This is a study of the discussions and sense making that HR-professionals and HR-students present concerning the phenomenon of diversity, through the theory of social representation. Our purpose is to study the reasoning around the phenomenon of diversity and what meaning HR-students and HR-professionals create around it. This study also attempts to examine how HR-professionals and HR-students reasoning and interaction differ from each other. In this study we have used the qualitative method of social representation through focus groups. The common themes found in the data material were the meaning of the phenomenon diversity, how the work with human resources can be connected to the phenomenon of diversity and diversity as an issue in society. The main result in this study was that we found a wide range of meaning put into the word diversity by the participants and that the individuals in the focus groups actively strived for consensus.

Uppsatsens syfte är att undersöka medias påverkan på tio gymnasisters uppfattning om svininfluensan. De frågor som jag har valt att använda mig för att uppnå syftet är hur media kan påverka elevernas synsätt på svininfluensan och på vilka sätt kan eleverna uppfatta svininfluensan. För att kunna förstå hur media påverkar sin publik och hur publiken uppfattar en händelse har jag använt mig av teorin om sociala representationer. Media är en betydande faktor för skapandet av sociala representationer hos individen när det gäller hur en individ ska ta ställning till en händelse. Genom kvalitativa intervjuer har jag undersökt hur tio gymnasieelever uppfattar svininfluensan. Eleverna fick se ett nyhetsinslag som handlade om svininfluensan varefter intervjuerna genomförds.Undersökningens resultat visar på att media har en stor betydelse för hur eleverna kan uppfatta svininfluensan. Orsaken till detta är medias stora betydelse för skapandet av sociala representationer.

Studiens syfte har varit att via fokusgrupper undersöka rektorers sociala representationer av lärarskicklighet samt hur de samtalar om bedömning och premiering av de lärare som de upplever är skickliga. Det resultat som framkommit är att rektorer har en gemensam bild av vad lärarskicklighet är utifrån formell och informell kompetens, men att tonvikten läggs på olika kompetenser i rektorsgrupperna. Det finns en sammastämmighet i att skickliga lärare har en medfödd talang, en tyst kunskap. Hur de ser på vad lärarskicklighet är, får konsekvenser för hur de bedömer och premierar de lärare som de upplever som skickliga.  I första hand är det inte vardagsarbetet i klassrummet som premieras, utan övergripande utvecklingsarbete av verksamheten som helhet. / The aim in this study is to examine the socialrepresentations of teacher skillness, among principals by focus groups, and howthey communicate judgment and rewarding of skilled teachers in their opinion.The result is that principals have a common picture of teacher skillness, informal and informal competences, but their focus meaning differs in theprincipal groups. There is an agreement about skilled teachers having a talentfrom birth, a tacit knowledge. Their opinion of what teacher skillness is, haveconsequences for how they judge and reward the teacher they find skilled.  It´s not the everyday work in the classroomthat is rewarded primarily, but the overall development of the whole agency.

The purpose of this study is to increase an understanding of what prevents the mandatory reporting law, based on the preschool staff's approach to mandatory reporting law about child abuse and neglect to social services, and how these barriers affect their decision to report. The study will also understand what preschool staff experience facilitates the mandatory reporting process and what can be done to improve the process even more. The questions of the study were based on the purpose of the study and have been formulated in two questions: What prevents the mandatory reporting law requirements for preschool staff and how can these barriers be removed? What facilitates for preschool staff to be confident in the decision to report child abuse and neglect, to social services? The study used qualitative semi-structured interviews with five people working at the preschool, including two preschool teachers and three childcare workers. An interview guide was designed as a help to answer the questions about what the barriers are and what it is that makes it easier for the preschool staff, regarding the decision to report cases of child abuse and neglect to social services. The results, based on the five interviews , shows preschool staff's thoughts of the knowledge on the mandatory reporting law, the mandatory reporting process, their perspective of the mandatory reporting law and the uncertainty surrounding the mandatory reporting law. The study's analysis consists of the results that have been analyzed using the theory of social representations, in which the analysis shows an understanding of how the preschool staff act and think about the mandatory reporting law requirements based on their everyday knowledge. The analysis shows what prevents and facilitates the preschool staff's mandatory reporting process and the analysis shows the main parts that are based on the preschool staff's views on the mandatory reporting law. The analysis shows the preschool staff's approach to mandatory reporting requirements and how it is divided in two parts, it also describes how the concept of suspicion is perceived as a feeling that is shared within the workgroup, and the analysis shows the preschool staff's representation of the social services. The study concludes with a discussion of the study results and analysis, and the discussion also draws a link to the practice of social work. The discussion ends with a conclusion about the preschool staff’s work team and its significance for the mandatory reporting law.

Vargens återkomst har gett upphov till olika attitydsyttringar, boende i vargområden är i regel mernegativa till vargen än de som bor utanför dessa områden. Genom att mäta vilka attityder som finnstill varg kan forskare ge incitament till makthavare om hur vargförvaltningen upplevs avallmänheten.Den här studien är en kartläggning av forskningsläget under åren 2000 – 2014 rörande attityder tillvarg i Sverige och Norge. De variabler/grupper av individer som forskare inom området använderför att mäta vem som har vilken attityd är jägare, djurägare, boende på landsbygd utanför vargområde, boende på landsbygd i vargområde, boende i stad med flera. Vi finner att studierna tar uppteorierna social representation, centrum och periferi och NIMBY (Not In My Backyard). Manproblematiserar dessa i varierande grad utifrån de teorier som används. Något vi menar ärproblematiskt då forskningen blir enkelspårig och grund. Vi vill se en bredare problematiseringutifrån de teorier som redan framkommit i forskningen och ifrågasätter varför inte fler teorier ochvariabler undersöks. Vi efterfrågar ett vidare perspektiv där forskaren exempelvis gör tolkningarutifrån olika samhälleliga maktfigurationer.

<p>Människor tillskriver varandra egenskaper. Detta sker omedvetet och systematiskt och syftar till att underlätta förståelsen av omvärlden. Syftet med detta arbete har varit att undersöka i vilken utsträckning det är möjligt att utifrån vald språkstil i ett e-postmeddelande bedöma en persons egenskaper, vilket i denna rapport benämnts en persons sociala styrka. En engelskspråkig undersökning har legat till grund för arbetet och tanken har - förutom ovanstående - varit att utröna hur väl ett experimentellt engelskspråkigt undersökningsresultat står sig under förhållandevis naturalistiska svenska förhållanden. Resultatet visar inte entydigt att språkstilen styr de egenskaper som författaren tillskrivs. Framräknade medelvärden ger en indikation på att kraftfullt formulerade meddelanden i större utsträckning bedömts som författade av personer besittande en hög social styrka, men endast ett fåtal av resultaten var statistiskt signifikanta. Bl.a. kan en viss skillnad i mäns och kvinnors bedömning skönjas, en skillnad som dock kan vara ett utslag av att grupperna storleksmässigt varit olika.</p>

The way in which media discusses religion has changed over time. Due to the separation of state and church in 2000, the Swedish state to a lesser extent legitimizes its political ruling with references to religious concepts. As a result, a higher tolerance towards religious minorities can be said to have taken place. This is an ambiguous change however, where critique raised towards religious practices and expressions of minorities also occurs to a higher extent. The public debate is in large part conducted through the media, but is also seen to be produced and reproduced through the media’s discourse. The aim of this study is to examine the way in which Islam, and Muslims by extension, are portrayed in editorials of two of Sweden’s largest broadsheet papers, Svenska Dagbladet and Dagens Nyheter. The study takes a deductive approach, and uses a qualitative text analysis with inspiration from discourse theory to examine the editorials with the help of three theories. The first one is social representations theory as applied by Birgitta Höijer to media studies, the second is Charles Taylor’s Multiculturalism and the Politics of Recognition, and the last is Edward Said’s Orientalism.   The analysis shows that there are indicators of orientalist manifestations in the discourse regarding Islam, and Muslims by extension. This is mainly demonstrated through emotional anchoring as well as anchoring through antinomies. The orientalist manifestations apply to Said’s first and fourth dogma, where Islam and its different expressions are perceived as being at odds with the alleged democratic society. The analysis suggests that, in their role as producers of social representations and collective cognitions, the editorials included in this study withhold recognition from Islam as a collective identity and culture.

InledningForskning kring den interkulturella pedagogiken redogör för möten mellan individer ochgrupper. Det är en hög grad ett förhållningssätt med didaktiska val och medvetenhet kringbarn kulturella bakgrunder. Den teoretiska utgångspunkten i denna studie är Socialarepresentationer där vårt tänkande påverkas av den miljö vi befinner oss i. Socialarepresentationer är symboliska och kommer till uttryck genom artefakter, visuella bilder, ickelingvistiska ljud och ord och det ligger till grund för vår verklighet. Förskollärarens uppdragär att bevara kulturarvet samtidigt som mångkulturella barn ska integreras i förskolansverksamhet. Förskollärarens dilemma blir att balansera dessa i en verksamhet för varje enskiltbarn.SyfteSyftet med den här studien är att undersöka hur förskollärare resonerar om interkulturellpedagogik i förskolan.MetodStudien har använt en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. Sammanlagthar sju förskollärare deltagit i ljudinspelade intervjuer på tre förskolor.ResultatResultatet har delats in i 2 huvudrubriker, Interkulturellt förhållningssätt som språklig ochkulturell inkludering och Hur kultur symboliseras i miljön. Det framkommer i resultatet attförskollärarna i studien arbetar med interkulturell pedagogik på en rad olika sätt. Framförallthandlar det om att uppmärksamma och förbereda barn att möta andra kulturer. Till en stor delär språkutveckling en omfattande del i det interkulturella förhållningssättet men tillika såbeskriver förskollärarna att det handlar om en öppenhet och respekt för mångkulturellafamiljer. Avslutningsvis beskriver förskollärarna att föräldrasamverkan är en viktig del i hur de väljer att representera och symbolisera kulturer i förskolan.

Förskolans miljö är en viktig del i förskolans verksamhet och vår studie undersöker hur pedagoger tolkar barns inflytande över förskolans miljö. Fokus under undersökningen är vårt antagande om att pedagogernas sociala representationer påverkar barns möjligheter till inflytande över förskolans miljö. Vår uppfattning är att förskolans läroplan ger utrymme för olika tolkningar av hur pedagoger bör sträva mot målen i förskolans läroplan och därmed spelar de sociala representationerna en stor roll i hur dessa tolkas. Vi menar att pedagogernas sociala representationer formar verksamheten i förskolan och därmed även barnens möjligheter till inflytande över förskolans miljö.Undersökningen är baserad på tre olika fokusgruppsintervjuer med pedagoger i förskolan som deltagare och syftet var att diskussionerna skulle synliggöra pedagogernas olika tolkningar av barns inflytande över förskolans miljö. Vår studie visar att pedagogerna anser att de arbetar medvetet med att barnen ska ha inflytande över förskolans miljö, samt att de sociala representationerna skiljer sig mellan de olika förskolorna. Resultatet från vår studie stärker vårt antagande om att pedagogernas sociala representationer påverkar barnens möjligheter till inflytande över förskolans miljö.

I denna studie undersöker jag hur de sociala representationer som förskollärarna har om datorplattan påverkar hur den används i den pedagogiska praktiken för barnen. Förskollärarnas uppgift är att sträva efter de målen som står i läroplanen, men hur man når målen beror på hur förskollärarna tolkar dess innehåll. Förskollärarnas föreställningar kan påverka vilka kunskaper och erfarenheter som barn får ta del av när det gäller datorplattan. Förskollärarna ska lägga grunden till de kunskaper som barnen behöver för att de ska kunna bli självständiga individer i samhället. Datorplattan är en del i detta och därför är förskollärarnas föreställningar kring den ett relevant ämne att undersöka.Undersökningen baseras på fyra intervjuer med förskollärare från två förskolor. Syftet med intervjuerna var att synliggöra de föreställningar som förskollärarna har när det gäller lärande och barnens inflytande kopplat till datorplattan och om förskollärarna anser att det finns något negativt med barnens användande av den. Studien visade att förskollärarna anser att barnen kan lära sig det mesta med datorplattan med stöd ifrån pedagogerna. Det visade sig att projektet/temat helt formades efter barnens intresse och att datorplattan användes som ett redskap för att tillgodose varje barns behov i lärandet. Det negativa kopplas till våldsspel, spelberoende och tidsfördriv.