No description available.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka på vilket sätt lärare i idrott och hälsa använder sig av sim- och vattenundervisning i ämnet idrott och hälsa på gymnasiet. Hur resonerar lärarna kring sin sim- och vattenundervisning på gymnasiet?  Hur motiverar lärarna valet att antingen inkludera eller exkludera sim- och vattenundervisning i ämnet idrott och hälsa?   Metod Denna studie bygger på en kvalitativ forskningsmetod där vi har intervjuat sex lärare i idrott och hälsa på gymnasiet utifrån halvstrukturerade intervjuer. Utifrån ett strategiskt urval bestämdes deltagare där alla arbetar på gymnasieskolor inom Stockholms län. Det teoretiska perspektivet för studien bygger på Basil Bernsteins teori kring inramning och koder. Resultat Lärarna i studien resonerar kring att sim- och vattenundervisning i idrott och hälsa på gymnasiet är viktigt. De menar på att simkunnighet är en livsviktig egenskap. Lärarna beskriver de positiva effekterna som simundervisningen bidrar till och de motiverar detta utifrån ett säkerhetsperspektiv. En del av lärarna resonerar också kring negativa aspekter av simundervisning där de lyfter avsaknaden av simning i gymnasiets kursplan för idrott och hälsa 1. Lärarna tycker att det blå friluftslivet bör inkluderas i undervisningen med anledning av den svenska naturen. Fem av sex lärare inkluderar simning i sin undervisning och motiverar detta utifrån en säkerhetsaspekt. De menar på att livräddning är en förmåga som är viktig här och nu men även i framtiden. En av lärarna exkluderar sim- och vattenundervisning på gymnasiet. Detta på grund av ramfaktorer såsom ekonomi och tillgång. Slutsats Studien visar att fem lärare ser ämnet som svagt inramat då de väljer att tolka kursplanen på så vis att de inkluderar sim- och vattenundervisning. Däremot visade det sig att en lärare ser ämnet som starkt inramat, där kursplanen tydliggör innehållet och det leder till att sim- och vattenundervisning exkluderas. Majoriteten utav de intervjuade lärarna har en blandad kod över sin undervisning där det skiftar mellan kompetenskod och prestationskod beroende på undervisningssituation, metod och inramning. / Aim The purpose of this study is to examine in witch way teachers in physical education practice swim- and water education in physical education in upper secondary school. How do physical education teachers reason when it comes to swim- and water education in upper secondary school? How do the teachers motivate the choices to either include or exclude swim- and water education in physical education? Method The study builds on a qualitative research design where we have interviewed six teachers in physical education in upper secondary school with semi-structured interviews. A strategic choise decided that the participants works in schools in the Stockholm County. The theoretical perspective of this study originates from the works of Basil Bernstein's theory of framing and coding. Result Teachers in the study reason that swim- and water education is important. They argue that knowledge of swimming in physical education are essential knowledge. The teachers continues to argue of the positives effects, beyond safety, which swimming education contributes to. Some of the teachers also shed some thoughts on the negative aspects of swim education where the teachers in question points to the lack of swimming in the upper secondary school's curriculum of physical education 1. The teachers think that the blue outdoor living should be included in the teaching, due to how the Swedish nature looks like. Five of six teachers includes swimming in their curriculum and motivates this out of a securitization aspect. They argue that life guarding are a skill that is essential here and now but also for the students future life. One of the teachers excludes swim and water education in upper secondary school, due to frame factors as lack of economic resources and access. Conclusion The study shows that five teachers see the topic weakly framed when they choose to interpret the curriculum so that they include swim- and water education. However, the study shows that one teacher sees the topic as strongly framed, where the curriculum clarifies the contents and that leads to the excluding of swim- and water education. The majority of the interviewed teachers have a mixed code over their teaching. It switches between competencescode and performancescode depending on the teaching situation, method and framing.

No description available.

Denna studie syftade till att undersöka bilders syfte i relation till läsaren i naturvetenskapliga läroböcker samt vilka meningar bilder i naturvetenskapliga läroböcker erbjuder läsaren. Analysmetoden som användes i denna undersökning är framtagen utav Dimopoulos, Koulaidis och Sklaveniti. Metoden används för att analysera vilken relation bilderna har som syfte att ha med läsaren samt hur abstrakta bilderna är. Fyra biologikapitel, fyra fysikkapitel och fyra kemikapitel från tre olika läroböcker i naturvetenskap skrivna för klass 4-6 analyserades. Resultaten visade att bilderna till största del i alla ämnen inte hade som syfte att ses som abstrakta utan istället ville göra det enkelt för läsaren att förstå dem. Abstraktionsgraden bestämdes av flera olika komponenter tillsammans. Antingen befann de sig på samma nivå som läsaren eller så hade de som syfte att vara mindre dominanta än läsaren. Resultaten visade också att det var en större spridning ifråga om bilderna hade som syfte att skapa en intim eller opersonlig relation med läsaren. Bildernas abstraktionsgrad var inte stark för någon av bilderna.

Syftet med denna studie är att granska hur barns handlingar i förskolans sociala miljö inramas, filmas och diskuteras av förskollärare genom filmdokumentation samt på vilket sätt barnen är delaktiga i användningen av film. Frågeställningarna i studien är: Hur inramas och diskuteras barns handlingar av förskollärare i användning av film som dokumentation? På vilket sätt är barnen delaktiga i att använda film? Studien är baserad på några förskollärares upplevelser av fenomenet i fråga och är en kvalitativ studie där personliga intervjuer har genomförts. I tidigare forskning redovisas hur barn påverkas av film i förskolans sociala miljö samt förskollärares kunskap om film och dess konsekvenser. Genom socialsemiotik framgår hur förskollärare ser på film och bilder på olika sätt beroende på hur vi ser på vår omvärld. I resultatet framträder tre teman, varav de två första behandlar vilka effekter film får för barn samt förskollärare i förskolans sociala miljö och det tredje berör vilka konsekvenser detta får för barnens handlingar. I diskussionen besvarar vi studiens frågeställningar genom att beskriva vilka konsekvenser filmarbetet får för barnens handlingar i arbetet med film. Studien visar att förskollärare behöver utveckla sin kunskap kring filmarbetet i förskolan då det finns många olika aspekter att ta hänsyn till innan filmarbetet påbörjas.

En kvalitativ studie har utförts där syftet har varit att undersöka hur lärare i förskoleklass till årskurs 3 beskriver trygghet och studiero, vad som hindrar trygghet och studiero samt söka kunskap i hur lärare arbetar i undervisningen för att uppnå trygghet och studiero utifrån de samhällsorienterade ämnena. Detta för att delvis belysa vikten av dessa grundläggande faktorer i klassrummet samt även belysa hur arbetet sker för detta. I syfte att undersöka detta genomfördes fyra semistrukturerade intervjuer. Analysen skedde sedan genom att hitta mönster och samband vilka sedan kunde sättas in i olika kategorier. Studiens resultat påvisar att arbetet för trygghet och studiero är komplicerat. Stor vikt i arbetet ligger dock i tydlighet, relationer och ledarskap. / <p>SO</p>

Efterkontroller av omregleringen av den svenska apoteksmarknaden har fastslagit att vissa mål som sattes upp av den dåvarande regeringen inte uppfyllts. Flera tidigare forskningsbidrag har ådagalagt att det svenska kommittéväsendet nedmonterats och att beslut i policyprocesser föranleds av avsmalnade problemformuleringar. Den här studien ämnar undersöka om utredningen fick i uppgift från kommittédirektivet att arbeta förutsättningslöst med frågan samt om hänsyn togs till den kunskap som genererades av beredningen när propositionen lades fram. Uppsatsen påvisar genom en inramningsanalys av policyprocessen att initieringen av ärendet begränsade utredningsarbetet. I propositionen togs viss hänsyn till de åsikter som beredningen framfört.

BAKGRUND: Det moderna samhället innebär snabba förändringar, både i arbetsliv och i vardagsliv. För pedagoger innebär detta att lärarutbildningar och verksamheter också förändras, nya arbetssätt tillkommer medan andra faller bort. Skönlitteratur har i barns liv fått en mindre framträdande plats på grund av teknikens genombrott. Högläsning i skolan kan vara ett sätt att hålla litteraturen vid liv, ett sätt att mötas kring texter. Tidigare forskning visar att högläsning som arbetssätt bidrar till att utveckla elever både språkligt och kognitivt. I studien undersöks hur nio pedagoger ser på sitt uppdrag som lärare och om denna syn påverkar deras tankar kring högläsning som arbetssätt. Pedagogernas tankar sätts i relation till tidigare forskning om högläsning och dess effekter på elevers utveckling.SYFTE: Syftet med studien är att undersöka nio pedagogers uppfattningar om sitt läraruppdrag, samt att sätta dessa tankar i relation till samma pedagogers uppfattningar om högläsning som arbetssätt.METOD: Nio verksamma grundskolelärare, som alla har erfarenhet av arbete med högläsning har intervjuats. Intervjufrågorna har gällt synen de har på sitt uppdrag som lärare och vad de har för tankar kring högläsning som arbetssätt. Frågorna som rör högläsning har delats in i tre områden: hur de väljer högläsningsbok, hur de arbetar med högläsning och vad de anser att högläsning har för effekter på elevers utveckling. Intervjusvaren på frågorna kring uppdraget har analyserats med fenomenografin som inspiration. Svaren på frågor kring högläsning har tolkats utifrån Bernsteins teori om klassifikation och inramning, med fokus på inramningens två regelsystem: den reglerande- och den instruerande diskursen.RESULTAT: Undersökningen har visat att vilken syn på läraruppdraget pedagoger har, påverkar hur de tänker kring högläsning. Det påverkar också hur de arbetar med högläsningoch vad de anser att det har för effekter på elevers utveckling. Studien visar också att det finns samband mellan pedagogernas syn på sitt uppdrag och vilken lärarutbildning de har gått.

Vilka inramningar använder sig tidningarna Dagens Nyheter och The Times of India av i bild- och rubriksättning av artiklar om klimatförändringar? I vilka artikeltyper förkommer dessa artiklar och har antalet bildsatta artiklar och bilder per år förändrats från 2000 till 2009? Dessa frågeställningar har vi besvarat med hjälp av teorier om inramning (framing), bildretorik, semiotik och mediernas påverkan på människor. Vi valde att jämföra en svensk och en indisk tidning eftersom Sveriges och Indiens inställningar till klimatförändringar skiljer sig åt. Vi ville se om ländernas inställningar återspeglas i tidningarnas rapportering. Då Dagens Nyheter och The Times of India är de största dagstidningarna i respektive land sett till upplaga, och informationen i dem därför når många människor, är det intressant att se vilka inramningar de använder sig av i artiklar om klimatförändringar. Metoden, vilken är en kvantitativ bildanalys, har vi designat med stöd av ovanstående teorier. Bildanalysen har bestått av tjugo variabler med tillhörande variabelvärden med vilka vi har kategoriserat insamlad data. Totalt har vi analyserat 374 bilder uppdelat på 235 artiklar. Resultaten visar att en etisk inramning (där ansvarsaspekten av klimatförändringar är huvudsaken) var vanligast i båda tidningarna. Nyhetsartiklar var den vanligaste artikeltypen följt av opinionsartiklar. Vad gäller en förändring i antalet bildsatta artiklar och bilder, och om dessa har ökat med åren, kan vi inte dra några generella slutsatser men se en trend som visar på en ökning. Bilder på politiker och aktioner/demonstrationer är vanliga i vårt material. Slutsatserna vi drar av detta är att klimatförändringar är frågor som måste lösas på politisk nivå och att den politiska kontexten tidningarna verkar i påverkar vilken inramning de använder sig av. Vi upplever även att klimatförändringar har fått högre prioritet och att bilder har blivit viktigare i rapporteringen om dessa frågor.

Political scandals are constantly abound in the media, rulers face the global tribunal of the mass media and are forced to defend their actions and above all, their position in society. This essay concerns itself with that defence – more specifi- cally with the defence of four Swedish politicians in high office during four different scandals. Gudrun Schymans’ eva- sion, Laila Freivalds’ dealing with the tsunami disaster in Thailand, Annie Lööfs’ tangle concerning representation notes and public documents and Tobias Billströms’ statements concerning undocumented immigrants and asylum seekers. The essays purpose is to study how each and everyone of these politicians communicate and defend themselves, what rhetor- ical strategies are employed and how the two largest newspapers in Sweden, Dagens Nyheter and Svenska Dagbladet, frame and portray the scandals. This is in order to discern how current Swedish politicians work rhetorically in situations of crisis where one’s reputation is at stake, and how media mediate these scandals. This is examined with classical rheto- ric’s stasis theory and William L. Benoit’s theories concerning image restoration as the theoretical foundation. This is complemented with the theories of portrayal- and agenda setting to describe the newspapers’ depiction of the separate scandals. The method consists of a qualitative content analysis of news articles, video recordings and TV broadcasts of media appearances. Annie Lööf uses a number of different strategies in her apology, status coniecturalis is prominent initial- ly but however when new information disproves her statements, she moves to status qualitatis, and the state of purgatio, the state she primarily applies together with the defeasibility strategy. Tobias Billström limits himself to only one state and exclusively uses the weakest of status qualitatis states: deprecatio. Laila Freivalds applies primarily the defeasibility strategy but also uses the purgatio and deprecatio. Gudrun Schyman also uses the qualitative state purgatio but also the defeasibility strategy and the theory of image restorations mortification. The newspapers depict all of the scandals differently depending on political affiliation but not depending on gender. The conclusion consists of that an open strategy that changes in pace with the flow of new information should be employed, and that statements that later may turn out to be false should not be used in the defence. The defence should be reactive rather than static. Further it is apparent that political affiliation affects the portrayal and framing of the scandals in the case of both newspapers.