Forskning visar att allt fler barn och ungdomar i Sverige utvecklar psykisk ohälsa. I Sverige finns olika instanser dit ungdomar kan vända sig om de mår dåligt och är i behov av samtalsstöd. En av dessa platser är ungdomsmottagningen som riktar sig till både killar och tjejer. Gruppen killar utgör idag en minoritet på ungdomsmottagningarna. Samtidigt pekar forskning på att depression och självmord bland killar ökar. Förhållandevis få studier har undersökt hur kuratorer som är verksamma på ungdomsmottagningar upplever arbetet med killar samt orsaker till att så få killar söker stöd. Syftet med denna uppsats är därför att undersöka kuratorers erfarenheter av killars inställning till att söka samtalsstöd på ungdomsmottagningar. För att uppnå detta syfte har vi genomfört kvalitativa intervjuer med tio kuratorer som arbetar på ungdomsmottagningar runt om i Sverige. Studien har en socialkonstruktivistisk ansats och materialet har analyserats genom en innehållsanalys. Vidare har socialkonstruktivsm, genusteori och Scheffs teori om skam applicerats på materialet för att få en djupare förståelse. Studiens resultat visar att det framför allt är samhällsnormer som påverkar killars inställning till att söka samtalsstöd. Resultatet skildrar även informanternas gemensamma tankar om att killars känslospråk inte är lika utvecklat som hos tjejer. De har från ung ålder lärt sig att hålla känslor inom sig och blivit uppmuntrade till självständighet. Informanterna är eniga om att normerna måste ändras för att en förändring ska kunna ske. Resultatet framhåller även att ungdomsmottagningarnas utåtriktade arbete är viktigt för att kunna nå ungdomar och i synnerhet killar.

Denna kvalitativa studie syftar till att undersöka och belysa självskadebeteende, med ett särskilt fokus på unga män. Tidigare forskning innehåller få undersökningar där unga män är i fokus och den allmänna uppfattningen om självskadebeteende är att det främst drabbar unga kvinnor. Enligt studiens abduktiva arbetssätt utformades en hypotes vid studiens början om att unga män drabbas i större utsträckning än vad de framställs göra, samt att de hindras i deras väg mot ett bättre mående av att inte inkluderas som potentiella självskadare.   Studien baseras på tidigare forskning samt semistrukturerade intervjuer med fem yrkesverksamma, inom forskning, behandling och föreningsarbete, som valdes ut genom snöbollsurval. Analysen utfördes med en teorilös utgångspunkt för att författarnas fördomar och förutfattade meningar inte skulle påverka. Analysförfarandet genomfördes utifrån en konventionell kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar på övervägande likheter mellan könen vad gäller det psykiska måendet, orsaker till beteendet och dess negativa följder. Samtliga intervjupersoner uttryckte att självskadebeteende alltid grundar sig i en oförmåga att hantera och stå ut med stark psykisk smärta. Det framkom även att drabbade unga män kan skada sig på andra sätt, än de som ses som typiska för självskadebeteende. Detta i kombination med den skam självskadebeteende innebär för många och de rådande könsnormerna, blir till hinder för dem när de söker hjälp. En av studiens slutsatser är att det behövs mer inriktad forskning mot unga män med självskadebeteende, för att öka kunskapen om deras situation i samhället och i vården.

Ortorexia nervosa, ON, är ett syndrom där den drabbade tränar i massiva mängder samt har en fixering vid att äta så rent som möjligt, detta i så stor utsträckning att det blir ett lidande för den drabbade. Syftet var att undersöka vad det kan bero på att män drabbas av syndromet ON och hur synen på sig själva och de mansideal som finns kan påverka insjuknandet. Sju intervjuer utfördes med personer som i sin profession kommer i kontakt  och hjälper män med ON. Intervjuerna granskades induktivt och resultatet tyder på att orsaker till insjuknandet av ON är bland annat låg självkänsla, kontrollbehov, träningsförebilder. Män tycks söka behandling på grund av skador och oroliga närstående. Under behandling upplevs obehag över återhämtning, matintag och viss mat. Vidare forskning bör fokusera på könsaspekten kring ON, varför drabbas kvinnor respektive män? Och bör ON bli en egen etablerad diagnos eller kategoriseras som låg energitäthet?

<p>Uppsatsen behandlar sex kurdiska killar som bor i Stockholm och deras beskrivningar kring omvärldens bild av deras kultur.</p><p>Vår frågeställning lyder: hur förhåller sig kurdiska killar till bilden av kurder som finns i omvärlden? Genom att intervjua dessa sex personer individuellt och ha med en liten medieanalys försöker få en uppfattning om dessa kurdiska killars identitetskonstruktion.</p><p>Resultatet som man kan ta del av är att dessa kurdiska killar ofta försvarar sin kultur och sitt ursprung samtidigt som de har börjat tänja på gränserna som finns kring deras kultur.</p>

Uppsatsen behandlar sex kurdiska killar som bor i Stockholm och deras beskrivningar kring omvärldens bild av deras kultur. Vår frågeställning lyder: hur förhåller sig kurdiska killar till bilden av kurder som finns i omvärlden? Genom att intervjua dessa sex personer individuellt och ha med en liten medieanalys försöker få en uppfattning om dessa kurdiska killars identitetskonstruktion. Resultatet som man kan ta del av är att dessa kurdiska killar ofta försvarar sin kultur och sitt ursprung samtidigt som de har börjat tänja på gränserna som finns kring deras kultur.

Sammanfattning Utav alla ungdomar som besöker ungdomsmottagningar idag, utgörs cirka 15 % av besöken av killar. De killar som besökt ungdomsmottagningen har en mer negativ bild av den än de som inte varit där, vilket visar på att deras behov inte har tillgodosetts. Syftet med studien var därför att undersöka hur killar resonerar kring deras behov av ungdomsmottagningen. Studien inriktades på 18-åriga killar, och de behövde inte ha någon personlig erfarenhet av ungdomsmottagningen. Kvalitativ metod med fokusgrupper användes med 16 killar, indelade i fyra grupper. Intervjuerna analyserades med innehållsanalys. Resultatet visar att den största orsaken till att besöka ungdomsmottagningen är vid frågor kring könssjukdomar. Killarna har ett behov av mer och lättillgängligare information om ungdomsmottagningen och dess verksamhet, samt bättre öppettider. För att underlätta att söka till ungdomsmottagningen önskar killarna att alla får en kallelse. De uttrycker att de inte har så stort behov av ungdomsmottagningen, men att det är tryggt att den finns.

The properties of this material has been studied and it was found that there is very little difference in what affect students in there choice of school, studies and career. Boys who choose hairdressing and styling differ more than girls who choose a career in technics. This is a surprising result which we didn´t expect. In researching background material we learned that it should differ more in perspective of gender. We have compiled the material around young people's choices to high school. A choice that affects not only their future course of study, but also future career. The analysis was made from a gender perspective. Based on discussions and conversations with the involved schools advisors (Study and Vocational Counsellor), we have developed a number of issues that we tried to find answers to. As a representative of a typical male sphere, we chose high schools national technology program IT alignment and as a typical female sphere, we chose Barber program. By means of  qualitative survey we collected information to see patterns in background to the choices young people make who went from high schools 9:th grade to high schools 1:st year.

Syftet med denna studie är att belysa nio killars förhållande till skönlitteratur i skolan och på fritiden, och dessutom presentera former av litteraturundervisning som både verksamma pedagoger och lärarstuderande kan ha nytta av. För att få insikt i dessa killars erfarenheter av skönlitterär läsning har vi valt att genomföra kvalitativa intervjuer. Vi har spelat in, transkriberat, kommenterat och utifrån vår forskningsbakgrund analyserat samtliga informanters svar. I våra kommentarer fokuserar vi oss på informanternas utsagor, och belyser därefter pedagogiska metoder som kan vara till stöd för lärare i undervisningen. I diskussionen resonerar vi kring de intervjusvar vi fått samt ställer dem i relation till övergripande frågor rörande svensklärares litteraturdidatik. Studien visar att informanterna läser olika typer av tidningar och texter på Internet varje dag. Vad gäller skönlitterär läsning finns en större variation bland intervjusvaren, då några informanter uppgav att de alltid har en bok igång som de läser flera gånger i veckan, medan andra svarade att de inte läser skönlitteratur alls frivilligt. Killarna uppgav även sina litteraturpreferenser, tidigare erfarenheter av litteraturundervisning samt åsikter och tankar gällande olika uppföljningsmetoder vid litteraturläsning i skolan. Majoriteten av informanterna uppgav att de föredrog litterära genrer som fantasy, deckare och spänningsromaner, framförallt skrivna under 2000-talet och framåt. Vi kunde inte utifrån våra intervjuer uppfatta något unisont motstånd mot skönlitteratur – majoriteten av informanterna uppgav att det finns mycket som är positivt med bokläsning. Utifrån svaren resonerar vi i vår diskussion om hur lärare kan arbeta för att väcka läslust och läsintresse hos sina elever.

<p><strong>Sammanfattning</strong></p><p>Utav alla ungdomar som besöker ungdomsmottagningar idag, utgörs cirka 15 % av besöken av killar. De killar som besökt ungdomsmottagningen har en mer negativ bild av den än de som inte varit där, vilket visar på att deras behov inte har tillgodosetts. Syftet med studien var därför att undersöka hur killar resonerar kring deras behov av ungdomsmottagningen. Studien inriktades på 18-åriga killar, och de behövde inte ha någon personlig erfarenhet av ungdomsmottagningen. Kvalitativ metod med fokusgrupper användes med 16 killar, indelade i fyra grupper. Intervjuerna analyserades med innehållsanalys. Resultatet visar att den största orsaken till att besöka ungdomsmottagningen är vid frågor kring könssjukdomar. Killarna har ett behov av mer och lättillgängligare information om ungdomsmottagningen och dess verksamhet, samt bättre öppettider. För att underlätta att söka till ungdomsmottagningen önskar killarna att alla får en kallelse. De uttrycker att de inte har så stort behov av ungdomsmottagningen, men att<strong> </strong>det är tryggt att den finns.</p>

Denna forskning genomfördes under höstterminen 2014 och går ut på att belysa hederskontexten samt pojkar i relation till den i Sverige. I uppsatsen studeras yrkesverksamma som arbetar i relation till hedersrelaterade frågor. Utgångspunkten för studien är pojkar som befinner sig i en hederskontext. Studiens frågeställningar är: Vad innebär att leva i en hederskontext? Hur är det att leva i en hederskontext för en kille? Vilka möjligheter har unga killar som befinner sig i en hederskontext? Studien är kvalitativ samt etnologisk. Metoden används för att inhämta det empiriska materialet som består av intervjuer. Analysen görs med hjälp av genusbaserade teorier. Studien visar informanters erfarenheter av hedersproblematik samt vilka insatser som finns idag för utsatta ungdomar med specifik fokus på unga killar. Resultatet visar att killar är en utsatt grupp som inte uppmärksammats tidigare, i svensk forskning har det fokuserats på unga tjejer som blir utsatta för hedersproblematik. Detta har lett till att insatser som införts har riktats mot tjejer och idag finns det en begränsad hjälp för utsatta killar. / This research was carried out during the autumn term in 2014 and aims to highlight the honour context and boys who lives in it in Sweden. The research is based on the experience of professionals who work with honour related questions. The starting point for the study is boys who lives in honour related terms. The study is based in three questions; what is the meaning of living in a honour context? What is it like to live in a honour context for young men? How are the help possibilities for young men in a honour context? The study is qualitative and ethnological. The method is used to obtain the empirical material that consists of interviews. The analysis is done using gender-based theories. The study shows the informants experience of honour related violence as well as what actions available today for vulnerable young people with a specific focus on young men. The result shows that young men are a vulnerable group which is not highlighted, the Swedish research has been focused on young girls who are victims of honour related violence. This has led to efforts in place has been directed towards girls and today there is a limited help for young men who are victims.