This qualitative research overview consists of the State of knowledge about people with dual diagnosis. The focus is on what Psychiatry reform meant for people with mental disabilities. Author`s ambition has been to consolidate current understanding in the problem area. The purpose of the paper is to make an analysis of the State of knowledge concerning individuals within psychiatry with simultaneously addiction problems. The issues that will be processed are: what it means to live with dual diagnosis, how to coordinate cooperation efforts, and what is the evidence-based mode. Authors process the empirical material from both an expert and an organizational perspective. The empirical material consists of fifteen articles written by expertise authors in the area. The material has been processed and compiled by hermeneutic method. Results from the empirical material show a consensus regarding the State of knowledge among staff concerning individuals with dual diagnosis, gaps between, the collaborative efforts and underdeveloped evidence-based practices. In the analysis, the theory of KASAM was used to highlight the result from a salutogenic perspective. The authors of the paper make the following conclusion, that Psychiatry reform meant both positive and negative changes for persons with mental disabilities Keywords: Mental disability, addiction, dual diagnosis, synergy, evidence-based knowledge, salutogenic perspective

Uppsatsen syfte var att öka förståelsen för socialarbetares upplevelser kring arbetet med klienter som har samsjuklighet, det vill säga en samexistens mellan missbruk och psykisk sjukdom. De frågeställningar som besvarades var: Hur resonerar socialarbetarna kring arbetet med personer som har samsjuklighet? Vad kan begreppet samsjuklighet ha för betydelse i det sociala arbetet för klientgruppen? Fem intervjuer med fem olika socialarbetare utfördes. Empirin analyserades utifrån Goffmans teori om interaktion ur ett dramaturgiskt perspektiv och teori om stigmatisering. Resultatet visade att socialarbetarna upplevde innebörden av samsjuklighet som relevant i arbetet. Definitionen av samsjuklighet kan vara avgörande för vilken insats klienten ska erhålla. Alla intervjuade uppfattade klientgruppen som problematisk på grund av komplexa vårdbehov, vilket kan leda till svårigheter i samverkan, bemötande och motivationsarbete. Parallell och integrerad behandling redogjordes som två arbetssätt men de intervjuade socialarbetarna hade olika meningar kring vilken metod som borde tillämpas i praktiken.

Samsjuklighet definieras korfattat som en samförekomst av ett missbruk och en psykisk funktionsnedsättning. Inom begreppet ryms en stor variation i allvarlighetsgraden gällande såväl den psykiska sjukdomen som missbruket. Utöver detta förekommer dessutom oftast ytterligare brister inom områden som boende, ekonomi och sociala kontakter. Individer med samsjuklighet är därmed i behov av insatser från flera olika myndigheter och verksamheter. Syftet med uppsatsen är att undersöka professionella inom olika verksamhetsområdens erfarenheter av att arbeta med individer med samsjuklighet. Intresset har varit att få en ökad förståelse för de olika verksamheternas funktion i arbetet med samsjuka individer. Undersökningen har genomförts med hjälp av kvalitativa intervjuer och analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Respondenterna bestod av sex personer, vilka arbetade inom psykiatrin, frivården samt två skilda kommunala öppenvårdsverksamheter. Resultaten visar att skilda synsätt gällande individens problematik, samt det delade huvudmannaskapet mellan kommun och landsting, kan medföra att en individ med samsjuklighet faller mellan stolarna. För att motverka detta krävs ett nära samverkansarbete mellan olika verksamheter, där individens totala behov tillgodoses. Framträdande var också vikten av att skapa allians i relation till klienten i arbetet med samsjuka individer, vilket förutsätter ett lösningsfokuserat och motivationshöjande arbetssätt. Samtidigt beskrevs relationsskapandet som svårt och tidskrävande, mycket på grund av att dessa individer tidigare blivit illa bemötta inom vården samt stigmatiserade utav sin omgivning.

No description available.

<p>This study focuses on a cooperation (collaboration) project between municipalities social services and the regions psychiatric care. They will capture a client / patient group that often risks falling between the chairs, persons with a psychic disorder and a problem of substance abuse. The purpose of the study was to study the projects cooperation on its organizational level. The central questions of issue were: What is cooperation in the project? What view do the professionals have of the projects cooperation, and partly have on members of the client group persons with a psychic disorder and a problem of substance abuse? The study was implemented through participating observations on three meetings with the govern group, the project group and the POS-team and interviews with two representatives from each principal. A total of 17 informants took part in the study, of which six of them were interviewed. The results point out a cooperation in different forms, which takes place on many levels; through three constellations (govern group, project group and POS-team) which through discussions of the target group on the meetings have in different ways tried to find forms for cooperation. That has included education efforts, study visits and common meetings. The professionals view of cooperation is predominantly positive. They see the profit to be the knowledge and the understanding for partly the complex problems around the target group, partly their own professionals possibilities and limitations in cooperation concerning view of knowledge, laws and legal framework and the organizational structure. The professionals view of cooperation and of the target group is of multifaceted character.</p>

This study focuses on a cooperation (collaboration) project between municipalities social services and the regions psychiatric care. They will capture a client / patient group that often risks falling between the chairs, persons with a psychic disorder and a problem of substance abuse. The purpose of the study was to study the projects cooperation on its organizational level. The central questions of issue were: What is cooperation in the project? What view do the professionals have of the projects cooperation, and partly have on members of the client group persons with a psychic disorder and a problem of substance abuse? The study was implemented through participating observations on three meetings with the govern group, the project group and the POS-team and interviews with two representatives from each principal. A total of 17 informants took part in the study, of which six of them were interviewed. The results point out a cooperation in different forms, which takes place on many levels; through three constellations (govern group, project group and POS-team) which through discussions of the target group on the meetings have in different ways tried to find forms for cooperation. That has included education efforts, study visits and common meetings. The professionals view of cooperation is predominantly positive. They see the profit to be the knowledge and the understanding for partly the complex problems around the target group, partly their own professionals possibilities and limitations in cooperation concerning view of knowledge, laws and legal framework and the organizational structure. The professionals view of cooperation and of the target group is of multifaceted character.

Detta är en studie om personer med dubbeldiagnos, ett begrepp som kan betyda mycket men som i vår uppsats betyder psykossjukdom kombinerat med ett missbruk. Det vi främst ville få reda på var vad det innebär för individen att ha en dubbeldiagnos. För att få reda på det fick vi först studera litteraturen som behandlar psykossjukdomar, främst schizofreni, och missbruk/beroende. Det vi också ville få reda på var om dessa patienter har några specifika behov och vilka behandlingar som erbjuds dem, detta ville vi få svar på genom ett tjänstemannaperspektiv. Vi genomförde således en kvalitativ studie med fem intervjuer på verksamheter där denna patientgrupp finns representerad.Vad vi i slutresultatet såg, och som vi förstod redan på vägen, var att det är otroligt individuellt hur denna problematik påverkar patienten. Något som de flesta emellertid har gemensamt är en social utsatthet och många har inget hem och har förlorat kontakt med familj och vänner. Många saknar även arbete och sysselsätter sig istället med ett desperat sökande efter droger. Det var definitivt en allmän uppfattning bland våra respondenter att ett tryggt boende är a och o för att en behandling ska göra någon nytta.Något annat som lyftes vid ett flertal tillfällen var en integrerad behandling. Våra respondenter var överens om att att man behöver samordna alla vårdgivare runt patienten för att underlätta så mycket som möjligt för individen. Tätt samarbete i personalgruppen kan också ge lyckade resultat och ett icke-konfrontativt arbetssätt får patienten att känna sig trygg, vilket är otroligt viktigt för behandlingen.

Mentaliseringsförmåga handlar om att kunna begripliggöra egna och andras beteenden och sinnestillstånd i termer av bakomliggande mentala tillstånd. Enligt mentaliseringsteorin är brister i detta grundproblemet vid borderline personlighetssyndrom (BPS) men kan också tänkas vara en delförklaring till substansberoende, vilket är vanligt förekommande i patientgruppen. Mentaliseringsbaserad terapi skulle därför kunna vara en effektiv behandlingsform som tillägg till sedvanlig beroendevård för patienter med båda diagnoserna. Föreliggande studie har jämfört behandlingsutfall i termer av mentaliseringsförmåga, operationaliserat som reflective functioning (RF), efter behandling med mentaliseringsbaserad terapi (MBT) i tillägg till sedvanlig behandling för substansberoende (TAU) (N = 12) jämfört med enbart TAU (N = 10) för patienter med BPS och samtidigt substansberoende. En ANOVA visade inte på några skillnader avseende förändring i RF mellan grupperna och inte heller någon förändring i RF efter behandling. Patienter med dubbeldiagnos kan tänkas vara en population där MBT inte har önskad effekt på RF, men nollresultatet kan också tänkas bero på metodologiska tillkortakommanden.

Då samordnad individuell plan infördes i lagstiftningen 1 januari 2010 var syftet att personer med behov av insatser från fler organisationer än en skulle erbjudas en samordnad individuell plan för att tydliggöra de olika organisationernas ansvar, och förbättra för den enskilde klienten. Syftet med vår studie var att undersöka hur samordnad individuell plan förändrat samverkan mellan kommun och landsting när det handlar om personer med dubbeldiagnos. Studien har bedrivits kvalitativt med en deduktiv strategi, där fyra yrkesverksamma inom en och samma stad har intervjuats. De teorier som användes var case managment samt systemteori. Våra slutsatser är att tillvägagångssättet bör förändras för att undvika extra arbete, det behövs ytterligare riktlinjer för hur samverkan skall bedrivas innan ett gott resultat av lagändringen kan ses, båda organisationerna lägger stor vikt vid klientens behov, klienten blir mer delaktig när SIP används samt att organisationerna behöver mer kunskap om varandras arbetsområden.

Sammanfattning Föreliggande studie utgår från människor med en dubbel problematik gällande psykisk ohälsa och missbruk. Syftet med studien är att utifrån insatsmottagarens egna erfarenheter och berättelser undersöka deras upplevelser av den vård, de insatser och det arbete som utförts gällande deras dubbla problematik. Studien har utgått från en kvalitativ metod där empirin har samlats in i form av sex semi-strukturerade intervjuer med personer som har eller har haft en samtidig problematik mellan psykisk ohälsa och missbruk där de fått någon form av behandling, antingen en samtidig behandling eller en behandling för den enskilda problematiken. Resultatet visar att det finns stort utrymme för förbättring gällande behandling av personer med en dubbel problematik. Bland annat framkom det att vården ofta brast gällande individanpassning, och att en samverkan kring personernas problematiker var ovanligt. Resultatet kan vara av vikt för yrkesverksamma som arbetar inom instanser där brukare med denna typ av dubbla problematik kan förekomma, då det kan bidra till en ökad förståelse för vad som behövs ytterligare i behandling och vård för dessa personer.