Syftet med studien var att få en djupare inblick i hur ensemblepedagoger ser på Time samt hur de didaktiskt arbetade med detta. Vi avsåg att få djupare inblick i olika förhållningssätt som ensemblepedagoger kan ha till Time i en undervisningssituation, samt vad begreppet Time innebär. Studien har sin teoretiska utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv med fokus på hur människor använder olika redskap för att kommunicera med sin omgivning. Vi anser att vi har fått en bredare ingång i ämnet genom att alla pedagoger spelar olika instrument. Den gemensamma faktorn är att de undervisar i ensemble på folkhögskola. I undersökningen använder vi oss av den kvalitativa forskningsintervjun för att söka svar på våra frågor. Resultaten visar att alla pedagoger anser att god Timing är otroligt viktigt i samband med musikutövande. Redskapen och de tekniker som pedagogerna använde för att undervisa i Time, var varierande och viktiga. Det visade sig att en syn pedagogerna hade på Time var att det är kopplat till personligheten hos musiker. De ansåg det vara känsligt och svårt att gå in som pedagog och försöka ändra en elevs Time då det är så starkt kopplat till personligheten. / The purpose of this study is to acquire a better understanding of ensemble educators’ view of the concept of Time and how it was didactically applied. Our intentions were to gain a deeper insight in the different approaches in becoming a better ensemble educator regarding teaching Time, and what the concept of Time is. The study had its theoretical standpoint in a socio-cultural perspective, which focuses on how people use different tools to communicate with each other’s surroundings. In the study we used the qualitative research interview to attain the answers to our questions. The result indicates that the educators consider a good sense and feel of Time is important for musicians. The fact that the educators who participated in this study played different instruments provided a broad perspective regarding the subject. Each employed different tools and techniques which varied, yet were all important. The study indicated that, accordingly to the educators, one aspect of Time was connected to the personality of the musicians. This latter aspect helped show how sensitive and difficult it can be for an educator to change a student’s perception of Time, especially when considering the close ties between the concept of Time and the musician’s personality.

The aim of this study is to explore criteria characterizing music teacher’s strategies when trying to adapt their teaching to individual students. The interaction of three music teachers with their students was explored in case studies in different parts of Sweden (a pre-study, and the main study consisting of two parallel studies). The research interest especially concerns teaching class ensemble addressing teenagers in the tuition provided under the curriculum of Swedish secondary and upper secondary school.  This study adopts the perspective of cultural psychology according to which learning is understood as being relational, taking place in a cultural context, depending on available cultural resources and affected by it. Cultural tools are considered mediators of meaning and crucial for learning. Of special interest to the present study are the ways in which teachers distribute knowledge to their students. Many-sided data were collected in all case studies: series of lessons were observed and video-documented; preliminary results were followed up in semi-structured interviews with the teachers, respectively. The results show similarities in the use of general strategies; e.g. peer-teaching and -learning in the classroom and flexibility in using and developing cultural tools. Results also show three diverging practices; rehearsal-room practice, supervisor-practice and ensemble-leading-practice. The results are discussed from a societal perspective, in light of Swedish School history. Issues concerning the government of the School and equivalence are addressed.  An unexpected result is that the concept “individually adapted ensemble teaching” may be understood very differently among music teachers actively involved in teachers’ education. The need for development of professional concepts is further underlined by the findings that teachers develop new cultural tools within different practices. This is discussed related to the framing of the central curricula.

Syftet med studien är att ta reda på hur några afroensemblelärare på gymnasiets estetiska program arbetar för att stimulera gruppdynamiska processer i sin undervisning. Tidigare litteratur i ämnet belyser begreppen grupp och gruppdynamik, roller i gruppen, den musicerande gruppen samt att leda en grupp. Tidigare forskning tar upp en av rock- och pop-undervisningen paradoxer, den att en genres utförare enligt tradition varit självlärda men nu institutions-undervisas. Vidare presenteras olika lärartyper. Som metod används kvalitativa intervjuer enligt hermeneutiskteori och halvstrukturerad intervju som tillvägagångssätt för att samla information. Fyra ensemblelärare på gymnasiet har intervjuats. Som teoretisk utgångspunkt har det sociokulturella perspektivet använts, vilket tar upp det sociala samspelet i samband med lärande. Resultatkapitlet förklarar informanternas syn på ledarrollen, vikten av gruppsammansättning och gruppdynamik. Slutligen görs en jämförelse och sammanfattning av resultatet. Vid en rangordning av de faktorer som informanterna anser är viktigast hamnar elevens inställning och drivkraft högst, ledarrollen hamnar på andra plats, därefter kommer nivåanpassade grupper och sist olika socialt utformade och anpassade grupper med förlåtande eller krävande klimat. I diskussions-kapitlet är det ett tydligt fokus på ledarrollen och alla intervjuade har haft olika åsikter om betydelse och ansvar. Även om de inte varit överens om sin egen betydelse har de varit överens om vikten av att vara dynamisk som ledare och ha förmågan att dels kunna anpassa sig efter gruppens inställning och musikaliska förutsättningar, dels de fysiska förutsättningarna så som lokalstorlek antal instrument mm. Det råder också någorlunda konsensus om att en lågpresterande grupp behöver en auktoritär, inspirerande och tydlig ledare, och nästan helt tvättom när det gäller motsatsen. / The purpose of the study is to find out how some aphrodisiac teachers in the upper secondary school's aesthetic program work to stimulate group dynamic processes in their teaching. Previous literature on the subject highlights the concepts group and group dynamics, roles in the group, the music-making group and leading a group. Previous research addresses one of the rock and pop teaching paradoxes, that a genre's performer has traditionally been self-taught but is now institutional-taught. Furthermore, different types of teachers are presented. As a method, qualitative interviews are used according to hermeneutic theory and semi-structured interview as an approach to gathering information. Four ensemble teachers at the upper secondary school have been interviewed. As a theoretical starting point, the socio-cultural perspective has been used, which addresses the social interaction in connection with learning. The results chapter explains the informants' view of the leadership role, the importance of group composition and group dynamics. Finally, a comparison and summary of the result is made. In a ranking of the factors that the informants consider to be most important, the pupil's attitude and impetus end up being highest, the leadership role ends second, then level-adapted groups, and lastly various socially designed and adapted groups with forgiving or demanding climates. In the discussion chapter, there is a clear focus on the leadership role, and all interviewees have had different opinions on importance and responsibility. Although they have not agreed on their own significance, they have agreed on the importance of being dynamic as a leader and having the ability to adapt to the group's attitude and musical conditions, as well as the physical conditions such as the size of the number of instruments, etc. There is also a fairly consensus that a low-performing group needs an authoritarian, inspiring and clear leader, and almost completely laundered in the opposite.

Detta självständiga arbete fokuserar på att utforska hur gymnasieelever som läser ett nationellt program med musik som tillval uppfattar ensemblespel. Syftet med arbetet är att bidra med kunskap om hur dessa elever ser på och upplever ensemblespel. För att besvara frågeställningarna användes en kvalitativ metod med fokusgruppsintervjuer för att samla in data från ett homogent urval av elever. Resultatet som besvarar frågeställningarna visar att eleverna beskriver ensemblespel som en möjlighet att utveckla färdigheter i social interaktion, samarbete och ledarskap. Eftersom musik inte är elevernas huvudämne har de sällan samma tid för övning och musikalisk ambition som elever med musik som huvudämne har, vilket gör att en stark gruppdynamik värdesätts högre än speltekniska färdigheter. Det förekommer även gruppdynamiska svårigheter, och resultatet visar på att processen för att ta ett demokratiskt beslut ibland är en orsak till stress inom gruppen. Trots dessa svårigheter är elevernas inställning till ensemblespel positiv och ensemble ses som ett roligt och engagerande komplement till den annars teoretiska skolveckan. Resultatet av detta arbete ger en större inblick i elevernas syn på ensembleundervisning, vilket kan hjälpa musikpedagoger som vill förbättra kvaliteten och tillgängligheten för musikutbildning i gymnasieskolor. / This study focuses on exploring how high school students who are studying a national program with music as an optional subject perceive ensemble classes. The aim of this research is to contribute with knowledge about how these students view and experience ensemble classes. The study employed a qualitative approach, using focus group interviews to collect data from a homogenous sample of students. Findings show that ensemble classes provide the students with opportunities for developing skills in social interaction and teamwork as well as leadership. Since music isn’t their primary subject, they rarely have the same musical competence or time for practice as students with music as primary subject do, which is why a strong group dynamic is highly valued. However, the students also expressed difficulties about said group dynamic, finding the process of a democratic decision to sometimes be a cause of distress within the group. Despite these difficulties the students view ensemble classes in a positive light, seeing them as a fun and engaging complement to the otherwise theoretical school week. The findings of this study focus of the students’ perception of ensemble, which can benefit music educators who seek to improve the quality and accessibility of music education in high schools.

Den här studien ämnade undersöka utommusikaliska dimensioner av gymnasieskolans ensembleundervisning, med fokus på pop- och rockensemble. Ambitionen var att identifiera möjliga roller och identiteter hos elever för att synliggöra eventuella maktrelationer. Detta för att bidra till ökad kunskap i strävan efter en jämlik och inkluderande musikundervisning. Datainsamlingen skedde genom enskilda semistrukturerade intervjuer och fokusgrupper med gymnasieelever vid estetiska programmet. Dessa transkriberades till text och analyserades tematiskt utifrån diskursteorins begreppsapparat.  Resultatet visar ojämlika maktrelationer där framför allt gruppbildningar utifrån könsidentitet och instrument avgör vilka som kan inta attraktiva positioner och roller. Dessa maktrelationer upprätthålls genom att utesluta subjekt och grupper som kan förstås som motsatser. Vidare synliggör resultatet att ensembleformatets utgångspunkt i genrepraktiken pop- och rock kan ses som en anledning till att normer och stereotyper upprätthålls. Slutsatserna visar ett behov av en breddad undervisningsrepertoar, en bredare representation samt en ökad social medvetenhet bland lärare och elever. / This study intended to examine the extra-musical dimensions of upper secondary school ensemble teaching, pop and rock in particular. The ambition was to identify the student’s possible roles and identities in order to make any power relations visible in order to contribute to increased knowledge in the pursuit of an equal and inclusive music education. Data collection was made through individual semi-structured interviews and focus groups with students off the upper secondary high school arts program. These were transcribed into text and analyzed thematically based on the concepts of discourse theory. The results show unequal power relations where, above all, group formations based on gender and instruments are the decisive factor in who can take attractive positions and roles. Positions of power are maintained by excluding other groups that can be understood as opposites. Furthermore, the results show that the ensemble’s starting point in the practice of pop -and rock genre can be seen as a reason for norms and stereotypes to be maintained. The conclusions show a need for a broader teaching repertoire, a broader representation and an increased social awareness among teachers and students.