lärare ska kunna arbeta för att i bästa möjliga mån få en ny klass att fungera och att man i gruppen ska känna samhörighet med varandra. Dessutom ville jag ta reda på vad jag kan göra för den enskilde eleven för att han/hon ska känna samhörighet med övriga gruppmedlemmar och få ett självförtroende gentemot de andra. Vidare har jag undersökt om klasstorleken påverkar ovan nämnda och om antalet elever i klassen påverkar studieresultat och lärarens arbetssätt. Min metod har bestått av litteraturstudier samt intervju med fyra olika lärare som det gångna läsåret startade upp med nya klasser i år 1. Resultatet visar att man måste, när man tar mot en ny grupp/klass, medvetet och regelbundet arbeta för att gruppen ska fungera, trots att det i de intervjufall jag haft var klasser som redan etablerats i förskolan. Det är ingen självklarhet att det ska fungera och i litteraturen har jag funnit att det finns vissa grundvillkor för en grupps etablering, t.ex. vissa normer och regler. Detsamma gäller för hur man ska arbeta för att underlätta för individen att känna samhörighet med gruppen. Läraren måste se till var och en och plocka fram det positiva hos alla. Läraren måste dessutom föregå med gott exempel för att det ska"smitta av sig"på eleverna och skapa ett positivt klimat i klassrummet. Vad gäller klasstorlekens betydelse finner jag, precis som de flesta forskare i litteraturen, att det inte enbart beror på om klassen är stor eller liten hur ovan nämnda fungerar. Elevernas personlighet kontra lärarens förhållningssätt spelar lika stor roll. Studieresultat och lärarens arbetssätt påverkas av storleken på klassen så tillvida att individualiseringen försvåras med tanke på att fler elever i en klass tar längre tid och lärarens kreativitet och spontana undervisning minskar. Jag känner att jag uppnått mitt mål med detta arbete och att jag fått svar på de frågor jag ställt mig. Jag känner att jag fått kött på benen för att själv kunna gå ut och arbeta med en ny klass för att få den att fungera. Jag känner också att jag oavsett klasstorlek kan försöka att göra mitt bästa för att det inte ska påverka mitt arbetssätt eller elevernas inlärning.

Den här studien är en systematisk litteraturstudie som fokuserar på lärare för årskurs F-3 och deras relation till matematik samt de diskurser som de ingår i. Syftet med den här studien är att med hjälp av en diskursanalys synliggöra vilka genusrelaterade diskurser som kan urskiljas när det kommer till lärare och matematikundervisning och den litteratur som analyseras i studien. Den här studien undersöker också Laclau och Mouffes begrepp gruppbildning i relation till de diskurser som studien kan urskilja. Studien har sin grund i åtta vetenskapliga publikationer och använder ett analysverktyg inspirerat till största del av Laclau och Mouffes teori, men till viss del också Foucaults teori. Resultatet visar två olika diskurser; den manlige matematikern och den kvinnliga läraren. Studien visar också på att lärarutbildningen behöver ge lärarstudenter positiva upplevelser av matematik för att motverka de traditionella könsnormerna som kunde identifieras i de två olika diskurserna.

Syftet med denna studie är att undersöka hur grundskollärare resonerar om arbetet med mottagandet av en ny skolklass. Ämnet är relevant att undersöka närmare eftersom lärare har viss professionell frihet att själva utforma sin undervisning, vilket kan medföra såväl likheter som skillnader i val av arbetssätt och förhållningssätt. Studien ämnar besvara följande tre frågeställningar: Hur ser det förberedande arbetet ut inför mottagandet av en ny skolklass? Vad fokuseras den första tiden med en ny skolklass? Vad kännetecknar lärarnas ledarskap den första tiden med en ny skolklass? Relationell pedagogik utgör studiens teoretiska utgångspunkt och är ett perspektiv på utbildning som håller på att ta form såväl i Sverige som internationellt. Teorin intar ett relationellt synsätt på utbildning där människan ses som en relationell varelse och utbildning, undervisning och lärande ses som relationsprocesser. I studien genomfördes sju kvalitativa intervjuer med grundskollärare från två medelstora kommuner i Sverige. Intervjumaterialet analyserades därefter tematiskt.   Studiens resultat påvisar att samtliga lärare genomför förberedande arbete inför mottagandet av en ny skolklass. Det förberedande arbetet kan delas in i kategorierna överlämningssamtal, förbereda material och det logistiska samt att presentera sig för skolklassen och genomföra en enklare uppgift. Den första tiden med en ny skolklass ägnar lärarna åt att etablera regler, rutiner och klassrumsstrukturer, arbeta med värdegrund och bemöta elevernas förväntningar samt att skapa relationer. Gällande lärarnas syn på sitt ledarskap anses det viktigt att vara tydlig och konsekvent samt sträng men snäll. Flera lärare lyfter fram svårigheten att hitta en balans mellan att vara personlig och privat. Slutsatser som kan dras utifrån studiens resultat är att lärarna både i det förberedande arbetet och den första tiden med skolklassen både värdesätter och strävar mot att främja goda relationer. Lärarna tar sitt ansvar i och för relationer, vilket kan härledas till god relationskompetens. Ytterligare en slutsats är att lärarna intar både en auktoritär ledarstil och en demokratisk ledarstil den första tiden med en ny skolklass. Den auktoritära ledarstilen synliggörs genom att läraren tenderar att vara den person som fastställer rutiner, klassrumsstrukturer och önskvärda normer. Den demokratiska ledarstilen synliggörs dels genom att eleverna tillåts vara delaktiga i skapandet av klassrumsregler, dels genom att lärarna intar ett förhållningssätt som tar hänsyn till elevernas sociala liv och situation. Lärarnas syn på det egna ledarskapet kännetecknas av en kombination mellan ett traditionellt synsätt och ett liberal-progressivistiskt synsätt.

Abstract  Background   Demographic changes pose a challenge to the labour market as to how to wisely and effectively implement a diversity management policy. As the Statistics Sweden (n.d.) statistics for 2021 show, just over 90 000 people migrated to Sweden. The migration of people from different cultures to Sweden on such a scale brings with it a high demand for work. The new workforce in the labour market is created by many groups of different cultures. Therefore, it is worth increasing the interest in deepening knowledge in the field of the role of cultural differences in group formation.   Purpose  This research purpose is to explore the role of cultural differences in group formation in a public organisation’s work environment.  Method  The study is based on a qualitative approach. The study was conducted in the environment of eight managers working in the cleaning industry in the public sector. The qualitative method chosen for this study is face-to-face interviews with respondents.   Result  The cleaning industry has a high rate of diversity in its work environment. This is related to the clash of cultural differences in the work environment.  Cultural differences and language barriers lead to the emergence of conflicts in the work environment.  Conclusions  Cultural differences in the workplace can lead to misunderstandings and doubts. The consequence of this may be disruptions in communication in the work environment, which in turn may affect the process of group formation. In a well-managed organisation, cultural differences might have a positive impact on the work environment. They enrich the organisational culture and foster understanding and tolerance. So far, the standardisation of behaviour of people from a given culture did not take into account individual factors that may affect individual behaviour despite the same beliefs and habits. This study shows the benefits of developing a cross-cultural management approach with the participation of individuals. Modern solutions for managing cultural differences should take into account diversity, interculturality, and individuality. / Sammanfattning Bakgrund Demografiska förändringar innebär utmaningar för arbetsmarknaden när det gäller hur man implementerar mångfaldshanteringspolitik på ett effektivt sätt. Enligt statistik från Statistiska centralbyrån (n.d.) för 2021 invandrade cirka 90 000 personer till Sverige. Ett så stort antal människor med olika kulturell bakgrund som invandrar till Sverige ger en stor efterfrågan på jobb. Den nya arbetskraften på arbetsmarknaden skapas av många grupper av olika kulturer. Därför är det värt att öka intresset för att fördjupa förståelsen för domänen av kulturskillnadernas roll i gruppbildning. Syfte Syftet med denna studie är att utforska vilken roll kulturella skillnader spelar i gruppbildning i en offentlig organisatoriska arbetsmiljö. Metod Studien bygger på ett kvalitativt förhållningssätt. Studien genomfördes i miljön för åtta chefer som arbetar inom städbranschen i den statliga sektorn. Den kvalitativa metod som valts för denna studie är intervjuer ansikte mot ansikte med respondenter. Resultat Städbranschen har en hög grad av mångfald i sin arbetsmiljö. Detta är relaterat till krocken mellan kulturella skillnader i arbetsmiljön. Kulturella skillnader och språkbarriärer leder till att konflikter uppstår i arbetsmiljön. Slutsatser Kulturella skillnader på arbetsplatsen kan leda till missförstånd och tvivel. Konsekvensen av detta kan bli störningar i kommunikationen i arbetsmiljön, vilket i sin tur kan påverka gruppbildningsprocessen. I en välskött organisation kan kulturella skillnader ha en positiv inverkan på arbetsmiljön. De berikar organisationskulturen och främjar förståelse och tolerans. Hittills har standardiseringen av beteenden hos människor från en given kultur inte tagit hänsyn till individuella faktorer som kan påverka individuella beteenden trots samma övertygelser och vanor. Denna studie visar fördelarna med att utveckla ett tvärkulturellt förvaltningssätt med deltagande av individer. Moderna lösningar för att hantera kulturella skillnader bör ta hänsyn till mångfald, interkulturalitet och individualitet.

No description available.

Den här studien ämnade undersöka utommusikaliska dimensioner av gymnasieskolans ensembleundervisning, med fokus på pop- och rockensemble. Ambitionen var att identifiera möjliga roller och identiteter hos elever för att synliggöra eventuella maktrelationer. Detta för att bidra till ökad kunskap i strävan efter en jämlik och inkluderande musikundervisning. Datainsamlingen skedde genom enskilda semistrukturerade intervjuer och fokusgrupper med gymnasieelever vid estetiska programmet. Dessa transkriberades till text och analyserades tematiskt utifrån diskursteorins begreppsapparat.  Resultatet visar ojämlika maktrelationer där framför allt gruppbildningar utifrån könsidentitet och instrument avgör vilka som kan inta attraktiva positioner och roller. Dessa maktrelationer upprätthålls genom att utesluta subjekt och grupper som kan förstås som motsatser. Vidare synliggör resultatet att ensembleformatets utgångspunkt i genrepraktiken pop- och rock kan ses som en anledning till att normer och stereotyper upprätthålls. Slutsatserna visar ett behov av en breddad undervisningsrepertoar, en bredare representation samt en ökad social medvetenhet bland lärare och elever. / This study intended to examine the extra-musical dimensions of upper secondary school ensemble teaching, pop and rock in particular. The ambition was to identify the student’s possible roles and identities in order to make any power relations visible in order to contribute to increased knowledge in the pursuit of an equal and inclusive music education. Data collection was made through individual semi-structured interviews and focus groups with students off the upper secondary high school arts program. These were transcribed into text and analyzed thematically based on the concepts of discourse theory. The results show unequal power relations where, above all, group formations based on gender and instruments are the decisive factor in who can take attractive positions and roles. Positions of power are maintained by excluding other groups that can be understood as opposites. Furthermore, the results show that the ensemble’s starting point in the practice of pop -and rock genre can be seen as a reason for norms and stereotypes to be maintained. The conclusions show a need for a broader teaching repertoire, a broader representation and an increased social awareness among teachers and students.