The study aims to investigate social workers' experiences of cooperation with schools. The study is based on examining how social workers describe the school and school staff, as well as how social workers believe the school perceives them, in order to identify perceptions of each institution. Through this, factors that can inhibit and promote collaboration have been discovered. The theoretical approach of the study has been Serge Moscovici's theory of social representations and has been conducted using thematic analysis.The empirical material has been collected through semi-structured interviews with six social workers and two first social workers. The results reveal that there are several ideas and representations that the social workers have about the schools. Additionally, there are descriptions of what the social workers perceive school staff believe and think about them. These beliefs and representations are both positive and negative in nature and they have been summarized into five main themes and two sub-themes: School staff are ignorant and emotional, High frustration and low authority: the social workers experiences with the sub-theme confidentiality inhibits and promotes, Different missions and perspectives, Us and them with the sub-theme The school´s view on relationships with the parents, and finally Social workers share experiences. There is a need for further research on the subject, where the theory of social representations is seen as useful. The study discusses the importance of additional research and provides tips, ideas, and thoughts for this purpose. / Studien syftar till att undersöka socialsekreterares upplevelser av samverkan med skolan. Studien grundar sig i att undersöka hur socialsekreterare beskriver skolan och skolpersonalen samt hur socialsekreterare tror att skolan upplever dem, för att på så sätt identifiera föreställningar om respektive institution. Genom detta upptäcks faktorer som kan hämma och främja samverkan. Studiens teoretiska ansats har bestått av Serge Moscovicis teori om sociala representationer och har genomförts med hjälp utav en tematisk analys. Det empiriska materialet har samlats in genom semistrukturerade intervjuer där sex socialsekreterare och två förste socialsekreterare har deltagit. Det framkommer i resultatet att det finns ett flertal föreställningar och representationer som socialsekreterarna har om skolan. Dessutom framkommer det beskrivningar om vad socialsekreterarna upplever att skolpersonalen tror och tänker om dem. Dessa föreställningar och representationer är av både positiv och negativ karaktär, och har sammanfattats i fem huvudteman och två underteman: Skolpersonal är okunniga och emotionella, Hög frustration och låga befogenheter: socialsekreterarnas upplevelser med undertemat sekretessen hämmar och främjar, Skilda uppdrag och perspektiv, Vi och dom med undertemat Skolans syn på föräldrarelation och till sist Socialsekreterare delar upplevelser. Det finns ett behov av fortsatt forskning om ämnet, där teorin om sociala representationer ses som användbart. I studien diskuteras vikten av ytterligare forskning och ger tips, idéer och tankar till detta.

Forskning har visat att det förekommer skillnader i bemötandet av kvinnor och män, men att det ofta sker omedvetet. Syftet med denna studie var att undersöka kommunala inspektörers genusmedvetenhet och könsdifferentiering i bemötandet av sina kunder. Genom intervjuer med fem inspektörer fann vi att deras allmänna kunskap och medvetenhet om genus var begränsad. Vi använde även observationer för att undersöka skillnader i inspektörernas bemötande av sina kunder beroende på kön. Resultatet visade att manliga kunder fick större uppmärksamhet, fler öppna frågor och mer beröm från inspektörerna än kvinnliga kunder. Ytterligare visade resultatet tendenser till underordning i mötet med manliga kunder och könsfördomar i bemötandet av kvinnliga kunder. I förhållande till inspektörernas begränsade kunskap och medvetenhet om genus drogs slutsatsen att ökad kunskap och medvetenhet om genus kan bidra till jämlikt och könsneutralt kundbemötande. / Research has shown that behaviors displaying gender differentiation do occur, yet often unconsciously. The purpose of our research was to study gender awareness, and gender differentiation, in the context of customer treatment. Through interviews with five municipal inspectors we found that the general knowledge of gender was limited. We also used observations in order to see occurrences of gender differentiation in the inspectors’ treatment of their customers. The results showed that male customers received more attention, open questions and compliments from the inspectors than female customers. Further the results showed signs of subordination in relation to male customers and gender bias toward female customers. In relation to the inspectors’ limited awareness the results concluded that increased knowledge and awareness of gender differentiation could result in more equal and gender-neutral behavior in their treatment of customers.

Evidence on inclusive classrooms shows that successful implementation of inclusion can lead to increased social involvement, personal well-being and higher levels of academic performance compared with segregated provision. Despite these potential benefits inclusion of students with Asperger syndrome (AS) in the mainstream classroom is problematic. Support from teachers is a key strategy for accommodating students with AS diagnosis in the mainstream classroom. Less well is understood how teachers create an inclusive environment for these learners. Teachers’ social representations (SR), have a bearing on how they interact and accommodate, therefore the first aim of this dissertation was to explore teachers’ SR of students with AS. The second aim was to highlight the role of contextual factors and prior experience in forming SR. The third aim was to study the link between teachers’ individual practice and broader institutional forces by comparing the SRs among principals, school health professionals and teachers. The forth aim was to study what teacher factors predict teachers’ positive attitudes towards inclusion of students with AS. The findings show that a medical approach seems to dominate especially earlier trained teachers’ SRs; however, there is a tendency to view the environment increasingly important. Our results suggest that experience with students with AS is related to teachers' SR of these students. In addition, our data indicate that there is a need to bridge the gap between the organizational level, the classroom level and the individual student level in order to reduce barriers for students with AS to fit into an inclusive environment. Finally, positive attitudes towards inclusion of students with AS were found to relate to teachers’ knowledge of teaching students with AS and their attitudes towards students with AS. To conclude teachers’ SRs are deeply seated and the first step is to bring them to the forefront so that teachers are aware of them. In addition, there is a need for team building in the school arena to achieve a common vision for an inclusive school. / Forskning visar att inkluderande klassrumsundervisning kan leda till ökad social delaktighet, personligt välbefinnande och högre studieresultat jämfört med segregerande utbildning i speciella undervisningsgrupper. Trots dessa potentiella fördelar är inkludering av elever med Aspergers syndrom (AS) problematiskt. Lärarna spelar en viktig roll för att förverkliga inkludering och deras föreställningar om elever med AS är sannolikt knutna till om, och hur, dessa elever är inkluderade i klassrummet. Lärarnas sociala representationer (SR), har betydelse för hur de interagerar och anpassar undervisningen. Avhandlingens övergripande syfte var att bidra till ökad kunskap om lärares och övrig skolpersonals SR om en inkluderande skolundervisning för elever med AS. Det första syftet var att undersöka lärares SR om elever med AS. Det andra syftet var att utforska betydelsen av kontextuella faktorer och tidigare erfarenhet av AS. Det tredje syftet var att studera sambandet mellan lärares enskilda praktik och skolans organisation genom att jämföra rektorers, skolhälsopersonals och lärares SR om inkludering av elever med AS. Den fjärde studien syftade till att undersöka vilka faktorer som bidrar till en positiv attityd till inkludering av elever med AS hos lärare. Resultaten visar att ett medicinskt synsätt dominerar i synnerhet tidigare utbildade lärares SR av elever med AS. Emellertid tillskivs miljön en allt större betydelse. Resultaten visar att lärare är positiva till inkludering och att erfarenhet av elever med AS har ett samband med lärares SR av dessa elever. Dessutom tyder resultaten på att det finns ett behov av att överbrygga klyftan mellan den organisatoriska nivån, klassrumsnivån och individnivån för att gynna en inkluderande undervisning. Positiv attityd till inkludering av elever med AS visade sig relatera till lärares kunskaper om undervisning av elever med AS och deras SR om elever med AS. Sammanfattaningsvis konstateras att lärares SR är djupt rotade och ett första steg är att uppmärksamma dem. Dessutom finns ett behov av en bredare diskussion och teambuilding i skolarenan för att åstadkomma en gemensam vision för en inkluderande skola.

The society of suburbs is frequently discussed in media, which often focus on the problems related to these areas. The purpose of this Master’s thesis is to examine how Swedish contemporary youth literature may contribute to create, strengthen and articulate social representations of the society of suburbs. The analysis is based upon six youth novels published during 2003 to 2007. The theoretical framework consists of two parts and is based on Anthony Giddens’ theories about late modern society in which the youth novels in our study take place, and those living conditions that this society creates. The other part is the theory of social representations. Shortly this theory deals with how people in society together form a collective idea of the world that surrounds them. They develop this idea together and in that way make it into a form of common sense. The method is based upon textual analysis. A model of analysis is constructed with its basis in the theories of Giddens. The themes of the model of analysis are derived from concepts central to Giddens except for the last theme, and these are life styles, limitations, expressions of emancipation and the suburb as place. The conclusion suggests that the literary description of the society of suburbs may contribute to strengthen and articulate negative social representations that are often build on prejudice, but it may also contribute to create and spread other representations and by that give a more nuanced and profound description.

<p>Syftet med denna uppsats var att beskriva och förstå hur tidningen Dagens Nyheter skildrar unga killar med invandrarbakgrund. De frågeställningar som uppsatsen tog avstamp i var följande tre: Vilka bilder förmedlar Dagens Nyheter av unga killar med invandrarbakgrund och hur kan föreställningarna som bilderna ger uttryck för beskrivas? Går det att urskilja vissa stereotyper bland föreställningarna? Om så, hur kan dessa beskrivas och förstås? Undersökningsmaterialet bestod av 32 artiklar under tidsperioden 2004-11-07 till 2005-11-07. Våra teoretiska utgångspunkter var teorin om sociala representationer och postkolonial teori/orientalism. Materialet bearbetades genom kvalitativ textanalys och diskursanalys. Resultatet visade att Dagens Nyheter skildrar unga killar med invandrarbakgrund på många olika sätt. Gemensamt för de flesta av bilderna var dock att de innehöll stereotyper, både positiva och negativa. Endast två av 32 artiklar var så vitt författarna kunde förstå fria från stereotyper och beskrev killarna som individer. Bilden som dominerade var dock den av den unga killen med invandrarbakgrund som kriminell och med problem. Killarna med invandrarbakgrund beskrevs ofta i artiklarna i samband med gängmentalitet eller som gärningsmän. En annan återkommande beskrivning var killen med invandrarbakgrund i sportsammanhang. En slutsats var att tidningen Dagens Nyheter är med och skapar samt upprätthåller de stereotypa bilder av unga killar med invandrarbakgrund som enligt tidigare forskning förmedlas av massmedia.</p>

Syftet med denna uppsats var att beskriva och förstå hur tidningen Dagens Nyheter skildrar unga killar med invandrarbakgrund. De frågeställningar som uppsatsen tog avstamp i var följande tre: Vilka bilder förmedlar Dagens Nyheter av unga killar med invandrarbakgrund och hur kan föreställningarna som bilderna ger uttryck för beskrivas? Går det att urskilja vissa stereotyper bland föreställningarna? Om så, hur kan dessa beskrivas och förstås? Undersökningsmaterialet bestod av 32 artiklar under tidsperioden 2004-11-07 till 2005-11-07. Våra teoretiska utgångspunkter var teorin om sociala representationer och postkolonial teori/orientalism. Materialet bearbetades genom kvalitativ textanalys och diskursanalys. Resultatet visade att Dagens Nyheter skildrar unga killar med invandrarbakgrund på många olika sätt. Gemensamt för de flesta av bilderna var dock att de innehöll stereotyper, både positiva och negativa. Endast två av 32 artiklar var så vitt författarna kunde förstå fria från stereotyper och beskrev killarna som individer. Bilden som dominerade var dock den av den unga killen med invandrarbakgrund som kriminell och med problem. Killarna med invandrarbakgrund beskrevs ofta i artiklarna i samband med gängmentalitet eller som gärningsmän. En annan återkommande beskrivning var killen med invandrarbakgrund i sportsammanhang. En slutsats var att tidningen Dagens Nyheter är med och skapar samt upprätthåller de stereotypa bilder av unga killar med invandrarbakgrund som enligt tidigare forskning förmedlas av massmedia.

Syftet med denna uppsats är att försöka skapa en större förståelse för hur svenska tidningar har använt sig av framing/inramning och sociala representationer i sin nyhetsrapportering kring de två svenska journalisterna Johan Persson och Martin Schibbye som satt fängslade i Etiopien. För att skapa en större förståelse kring inramningen av "Etiopiensvenskarna" har denna uppsats använt sig av kritisk diskursanalys på svenska morgon- och kvällstidningar under två olika tidsperioder, en i inledningen och en i slutfasen av situationen med "Etiopiensvenskarna" Resultatet av vår analys visar att det har skett en framing/inramning av nyhetsrapporteringen kring Johan Persson och Martin Schibbyes situation i Etiopien. Denna inraming har bland annat skett genom att tidningarna tilldelar dem en hjältestatus där de har valt att belysa vissa delar av situationen, som till exempel deras nationalitet, yrke och frågan om yttrandefrihet. Denna inramning kan påverka mottagarens tolkning.

Syftet med denna studie är att synliggöra den förståelse av normer som skapas i en normkritisk pedagogisk verksamhet. Här studeras metodmaterialet Machofabriken och fyra killgruppsledare intervjuas. Frågeställningarna som utforskas är: Hur används normbegreppet i normkritisk gruppverksamhet? Hur kan normbegreppet förstås i relation till andra teoretiska begrepp? För att synliggöra den vardagsförståelse av normbegreppet som finns eller blir till i killgruppsverksamheter används en kvalitativ metod med fenomenologisk ansats. Killgruppsledarna intervjuas i en tematisk öppen intervju och metodmaterialets texter analyseras med utgångspunkt i normbegreppets synonymer och attribut. Empirin analyseras utifrån begreppen roller, förväntningar, referensgrupper och sociala representationer. Resultatet visar att normbegreppet används på flera olika sätt för att diskutera den sociala dimensionen av tillvaron, med fokus på sociala begränsningar. Framför allt belyser studien hur normbegreppet i betydelsen föreställningar (om sociala grupper) här flyter samman med förståelsen av normer som förväntningar (riktade mot individer).

Uppsatsens syfte är att skapa förståelse för olika faktorer som utgör hinder eller som underlättar beslutet att anmäla misstanke om att ett barn far illa till socialtjänsten. Studien syftar även till att undersöka hur lärare uppfattar och beskriver kontakten med socialtjänsten i ärenden med barn som far illa.  De frågeställningar som fokuseras är: Vad kan utgöra hinder för respektive underlätta beslutet att anmäla misstanke om att ett barn far illa till socialtjänsten samt hur uppfattar och beskriver lärare kontakten med socialtjänsten under orosfasen, anmälningsfasen och utredningsfasen? Undersökningen genomfördes genom kvalitativa intervjuer med fyra högstadielärare i Kalmar län. Det som framkommer i uppsatsen är att det som påverkar anmälningsprocessen är typen av signaler och därigenom graden av misstanke, det anses finnas så kallade solklara fall och sedan finns det mer diffusa fall. Relationen med föräldrar samt kollegiet inklusive rektor och elevvårdsteam har också en betydande roll i beslutsprocessen. Då det gäller informanternas beskrivning av och uppfattning om kontakten med socialtjänsten kan konstateras att informanterna ser socialsekreterarna som styrda av lagar och sekretess vilket kan uppfattas som negativt, informanterna saknar också återkoppling från socialtjänsten efter det att anmälan gjorts. Resultatet analyseras utifrån socialpsykologisk teori om sociala representationer samt Kari Killéns psykologiska perspektiv på professionella i mötet med barn som far illa.

Syftet med studien är att förstå vad det finns för uppfattningar kring psykisk ohälsa i två olika elevhälsoteam samt hur dessa samverkar och ser på ansvaret som skola för att arbeta med och förebygga psykisk ohälsa. Studien är av kvalitativ karaktär och insamlandet av empiri har skett genom individuella intervjuer med medlemmar i två elevhälsoteam. Empirin har analyserats med hjälp av en innehållsanalys. Resultatet har visat på att oklarheter finns i arbetet kring psykisk ohälsa och hur svårt det är att veta hur långt skolans ansvar sträcker sig. Det har framkommit delade åsikter om synen på psykisk ohälsa och hur samverkan ska fungera vilket visar att elevhälsoteamen har olika uppfattningar om hur de ska samverka och arbeta med psykisk ohälsa. Samverkan inom elevhälsoteamen är komplext, framförallt gällande roller, ansvarsfördelning och åsikter om teamets utformning. Hur elevhälsoteamet arbetar påverkar den psykiska ohälsan hos eleverna. Därför finns behov av forskning på området och utveckling av det praktiska arbetet. Sammanfattningsvis visar studien på att det finns oklarheter inom elevhälsoteamet på hur de ska arbeta och om psykisk ohälsa ingår i deras målgrupp vilket kan leda till brister i samverkan. / The purpose of the study is to understand what knowledge the members of two student health teams have about mental health, how they collaborate and how they view the schools responsibilities to work with student’s mental health. It is a qualitative study and the data has been collected through individual interviews with the members of two student health teams. The interviews have been analyzed using a qualitative content analysis. The study shows uncertainties in the work with mental health and also how difficult it can be to know how far the schools responsibilities go. The study also shows that collaboration in student health teams is complex, especially regarding roles and responsibilities. There are different opinions about how the team should be structured. How the student health teams collaborate have an effect on student’s mental health. Therefor there is need for more research and development in this area. The differences in opinions regarding the structure of the collaboration show uncertainties about how to work with mental health in school and also who they should work for.