Syftet med denna studie är att undersöka hur grundskollärare resonerar om arbetet med mottagandet av en ny skolklass. Ämnet är relevant att undersöka närmare eftersom lärare har viss professionell frihet att själva utforma sin undervisning, vilket kan medföra såväl likheter som skillnader i val av arbetssätt och förhållningssätt. Studien ämnar besvara följande tre frågeställningar: Hur ser det förberedande arbetet ut inför mottagandet av en ny skolklass? Vad fokuseras den första tiden med en ny skolklass? Vad kännetecknar lärarnas ledarskap den första tiden med en ny skolklass? Relationell pedagogik utgör studiens teoretiska utgångspunkt och är ett perspektiv på utbildning som håller på att ta form såväl i Sverige som internationellt. Teorin intar ett relationellt synsätt på utbildning där människan ses som en relationell varelse och utbildning, undervisning och lärande ses som relationsprocesser. I studien genomfördes sju kvalitativa intervjuer med grundskollärare från två medelstora kommuner i Sverige. Intervjumaterialet analyserades därefter tematiskt.   Studiens resultat påvisar att samtliga lärare genomför förberedande arbete inför mottagandet av en ny skolklass. Det förberedande arbetet kan delas in i kategorierna överlämningssamtal, förbereda material och det logistiska samt att presentera sig för skolklassen och genomföra en enklare uppgift. Den första tiden med en ny skolklass ägnar lärarna åt att etablera regler, rutiner och klassrumsstrukturer, arbeta med värdegrund och bemöta elevernas förväntningar samt att skapa relationer. Gällande lärarnas syn på sitt ledarskap anses det viktigt att vara tydlig och konsekvent samt sträng men snäll. Flera lärare lyfter fram svårigheten att hitta en balans mellan att vara personlig och privat. Slutsatser som kan dras utifrån studiens resultat är att lärarna både i det förberedande arbetet och den första tiden med skolklassen både värdesätter och strävar mot att främja goda relationer. Lärarna tar sitt ansvar i och för relationer, vilket kan härledas till god relationskompetens. Ytterligare en slutsats är att lärarna intar både en auktoritär ledarstil och en demokratisk ledarstil den första tiden med en ny skolklass. Den auktoritära ledarstilen synliggörs genom att läraren tenderar att vara den person som fastställer rutiner, klassrumsstrukturer och önskvärda normer. Den demokratiska ledarstilen synliggörs dels genom att eleverna tillåts vara delaktiga i skapandet av klassrumsregler, dels genom att lärarna intar ett förhållningssätt som tar hänsyn till elevernas sociala liv och situation. Lärarnas syn på det egna ledarskapet kännetecknas av en kombination mellan ett traditionellt synsätt och ett liberal-progressivistiskt synsätt.