År 2009 beslutade regeringen att omreglera apoteksmarknaden för att bland annat öka tillgängligheten, förbättra servicen och uppnå prispress på läkemedel. Dessa löften som var riktade mot svenska folket väckte intresset till studiens syfte. Syftet med denna studie är att få kännedom om svenska folkets åsikter beträffande omregleringen av apoteksmarknaden. Studien har genomförts som en kvantitativ studie i form av enkätundersökning för att direkt samla in information. Frågorna har genom personlig interaktion, ansikte mot ansikte, ställts till respondenterna. Studiens teoretiska referensram består av servicemodellen, oligopolmarknader samt omreglering av monopolmarknader. Studiens empiri gjorde gällande att svenska folket anser att servicen och personalkompetensen inte har förändrats, men att tillgängligheten har ökat sedan omregleringen. Empirin visade följaktligen att svenska folket inte kunde avgöra om priset på receptfria läkemedel har förändrats eller ej. Denna studie kunde emellertid inte fånga svenska folkets åsikter beträffande omregleringen av apoteksmarknaden, på grund av att få respondenter valde att uttrycka sina åsikter om detta.

Den 1 juli 2009 omreglerades den svenska apoteksmarknaden, vilket innebar att det statliga monopolet avskaffades till fördel för privata apoteksaktörer. Anledningen till denna omreglering var bland annat att öka tillgängligheten till läkemedel. Det är av intresse att undersöka om detta mål har uppfyllts i önskvärd utsträckning.Syftet för uppsatsen ligger i att undersöka den fysiska lokaliseringen av apotek. En studie av lokaliseringen för Sveriges apotek har genomförts, där hänsyn tagits till geografiska och strategiska inslag såsom exempelvis i vilken del av landet apoteket finns lokaliserat, andra aktörer på platsen, ortens storlek samt andra närliggande faciliteter. Från den empiriska studien har framkommit att antalet apotek ökat stort sedan omregleringen. Den största ökningen har skett i den södra delen av landet samt i större städer. Endast 3 % av apoteken har lokaliserat sig på en ort där apotek tidigare helt saknades. Utfallet är inte samhällsekonomiskt optimalt om man endast inkluderar apotek i modellen (exkluderar apoteksombud), betraktat utifrån att minimera samhällets kostnader för transport till ett apotek. Detta beror på att för få apotek lokaliserat sig i den norra delen av Sverige. Resultatet ändras dock om apoteksombuden räknas in i modellen, då dessa löser problem med apotekstäckning i glesbygd. Huruvida ett apoteksombud ger samma service som ett apotek bemannat med en farmacevt kan diskuteras.De lokaliseringskategorier som i absoluta tal ökat mest är centrum större centralort, förort samt köpcentrum. Om man istället ser till den procentuella ökningen så är det kategorierna mataffär och köpcentrum som ligger i topp. De sistnämnda kategorierna var före omregleringen relativt ovanliga, men ses av vinstdrivande apoteksaktörer som lönsamma strategiska lokaliseringsval.Nyckelord: Apotek, lokalisering, tillgänglighet, omreglering, transportkostnad. / 1 st of July 2009 the Swedish pharmacy market was deregulated, which meant that the state monopoly lost its market power in favor for private actors. The background to this deregulation was to increase the accessibility to pharmaceuticals. It is of interest to see if this goal has been reached.The purpose of this paper is to investigate the physical location of pharmacies. A study of the location of Swedish pharmacies has been completed, with regard to geographical and strategic features such as in which area of the country the pharmacies is located, other market players, the size of the community and other nearby facilities.From the empirical study it has emerged that the number of pharmacies has increased largely since the market was deregulated. The biggest increase has been in the southern parts of the country and also in bigger cities. Only 3 % of the pharmacies have chosen to locate in a county that previously didn’t have a pharmacy. The outcome is not socioeconomically optimal if only includingpharmacies (excludes pharmacy attorneys) in the model, seen from the perspective to minimize society’s costs from transportation to a pharmacy. This is because too few pharmacies have located in the northern parts of Sweden. If we extend the model to also include the pharmacy attorneys, the result changes, since this solves the problem with pharmacy-covering in rural areas. Whether the pharmacy attorney gives the same amount of service as a pharmacy manned with a pharmacist can be discussed.The location categories that have increased the most in absolute values are centrum större centralort, förort and also köpcentrum. If we instead look at the percentage change, the largest increases have been for the categories mataffär and köpcentrum.The last mentioned categories were before the deregulation of the market relatively unusual, but is from the point of view of profit making enterprises a good strategiclocation. Keywords: Pharmacy, location, accessibility, deregulation, cost of transportation.

No description available.

<p>Syftet med denna uppsats är att skapa en förståelse för apoteksmarknadens utveckling, med fokus på positionerings-, kommunikations-, relations och varumärkesstrategier, efter omregleringen av det statliga apoteksmonopolet. Uppsatsen grundar sig på en kvalitativ metod med induktiv ansats och deduktiva drag. Vi har valt att genomföra fem intervjuer med olika aktörer på apoteksmarknaden samt en kommunikationsbyrå med inriktning på läkemedelsbranschen. Våra huvudsakliga teoretiska områden är varumärke, segmentering, positionering, relationer samt kommunikation som vi ämnar belysa. Vår insamlade empiri bygger på apoteksaktörernas syn på hur deras organisation förhåller sig till våra huvudsakliga teoretiska områden. Detta kompletteras med deras framtida syn på apoteksmarknaden. För att få en oberoende bild av marknaden så har vi avslutningsvis tagit del av en kommunikationsbyrå syn på hur marknaden förhåller sig.</p><p>Våra slutsatser baseras på tendenser vi har uppfattat under intervjuerna samt den teoretiska referensram vi har använt oss av. Vi har lagt märke till att positioneringen inte skiljer sig så mycket som man kan tro, då vi intervjuade aktörerna så pass tidigt efter omregleringen. Vad gäller relationer är det en aspekt som är väldigt viktig att tänka på i inledningsfasen då alla aktörer vill knyta så många kunder till sig som möjligt. Att utveckla relationerna till något mer än kundkort är något som vi anser bör tas i beaktning för att skapa långsiktiga relationer med kunden. Vidare har vi märkt av andra tendenser gällande bland annat varumärke, segmentering och kommunikation.</p>

<p>Denna magisteruppsats har för avsikt att behandla hur en ägarförändring och omreglering påverkar organisationskultur och värderingar. Undersökningen har genomförts till stor del med hjälp av intervjuer bland butikschefer och medarbetare på Apotek Hjärtat Kista och Apotek Hjärtat Lidingö. Det författarna har kommit fram till är att de uttalade värderingarna har ändrats och att i nuläget läggs mer fokus på kunder än tidigare. Det är dock svårt att svara på om detta beror på de nya uttalade värderingarna eller om det är den förändrade marknadssituationen som påverkat de anställdas beteenden.</p>

Denna magisteruppsats har för avsikt att behandla hur en ägarförändring och omreglering påverkar organisationskultur och värderingar. Undersökningen har genomförts till stor del med hjälp av intervjuer bland butikschefer och medarbetare på Apotek Hjärtat Kista och Apotek Hjärtat Lidingö. Det författarna har kommit fram till är att de uttalade värderingarna har ändrats och att i nuläget läggs mer fokus på kunder än tidigare. Det är dock svårt att svara på om detta beror på de nya uttalade värderingarna eller om det är den förändrade marknadssituationen som påverkat de anställdas beteenden.

Syftet med denna uppsats är att skapa en förståelse för apoteksmarknadens utveckling, med fokus på positionerings-, kommunikations-, relations och varumärkesstrategier, efter omregleringen av det statliga apoteksmonopolet. Uppsatsen grundar sig på en kvalitativ metod med induktiv ansats och deduktiva drag. Vi har valt att genomföra fem intervjuer med olika aktörer på apoteksmarknaden samt en kommunikationsbyrå med inriktning på läkemedelsbranschen. Våra huvudsakliga teoretiska områden är varumärke, segmentering, positionering, relationer samt kommunikation som vi ämnar belysa. Vår insamlade empiri bygger på apoteksaktörernas syn på hur deras organisation förhåller sig till våra huvudsakliga teoretiska områden. Detta kompletteras med deras framtida syn på apoteksmarknaden. För att få en oberoende bild av marknaden så har vi avslutningsvis tagit del av en kommunikationsbyrå syn på hur marknaden förhåller sig. Våra slutsatser baseras på tendenser vi har uppfattat under intervjuerna samt den teoretiska referensram vi har använt oss av. Vi har lagt märke till att positioneringen inte skiljer sig så mycket som man kan tro, då vi intervjuade aktörerna så pass tidigt efter omregleringen. Vad gäller relationer är det en aspekt som är väldigt viktig att tänka på i inledningsfasen då alla aktörer vill knyta så många kunder till sig som möjligt. Att utveckla relationerna till något mer än kundkort är något som vi anser bör tas i beaktning för att skapa långsiktiga relationer med kunden. Vidare har vi märkt av andra tendenser gällande bland annat varumärke, segmentering och kommunikation.

Den svenska apoteksmarknaden har genom omregleringen 2009 förändrats från ett statligt monopol till en öppen marknad med fri etablering och fri konkurrens. Öppnandet av marknaden har lockat åtskilliga nya aktörer och antalet apotek på marknaden har växt stadigt. Vågen av nyetableringar har orsakat en ökande grad av konkurrens med stagnerande tillväxt, vilket resulterat i att många apotek upplevt svårigheter att nå lönsamhet. Med utgångspunkt i det turbulenta marknadsläget är studiens syfte att undersöka utifrån vilka villkor som apotek kan etableras på den nya apoteksmarknaden. I det teoretiska ramverket presenterar författarna en egen modell över etableringsprocessen som ämnar förklara samspelet mellan de etableringshinder och marknadsaspekter som ligger till grund för att möta konkurrensen med framgång. Teorin testas därefter mot tre, sedan omregleringen, nya aktörer genom en utforskande pilotstudie, följt av en förklarande fallstudie. De empiriska resultaten visar att marknadens främsta etableringshinder är kapitalkrav samt skalfördelar på utbudssidan, vilket delvis grundar sig i regleringen av apoteksmarknaden. Kombinationen av hård konkurrens och påfrestande regleringar ligger till grund för den dåliga lönsamheten och utmaningarna möts med differentiering av verksamheten. Kringverksamhet i form av friskvård och utbud som anpassas efter kundsegmentering ger aktörerna möjlighet att attrahera och konkurrera om kunder, trots sjunkande tillväxt inom en fragmenterad industri.

Efterkontroller av omregleringen av den svenska apoteksmarknaden har fastslagit att vissa mål som sattes upp av den dåvarande regeringen inte uppfyllts. Flera tidigare forskningsbidrag har ådagalagt att det svenska kommittéväsendet nedmonterats och att beslut i policyprocesser föranleds av avsmalnade problemformuleringar. Den här studien ämnar undersöka om utredningen fick i uppgift från kommittédirektivet att arbeta förutsättningslöst med frågan samt om hänsyn togs till den kunskap som genererades av beredningen när propositionen lades fram. Uppsatsen påvisar genom en inramningsanalys av policyprocessen att initieringen av ärendet begränsade utredningsarbetet. I propositionen togs viss hänsyn till de åsikter som beredningen framfört.

Är du intresserad av vad som händer här och nu kring Apoteket AB:s omreglering? Isådana fall rekommenderar vi dig att läsa denna uppsats, ”Samma piller i ny förpackning– det riktiga apoteket?”. Som läsare får du ta del av den omreglering som skett inomApoteket AB, när det nu har gått från statligt monopol till en konkurrerande marknad.Syftet med uppsatsen är att undersöka och tolka hur den nya apoteksmarknaden hanterar,påverkas av och arbetar med den förändring som skett till följd av omregleringen.Uppsatsen innehåller ett introduktionskapitel där du får en inblick i det gamla, statligaApoteket AB, vad det har inneburit och stått för, följt av en inblick i de nyaapoteksaktörer som nu kommit in på den konkurrerande apoteksmarknaden: Medstop,Apotek Hjärtat och Kronans Droghandel. Med dessa organisationer har vi genom vårkvalitativa undersökningsmetod, genomfört ett antal intervjuer som legat till grund föruppsatsens process. Fokus ligger på den förändring som skett i och med omregleringenoch vad denna förändring har medfört. Du som läsare får sedan ta del av ensammanställning av vår empiri, varvat med teori och vår egen analys. Du får ta del av vadsom har hänt och varför, om och hur det har påverkat ledning, personal och också kunder.Vi har grävt i vad de olika aktörerna på marknaden säger och hur de ställer sig till detsom skett och fortfarande håller på att ske.Vidare bjuds det också på intressanta aspekter som rör denna förändring, framförallt fårdu som läsare ta del av hur den har påverkat personalhantering, konkurrens- och säljtänkpå de nya apoteken, då de apoteksanställda nu också blir säljare inom vinstdrivandeorganisationer. De konkurrerar nu med gamla kollegor som tillsammans på det gamlaApoteket AB, arbetade som en enad kår mot ett gemensamt mål. Även förtroendefrågantas upp i uppsatsen. Apoteket AB har haft ett högt förtroende bland kunderna och det tasupp om det nu är möjligt för de nya organisationerna att nå ett lika högt förtroende somApoteket AB har haft och hur de tänker arbeta för att nå detta, profilera sig och ta en platspå den nya apoteksmarknaden.Avslutningsvis reflekterar vi över de uppfattningar vi bildat oss under uppsatsens gång,de tankarna presenteras i den avslutande delen, i form av en berättelse kringförändringen.