Efterkontroller av omregleringen av den svenska apoteksmarknaden har fastslagit att vissa mål som sattes upp av den dåvarande regeringen inte uppfyllts. Flera tidigare forskningsbidrag har ådagalagt att det svenska kommittéväsendet nedmonterats och att beslut i policyprocesser föranleds av avsmalnade problemformuleringar. Den här studien ämnar undersöka om utredningen fick i uppgift från kommittédirektivet att arbeta förutsättningslöst med frågan samt om hänsyn togs till den kunskap som genererades av beredningen när propositionen lades fram. Uppsatsen påvisar genom en inramningsanalys av policyprocessen att initieringen av ärendet begränsade utredningsarbetet. I propositionen togs viss hänsyn till de åsikter som beredningen framfört.

Användandet av statliga utredningar är så pass utbrett i svensk politik att det saknas internationell motsvarighet. Kommittéväsendet kan enligt tidigare forskning vara ett verktyg för att generera kunskap, skapa kontroll och/eller ett verktyg för regeringen att skapa konsensus i politiska debatter. Utifrån teorier om policyprocessen och kommittéväsendets roll utifrån aspekterna kunskap, kontroll och konsensus har denna uppsats som syfte att bidra med ytterligare kunskap om policyutformning i svensk politik med huvudfokus på kommittéväsendets roll. Det fall som studeras är Jämställdhetsutredningen och dess förslag om att inrätta en jämställdhetsmyndighet som ämnar vara ett representativt fall för enmansutredningar. Genom en kvalitativ textanalys av främst offentliga dokument blir resultatet av uppsatsens undersökning att utredningen haft som syfte att producera ny kunskap och har till viss grad kontrollerats av regeringen. Utredningen verkar däremot inte haft som syfte att skapa konsensus i debatten.