Missbruksproblematik är ett globalt samhällsproblem som kräver insatser, särskilt från verksamheter som socialtjänsten. Missbruk i kombination med psykisk ohälsa är komplextoch utmanande för individen. Det innebär att socialsekreterare, vårdpersonal och behandlare behöver samverka för att uppnå effektiv behandling. Studien syftar till att förstå socialsekreterares och behandlares upplevelser av samverkan, gällande klienter som lider av dubbbelproblematik i form av psykisk ohälsa och missbruk. Detta är en kvalitativ studie som använder sig av sociala representationer, handlingsutrymme och makt som teoretiska utgångspunkter. Genom sju semistrukturerade intervjuer samlades data in för att vidare analyseras utifrån de teoretiska utgångspunkterna i den tematiska analysen.Resultatet visar att de intervjuade socialsekreterarna och behandlarna upplever att samverkan är hjälpsam och nödvändig för personer med missbruk och dubbelproblematik. Trots detta framhålls det svårigheter med samverkan när yrkesverksammas åsikter kring insatser skiljer sig åt. Det framkommer otydligheter gällande ansvarsområden, där socialsekreterare och behandlare upplever att klienter flyttas mellan psykiatrin och socialtjänsten. Det visar även att socialsekreterare upplever hinder inom ansvarsområden vid början av ärendet, medan behandlare uttrycker liknande utmaningar under pågående behandling. Resultatet visar att behandlares handlingsutrymme verkar vara mer flexibelt än socialsekreterares vid val av metoder och strategier. Några faktorer som påverkar socialsekreterarnas handlingsutrymme är ekonomiska ramar, politiska begränsningar och brist på resurser. Avslutningsvis lyfter studien i sin helhet förståelsen för hur samverkan kan påverkas av olika faktorer, men även hur det kan påverka yrkesverksammas möjligheter att hjälpa klienter. / Substance abuse is a global societal issue that requires efforts, especially from social services. Substance abuse in combination with mental illness is complex and challenging for the individual. This means that social secretary, therapists and psychiatry need to cooperate to achieve effective treatment. The study aims to understand social workers and therapist experience of collaboration regarding clients who suffer from co-morbidity in form of mental illness and addiction. This is a qualitative study that utilizes social representations, space for action and power as theoretical foundations. Through seven semi-structured interviews. data is collected and further analyzed based on the theoretical foundations in thematic analyses.The results indicate that the interviewed social workers and therapists perceive collaboration as helpful and necessary for individuals with substance abuse and co-morbidity. Although, it appears difficulties with collaboration when professionals have differing opinions on interventions. Difficulties in collaboration are highlighted regarding responsibilities where social workers feel that clients are shifted between psychiatry and social services. The study's results showed that therapists appear to have more flexible space for action than social workers in choosing methods and strategies. Some factors affecting social workers' space for action are financial constraints, political limitations and lack of resources. In conclusion, the study highlights overall understanding of how cooperation can be influenced by various factors but also how it can impact the roles of professionals.

This study draws attention to how teachers view and reason about ethics education in social studies. Based on the Social representation theory, the study aim to answer questions about the content and themes which are expressed in the teachers' conversations about ethics education. The study also wants to emphasize the communicative resources used by participants when they create a common understanding of ethics education. The study's empirical data consists of six focus groups interviews with teachers working with student in school year 4-6. Teachers in three teams (a total of 13 teachers) met at two occasions to talk about ethics education in social studies. The result from the analysis is presented in three parts. The first part draws attention to teachers' social representations of ethics education in social studies. Four social representations were found and they consist of teachers' ideas about content, methods and strategies, and the purpose and goals and difficulties in ethics education. The second part shows that the teachers express three social representations of how ethics education is related to, religious education, social studies and the school's overall mission. The analysis shows that ethics education is an important part of the religious education but also other subjects in social studies and the school's overall mission. The third part draws attention to the communicative resources that teachers use to create a common understanding of ethics education. Examples of communicative resources used in the conversations is teaching materials, national tests, the curriculum and their own teacher education. / Lärare i den svenska grundskolan har i uppdrag att utveckla elevers kunskaper om och i etik. Studien syftar därför till att undersöka hur lärare, som undervisar i skolåren 4–6, samtalar om etikundervisning i de samhällsorienterande ämnena med särskilt fokus på religionskunskap. Teorin om sociala representationer har utgjort både teoretisk utgångspunkt och analysverktyg i studien. Empirin består av fokusgruppsintervjuer med tre arbetslag med lärare som samtliga undervisar i de samhällsorienterande ämnena. Analysen visar att det i lärarnas samtal framträder fyra sociala representationer av etikundervisning; etikundervisning som fostran i socialt samspel, etikundervisning som demokratifostran, etikundervisning som värde- och dygdetisk fostran och etikundervisning som utveckling av etiskt tänkande. Dessa sociala representationer består av lärares didaktiska idéer om undervisningens syfte, metoder och strategier, innehåll samt svårigheter. Analysen visar vidare att det i lärarnas samtal framträder tre sociala representationer av hur etikundervisning relaterar till de samhällsorienterande ämnena och skolans övergripande uppdrag. Dessa är; etikundervisning har en naturlig plats i religionskunskap, etikundervisning är en viktig del i alla samhällsorienterande ämnen och etikundervisning pågår dagligen i den praktiska verksamheten. Det tycks som om etik är ständigt aktuellt men sällan är det primära undervisningsinnehållet. I samtalen framträder också de kommunikativa resurser som lärarna använder för att skapa en gemensam förståelse av etikundervisning. Exempel på kommunikativa resurser som används i samtalen är; läroplan, nationella prov, läromedel, forskning och kunskap från utbildning. / Helena Anderström har sedan 2002 arbetat inom grundskolan med undervisning i de samhällsorienterande ämnena. Hon är nu verksam vid lärarutbildningen i Jönköping. Lärares samtal om etik - Sociala representationer av etikundervisning på mellanstadiet inom ramen för samhällsorienterande ämnen är hennes licentiatuppsats. Lärares samtal om etik – Sociala representationer av etikundervisning på mellanstadiet inom ramen för samhällsorienterande ämnen Lärare i den svenska grundskolan har i uppdrag att utveckla elevers kunskaper om, av och i etik. Studien syftar därför till att undersöka hur lärare, som undervisar i skolåren 4–6, samtalar om etikundervisning i de samhällsorienterande ämnena med särskilt fokus på religionskunskap. Teorin om sociala representationer har utgjort både teoretisk utgångspunkt och analysverktyg i studien. Empirin består av fokusgruppsintervjuer med tre arbetslag med lärare som samtliga undervisar i de samhällsorienterande ämnena. Analysen visar att det i lärarnas samtal framträder fyra sociala representationer av etikundervisning; etikundervisning som fostran i socialt samspel, etikundervisning som demokratifostran, etikundervisning som värde- och dygdetisk fostran och etikundervisning som utveckling av etiskt tänkande. Dessa sociala representationer består av lärares didaktiska idéer om undervisningens syfte, metoder och strategier, innehåll samt svårigheter. Analysen visar vidare att det i lärarnas samtal framträder tre sociala representationer av hur etikundervisning relaterar till de samhällsorienterande ämnena och skolans övergripande uppdrag. Dessa är; etikundervisning har en naturlig plats i religionskunskap, etikundervisning är en viktig del i alla de samhällsorienterande ämnena och etikundervisning pågår dagligen i den praktiska verksamheten. Det tycks som om etik är ständigt aktuellt men sällan är det primära undervisningsinnehållet. I samtalen framträder också de kommunikativa resurser som lärarna använder för att skapa en gemensam förståelse av etikundervisning. Exempel på kommunikativa resurser som används i samtalen är; läroplan, nationella prov, läromedel, forskning och kunskap från utbildning.

Denna studie undersöker hur samverkan upplevs fungera mellan skola, socialtjänst och Barn-och ungdomspsykiatri (BUP) som möter barn med psykisk ohälsa i samverkansmöten. Studien bygger på sex semistrukturerade intervjuer med två skolkuratorer, två socialsekreterare samt två kuratorer från BUP. Empirin har analyserats med innehållsanalys och har därefter tolkats genom Sociala representationer och Institutionell teori. Resultatet består av kategorierna Möjligheter med samverkan, Svårigheter med samverkan, Ansvarsfördelning, Sätt att främja samverkan och sist Sociala representationer. Resultatet visade att det som fungerade bra med samverkan var att det fanns tydliga rutiner och ansvarsområden samt att aktörerna lärde sig om varandras professioners sätt att tänka utifrån deras olika kompetenser. Resultatet visade att det inte existerade någon maktobalans mellan professionerna men att det kunde förekomma i deras handlingsförmåga. Det som kunde påverka samverkan negativt var resurshinder inom de olika organisationerna. Intervjupersonernas synsätt om varandra var positivt i övergripande bemärkelse och det framkom att det fanns åsikter om varandra som påverkade samverkan positivt. Slutsatsen är att samverkan genom samordnad individuell plan (SIP) haft en positiv utveckling för samverkan, då den gett möjlighet att träffas och få kännedom om varandras organisationer, kompetenser och ansvarsområden. Aktörernas olika organisatoriska förutsättningar ledde ofta till att det uppstod olika tolkningar om hur ett socialt problem skulle tolkas och lösas, vilket bidrog positivt till en helhetsbild av en klients situation. / This study aims to investigate how the collaboration between Social services, Child and adolescent psychiatry (BUP) and School are being perceived regarding children with mental ill-health. The study is based upon six semi-structured interviews with two school social workers, two social service workers and two counselors from BUP. The results has been analysed with content analysis and thereafter interpreted through Social representations and Institutional theory. The emerging categories were: Possibilities with collaboration, Difficulties with collaboration, Responsibility distribution, Ways to improve collaboration and Social representations. The results showed that what was perceived as a positive collaboration was distinctive routines, clear areas of responsibility and to learn about each of the professions way of thinking, as they have different expertise. The results also showed that it did not exist a balance of power, but that it could affect their professional ability to act. What could affect the collaboration negatively was the difficulty of resource management within the organizations. The view the participants had of each other was generally positive, and it did exist thoughts of each other in some way affecting the collaboration. The conclusion is that collaboration through Specialized individual plan (SIP) has had a positive effect, as it has given the opportunity for professionals to meet and get knowledge about each other’s organizations, competences and areas of responsibility. The participants different organizational conditions often led to different interpretations on how a social problem should be interpreted and solved, which contributed positively to an overall picture regarding a client’s situation.

<p>The essay's aim was to see which attitudes county council's and municipality representatives had about themes like: collaboration and competence in the work around double diagnosed persons. Its objective was to zero in on the attitudes of the representatives regarding a coallocated collaboration project in Stockholm. Also, it sought to find out what attitudes the representatives had about the other representatives attitudes concerning the above mentioned themes. A number of attitudes were presented during the qualitative interviews with the representatives, highlighting which attitudes seemed strongest. Then the interviews were analyzed using meaning condensation and then set against the theory of social representations.</p><p>The analysis showed that before work with the target group starts, there’s a need for synchronization of the different representatives involved in the collaboration project. It would help bridge those organisations existing cultural differences, which otherwise, creates conflicts within the personnel group. Lastly, the analysis also indicated that the majority of the county council's representatives were in a weak position vis-à-vis the municipality representatives. However, when it comes to the double diagnosed group, it came to the attention of everyone involved in the project that collaboration is critically important.</p>

The essay's aim was to see which attitudes county council's and municipality representatives had about themes like: collaboration and competence in the work around double diagnosed persons. Its objective was to zero in on the attitudes of the representatives regarding a coallocated collaboration project in Stockholm. Also, it sought to find out what attitudes the representatives had about the other representatives attitudes concerning the above mentioned themes. A number of attitudes were presented during the qualitative interviews with the representatives, highlighting which attitudes seemed strongest. Then the interviews were analyzed using meaning condensation and then set against the theory of social representations. The analysis showed that before work with the target group starts, there’s a need for synchronization of the different representatives involved in the collaboration project. It would help bridge those organisations existing cultural differences, which otherwise, creates conflicts within the personnel group. Lastly, the analysis also indicated that the majority of the county council's representatives were in a weak position vis-à-vis the municipality representatives. However, when it comes to the double diagnosed group, it came to the attention of everyone involved in the project that collaboration is critically important.

En majoritet av svenska barn deltar i förskoleaktiviteter, vilket indikerar att förskolemiljön spelar en viktig roll för de erfarenheter barn får i sin vardag. Förskolans verksamhet baserar sig i hög grad på grundläggande värderingar och idéer beträffande bland annat barnuppfostran, förskolans uppdrag och synen på förskolans roll i samhället. Syftet med den här studien är att beskriva och analysera lärarnas konstruktion av mening och vardagskunskap beträffande förskolan som pedagogisk praktik. Fokus för den empiriska studien är hur delad kunskap om förskolan genereras och artikuleras av lärare som arbetar i förskolan. Den teoretiska ramen tar sin utgångspunkt i teorin om sociala representationer. Studien syftar till att svara på frågor om innehåll och teman i lärarnas samtal samt lyfta fram de kommunikativa resurser som används av deltagarna när de skapar en gemensam förståelse av vardagsarbetet i förskolan. Empirin i föreliggande studie utgörs av diskussioner i fokusgrupper. Sju grupper med sammanlagt 45 deltagare deltog i dessa fokusgruppsintervjuer. Resultatet visar att lärares samtal om förskolans yrkespraktik inkluderar underliggande sociala representationer. Ett antagande som är centralt i studien är att representationerna ligger till grund för hur arbetet organiseras och genomförs. Deltagarna i studien var arbetskamrater och deras diskussioner tog sin utgångspunkt i stimulusmaterial som jag tillhandahöll i syfte att stimulera diskussionen. En analys av data visar att lärarna utvecklar delade kunskapssystem vilket inkluderar olika, sinsemellan motsatta idéer och värderingar av förskolan som pedagogisk praktik. Begreppet relationella kategorier bidrar till att lyfta fram och synliggöra dessa motsatta idéer. De skall dock betraktas med utgångspunkt i ett ömsesidigt beroende och i relation till varandra snarare än särskiljande dikotomier. De relationella kategorierna formar kulturella antaganden utifrån vilka människor tänker och talar. Att tala utifrån en position innebär således att vi tar något för givet. Analysen resulterade i ett flertal relationella kategorier vilka tycks ha inverkan på lärares tal om sin praktik. I studien beskrivs även förankringsprocesser och kommunikativa resurser som deltagarna använder för att skapa gemensam förståelse för vardagsarbetet i förskolan. Resultatet visar att lärarna ger uttryck för två, sinsemellan olika, sociala representationer av förskolan som pedagogisk praktik: Förskolan som en plats för alla och Förskolan som en plats för några. Dessa båda representationer innefattar skilda representationer av barn och barns kompetenser, lärarens yrkesroll samt förskolans roll i samhället. Begreppet cognitive polyphasia bidrar tillatt belysa och beskriva relationen mellan stabil och föränderlig kunskap samt hur det kommer sig att lärarnas sociala representationer av förskolan framstår som ambivalenta och i viss mån t.o.m. motsägelsefulla. Studien bidrar till en fördjupad förståelse för den komplexa och dynamiska kunskap som involverar lärarens konstruktion av mening beträffande förskolan som pedagogisk praktik. Teorin om sociala representationer möjliggör analys och beskrivning av denna komplexitet. / A majority of Swedish children take part in preschool activities. This indicates that the pre-school environment plays an important role in children’s everyday experiences. However, what happens in the preschool is largely based on fundamental values and ideas in society as well as those held among teachers. The study aims to describe and analyze teachers’ constructions of meaning and common sense knowledge concerning preschool as a pedagogical practice. It focuses on how shared knowledge of preschool practice is articulated and generated by teachers. The theoretical framework is the theory of social representations. The study investigates the content in teachers’ talk as well as communicative resources used when discussing their everyday work. The empirical data has been obtained from seven focus group discussions with a total of 45 participants. The participants in the groups were colleagues and they were given material to support their discussions. The results indicate that teachers’ discussions about their daily practice include underlying social representations. Analyses of data show that the teachers develop shared knowledge systems. This indicates that teachers have contradictory ideas and values about preschool as a pedagogical practice. The analytical concept of ‘relational categories’ draws attention to these contradictory ideas as mutually interdependent, where one point of view makes sense only in terms of the other. Several relational categories were identified in the teachers’ talk. The study also gives support to the process of anchoring, showing how communicative resources are used by the participants to create a common understanding of everyday work. The results suggest two different social representations of preschool as a pedagogical practice: Preschool as a place for everyone and Preschool as a place for just a few. Hopefully, this study will increase our knowledge of teachers’ constructions of meaning in relation to preschool as a pedagogical practice. The theory of social representations enables analysis and descriptions of this complexity.

No description available.

Denna studie var av explorativ karaktär. Syftet var att undersöka digitaliseringens effekter på det psykologiska kontraktet; ett forskningsfokus som tidigare inte har uppmärksammats i litteraturen. En kvalitativ design med utgångspunkt från teorin om sociala representationer valdes (Moscovici, 2000). Femton anställda (11 kvinnliga och fyra manliga) med varierande yrken i olika typer av organisationer deltog. Data samlades in med semistrukturerade intervjuer och analyserades därefter med tematisk analys. Resultaten visade i korthet att digitaliseringen är representerat i det kollektiva medvetandet som positiv förväntan, social distansering, digitalisering som en förmedlande part i det psykologiska kontraktet och dess konsekvenser för ett socialt kontrakt. Dessa förståelser av den pågående digitaliseringsprocessen diskuteras avslutningsvis i rapporten. De har potentiell betydelse för hur olika organisationer och företag implementerar digital teknik. / This study was of an exploratory nature. The purpose was to explore the effects of digitalization on the psychological contract; a focus that has not been noticed in previous research. A qualitative design based on the theory of social representations was chosen (Moscovici, 2000). Fifteen employees (11 female and four male) with varying occupations in different types of organizations participated. Data were collected with semi-structured interviews and then analyzed with thematic analysis. In short summary, the results showed that digitization is represented in the collective consciousness as positive expectations, social distancing, digitization as a mediating party in the psychological contract and its consequences for a social contract. These understandings of the ongoing digitization process are discussed in the report. They have a potential impact on how different organizations and companies implement digital technology.

”HAN SKADAS INTE AV DEN HAN ÄR”- EN INTERVJUSTUDIE MED FÖRÄLDRAR OCH NÄRA ANHÖRIGA TILL BARN MED SELEKTIV MUTISM OM GYNNANDE OCH MISSGYNNANDE FAKTORER I FÖRSKOLANSANDRA KREMERKremer, S. ”Han skadas inte av den han är” – En intervjustudie med föräldrar och nära anhöriga till barn med Selektiv Mutism om gynnande och missgynnande faktorer i förskolan. Examensarbete i handikapp och rehabiliteringsvetenskap 15 högskolepoäng. Malmö Högskola: Fakulteten för Hälsa och Samhälle, 2016.ABSTRAKTSyftet med denna studie är att se närmare på föräldrar och nära anhörigas upplevelser av vilka faktorer på förskolan som är gynnande och missgynnande för deras barn med Selektiv Mutism. Detta då det är ett mindre utforskat område och framförallt finns det lite användbart material gällande Selektiv Mutism. I denna studie har jag intervjuat föräldrar och anhöriga till barn med Selektiv Mutism som har bra insyn i barnets förskola. Under intervjuerna berättar föräldrarna och de anhöriga om de upplevelser de har om sitt barn gällande exempelvis bemötande, miljö och samverkan i förskolans kontext. För att analysera denna empiri har teoribildning om sociala representationer och KASAM tillämpats. Resultatet visar att intervjupersonerna var positivt inställda till anpassning av såväl miljö som bemötande i förskolan och att de var positiva till en samverkan mellan föräldrarna och pedagogerna på förskolan. Det nämndes också flera faktorer de upplevt vara gynnande eller missgynnande för deras barn i förskolan. Några faktorer nämns även i tidigare forskning, exempelvis vikten av barngruppens uppbyggnad och pedagogens uppmuntrande roll. Det framkom också att flertalet intervjupersoner var negativa till samverkan med professionella stödinsatser då dessa intervjupersoner misstrodde deras kunskaper. Nyckelord: Förskola, förälder, KASAM, selektiv mutism, sociala representationer och pedagog. / ”HE WILL NOT BE DAMAGED BY WHAT HE IS”- A STUDY WITH PARANTS AND CLOSE RELATIVES TO CHILDREN WITH SELECTIVE MUTISM ABOUT ADVANTAGE AND DISADVANTAGE FACTORS IN PRESCHOOLSANDRA KREMERKremer, S. ”He will not med damaged by what he is” - A study with the parents and close relatives of children with selective mutism of advantage and disadvantage factors in preschool. Degree projekt in Disability and Rehabilitation Science 15 credits. Malmö University: Faculty of Health and Society, 2016.ABSTRACTThe purpose of this study is to look into the parents and close relatives' experiences of the factors at the preschool that is favorable and unfavorable for their children with selective mutism. This because it is a less explored area, and above all, there are some useful material concerning Selektiv Mutism. In this study, I interviewed parents and families of children with selective mutism that has good transparency of the child's preschool. During the interviews, the parents and the relatives described their experiences they have of their child regarding treatment, the environment and cooperation in the preschool context. To analyze the empirical data theories of social representations and SOC were applied. The results show that respondents were in favor of the adjustment of both the environment and treatment in kindergarten and that they were in favor of a collaboration between parents and teachers at the preschool. Several factors they experienced to be favorable or unfavorable for their children in preschool were also mentioned. These factors are mentioned in previous research, such as the importance of children´s group structure and educator encouraging role. It also emerged that the majority of respondents were negative about cooperation with professional support measures as the respondents distrusted their knowledge.Keywords: Preschool, parent, SOC, selective mutism, social representations and educator.

Syftet med studien är att undersöka om socialsekreterares bedömningar vid orosanmälningar kring unga påverkas av om den unga har en ADHD-diagnos eller inte. Hypotesen var att socialsekreterares bedömningar kring behov av omedelbart skydd, skäl till oro för den unge, om utredning ska inledas eller inte samt identifierade risk- och skyddsfaktorer skiljer sig åt beroende på om den unge har en ADHD-diagnos eller inte. En kvantitativ vinjettundersökning med tillhörande enkätfrågor genomfördes. Två vinjetter utformades med den enda skillnaden att i den ena vinjetten fanns det information om att ungdomen har en ADHD-diagnos. Sammanlagt besvarade 86 socialsekreterare för barn och/eller unga undersökningen, 42 besvarade vinjetten med ADHD och 44 besvarade vinjetten utan ADHD. Resultatet visar statistiskt signifikanta skillnader i socialsekreterares bedömningar gällande fem orosområden (beteendeproblematik hos ungdomen, psykisk ohälsa hos ungdomen, fysisk eller psykisk funktionsnedsättning hos ungdomen, ungdomens förmåga att klara sig själv samt fysisk eller psykisk funktionsnedsättning hos mamman) och en riskfaktor (mammans alkoholanvändning) beroende på om ungdomen har ADHD-diagnos eller inte. Det påvisades inga statistiskt signifikanta skillnader i bedömningarna när det gäller omedelbar skyddsbedömning, förhandsbedömning eller uppmärksammade skyddsfaktorer. Resultaten diskuteras i relation till om socialsekreterarnas kunskap om ADHD, sociala representationer om ADHD och stereotyper om ADHD har påverkat resultaten. Resultatet från denna studien kan bidra till diskussionen om ADHD i social barnavård samt kan användas för att öka medvetenheten hos socialsekreterarna kring hur de hanterar bedömningar av ungdomar med ADHD-diagnos, för att främja att bedömningar fattas på reella grunder. Resultatet skulle också kunna utgöra en grund för vidare forskning exempelvis genom kvalitativa studier på området för att få en djupare förståelse och synliggöra orsakerna till skillnaderna mellan vinjetterna. / The purpose of this study was to examine social workers’ assessments regarding a notification of concern of adolescents are affected by whether the adolescent have an ADHD diagnosis or not. The hypothesis was that social workers’ assessments of need of immediate protection, reason for concern for the adolescent, whether an investigation should be initiated or not and their identification risk and protection factors differ depending on whether the adolescent has an ADHD diagnosis or not. A quantitative vignette survey with associated questionnaire was conducted. Two vignettes were designed with the only difference that in one vignette there was information that the adolescent has an ADHD diagnosis. Altogether, 86 social workers handling investigations of children and/ or young persons, participated in the study, whereof 42 handled the vignette with ADHD and 44 the vignette without ADHD.  The result shows statistically significant differences in social workers’ assessments regarding five areas of concern (behavioral problems in the adolescent, mental illness in the adolescent, physical or mental disability in the adolescent, the adolescent’s ability to cope with herself and physical or mental disability in the mother) and one risk factor (mother's alcohol use), depending on whether the adolescent has ADHD diagnosis or not. There were no statistically significant differences in assessments regarding immediate protection assessment, preliminary assessment or identified protection factors. The results are discussed in relation to whether social workers´ knowledge about ADHD, social representations of ADHD and stereotypes of ADHD may have influenced the results. The results of this study can contribute to the discussion on ADHD in social childcare and can be used to raise awareness among social workers´ about how they handle assessments of adolescents with ADHD diagnosis in order to promote that assessments are made on real grounds. The result could also provide a basis for further research, for example through qualitative studies in the field, in order to gain a deeper understanding and to highlight the causes of the differences between the vignettes.