Syftet med denna uppsats är att undersöka hur apoteksbranschens gemensamma varumärkesidentitet påverkar utbytespraktik genom inköpsstrategier. Utbytespraktik utgör de aktiviteter som sker innan ett köp av slutkonsumenten. Materialinsamlingen i studien har gjorts med en fallstudie av branschens fyra största aktörer. Resultatet baseras på tidigare forskning, intervjuer, branschrapporter samt information från aktörernas hemsidor. Resultatet visar att apoteksbranschens varumärkesidentitet framhäver värderingarna: ansvarsfullhet, trovärdighet, nytänkande och kompetens. Dessa kan återfinnas i aktörernas inköpsstrategier och kvalitetskontroller som sker innan ett inköp från leverantörer. Som en konsekvens av detta har inköpsstrategier och kvalitetskontroller en direkt påverkan på apotekens sortiment. Kvalitetskontrollerna ställer även krav på butikspersonalen, vilket påverkar deras försäljningsmetoder.  Både sortiment och försäljning, som är delar av utbytespraktik, har ett tydligt samband med värderingarna från apotekens varumärkesidentitet. Detta eftersom de båda är grundläggande komponenter innan ett köp kan ske.

<p>Syftet med denna uppsats är att skapa en förståelse för apoteksmarknadens utveckling, med fokus på positionerings-, kommunikations-, relations och varumärkesstrategier, efter omregleringen av det statliga apoteksmonopolet. Uppsatsen grundar sig på en kvalitativ metod med induktiv ansats och deduktiva drag. Vi har valt att genomföra fem intervjuer med olika aktörer på apoteksmarknaden samt en kommunikationsbyrå med inriktning på läkemedelsbranschen. Våra huvudsakliga teoretiska områden är varumärke, segmentering, positionering, relationer samt kommunikation som vi ämnar belysa. Vår insamlade empiri bygger på apoteksaktörernas syn på hur deras organisation förhåller sig till våra huvudsakliga teoretiska områden. Detta kompletteras med deras framtida syn på apoteksmarknaden. För att få en oberoende bild av marknaden så har vi avslutningsvis tagit del av en kommunikationsbyrå syn på hur marknaden förhåller sig.</p><p>Våra slutsatser baseras på tendenser vi har uppfattat under intervjuerna samt den teoretiska referensram vi har använt oss av. Vi har lagt märke till att positioneringen inte skiljer sig så mycket som man kan tro, då vi intervjuade aktörerna så pass tidigt efter omregleringen. Vad gäller relationer är det en aspekt som är väldigt viktig att tänka på i inledningsfasen då alla aktörer vill knyta så många kunder till sig som möjligt. Att utveckla relationerna till något mer än kundkort är något som vi anser bör tas i beaktning för att skapa långsiktiga relationer med kunden. Vidare har vi märkt av andra tendenser gällande bland annat varumärke, segmentering och kommunikation.</p>

Syftet med denna uppsats är att skapa en förståelse för apoteksmarknadens utveckling, med fokus på positionerings-, kommunikations-, relations och varumärkesstrategier, efter omregleringen av det statliga apoteksmonopolet. Uppsatsen grundar sig på en kvalitativ metod med induktiv ansats och deduktiva drag. Vi har valt att genomföra fem intervjuer med olika aktörer på apoteksmarknaden samt en kommunikationsbyrå med inriktning på läkemedelsbranschen. Våra huvudsakliga teoretiska områden är varumärke, segmentering, positionering, relationer samt kommunikation som vi ämnar belysa. Vår insamlade empiri bygger på apoteksaktörernas syn på hur deras organisation förhåller sig till våra huvudsakliga teoretiska områden. Detta kompletteras med deras framtida syn på apoteksmarknaden. För att få en oberoende bild av marknaden så har vi avslutningsvis tagit del av en kommunikationsbyrå syn på hur marknaden förhåller sig. Våra slutsatser baseras på tendenser vi har uppfattat under intervjuerna samt den teoretiska referensram vi har använt oss av. Vi har lagt märke till att positioneringen inte skiljer sig så mycket som man kan tro, då vi intervjuade aktörerna så pass tidigt efter omregleringen. Vad gäller relationer är det en aspekt som är väldigt viktig att tänka på i inledningsfasen då alla aktörer vill knyta så många kunder till sig som möjligt. Att utveckla relationerna till något mer än kundkort är något som vi anser bör tas i beaktning för att skapa långsiktiga relationer med kunden. Vidare har vi märkt av andra tendenser gällande bland annat varumärke, segmentering och kommunikation.

Bakgrund och problemdiskussion: Att ta ett hållbarhetsansvar blir allt viktigare för företag. Dagens konsumenter blir allt mer medvetna om den negativa påverkan deras konsumtion ger upphov till. Därmed ställs högre krav på företagen att ta ansvar genom hela försörjningskedjan. Ett verktyg för detta är Code of Conduct. Apoteken verkar inom läkemedelsbranschen, en bransch som karaktäriseras av komplexa försörjningskedjor. Då antalet apoteksaktörer sedan omregleringen år 2009 har ökat, ställer vi oss därmed frågan hur svenska apoteks arbete med Code of Conduct riktat mot leverantörer skiljer sig åt.    Syfte: Syftet med studien är att belysa Code of Conduct mot leverantören ur ett företagsperspektiv. Fokus kommer ligga på att analysera de tre utvalda apotekens arbete med Code of Conduct, gentemot den teoretiska referensramen samt apoteken sinsemellan. Innehållsmässiga skillnader i deras skriftliga Code of Conduct, drivkrafter och hur de arbetar med efterlevnad, är utvalda områden som kommer att studeras. Metod: Studien är en flerfallsstudie av kvalitativ art som antar ett positivistiskt synsätt. Forskningsansatsen är deduktiv med en teoretisk referensram som utgångspunkt till det empiriska materialet. Vidare har det empiriska materialet analyserat med hjälp av mönsterjämförelse. Slutsats: Studien har identifierat att det finns stora likheter i hur de tre utvalda apoteken arbetar med Code of Conduct. Innehållsmässigt är apotekens Code of Conduct i grunden relativt lika, men skiljer sig åt i detaljrikedom. Vad gäller drivkrafterna bakom varför apoteken arbetar med Code of Conduct, är det svårt att identifiera en gemensam anledning. Slutligen har identifierats att samtliga tre apotek arbetar snarlikt med efterlevnad, där de vanligaste tillvägagångssätten är audits och dokumentation.

När apoteksmonopolet 2009 upphörde bildades en ny marknad för konkurrens, där både kunder och medarbetare blev av intresse för de nya apoteksföretagen. När utbudet av kompetenta medarbetare är lägre än efterfrågan är det viktigt för arbetsgivare att identifiera vilka faktorer som attraherar arbetstagare, i syfte att tillmötesgå sin egen efterfrågan. Med kunskapen kring detta kan arbetsgivare kommunicera dessa i sin marknadsföring för att attrahera potentiella arbetstagare. Syftet med studien är att analysera vilka arbetsgivarattribut som av farmacistudenter ses som attraktiva. Genom att identifiera de attribut som av farmacistudenterna ses som attraktiva, kan företag i apoteksbranschen belysa och bemöta dessa i sitt rekryteringsarbete, vilket kan leda till att företaget växer och vidareutvecklas. Denna studie utförs på uppdrag av LloydsApotek. Studiens teoretiska referensram har identifierat tidigare attraktiva attribut utifrån liknande studier på området. Det i sin tur har bidragit till formuleringarna av studiens hypoteser. Det främsta bidraget är utifrån Berthon et al. (2005) studie och formulering av EmpAtskalan och Dabirian et al. (2017) vidareutveckling av skalan. Genom ett kvantitativt tillvägagångssätt, i form av en enkät, insamlades empirin från urvalet av denna studie som sedermera utmynnade i studiens resultat. Enkäten studiens respondenter fick besvara bestod av bakgrundsvariabler, påståendefrågor och en rangordning av studiens identifierade attribut. Detta för att i sin tur kunna besvara studiens syfte och frågeställningar. Resultatet i studien presenteras både i löpande text, figurerar och tabeller. Detta för att tydliggöra resultatet för läsaren. Med studiens resultat kan LloydsApotek belysa och bemöta dessa attribut i deras rekryteringsarbete för att kunna utvecklas som organisation. Studien utmynnade i nio hypoteser där varje attribut motsvarades av en hypotes. Resultatet från studien indikerar att åtta av nio attribut positivt bidrar till att öka incitamenten för farmacistudenter att ansöka om arbete hos en arbetsgivare inom apoteksbranschen. Slutsatserna från studien är att de attribut som av farmacistudenter är högst ansedda är intressanta arbetsuppgifter, ekonomisk ersättning och utvecklings- och karriärmöjligheter. Utöver dem är även tilltalande arbetsmiljö, balans mellan privat- och arbetsliv samt ledarskapet attraktivt för farmacistudenter. Studien avslutas med rekommendationer till uppdragsgivaren, förslag på framtida forskningsområden inom ämnet employer branding och kritiska reflektioner.

De senaste åren har kantats av en ökad e-handel samt allt högre krav från kunder på leveransalternativ. Paketbox är ett leveransalternativ som ökar alltmer i popularitet men är i Sverige fortfarande under utveckling. Två branscher där de flesta kunder har e-handlat från är apoteksbranschen och modebranschen. Dessutom har dessa branscher haft en tydlig tillväxt de senaste åren. Tidigare forskning om paketbox dock begränsad, framför allt i Sverige. Således är syftet med studien att kartlägga vilka faktorer som är viktiga för kunder vid användning av paketbox som leveransalternativ i Sverige vid e-handel från apoteks- respektive modebranschen. Utifrån detta syfte konstruerades följande två forskningsfrågor: ”Vilka faktorer är viktiga för kunder vid användning av paketbox som leveransalternativ vid e-handel från apoteks- respektive modebranschen?” samt ”Vilka faktorskillnader och -likheter finns det för kunder vid användning av paketbox som leveransalternativ vid e-handel från apoteks- respektive modebranschen?”. I linje med syftet och för att skapa en generaliserbarhet valdes en kvantitativ metod i form av en enkätundersökning. Faktorerna som undersöktes var leveranstid, geografisk bekvämlighet, öppettider, miljömässig hållbarhet, användarvänlighet och undvikande av mänsklig interaktion. Resultaten visar att samtliga faktorer var viktiga för paketboxanvändare men i olika grad. Däremot fanns det faktorskillnader vid paketbox som leveransalternativ vid e-handel från apoteks- respektive modebranschen för två av de sex undersökta faktorerna. Leveranstid visade sig vara viktigare för kunder vid paketbox som leveransalternativ vid e-handel från apoteksbranschen. Miljömässig hållbarhet var däremot viktigare för kunder vid paketbox som leveransalternativ vid e-handel från modebranschen. Således bidrar denna studie med kunskap om vad kunder upplever som viktigt vid paketboxanvändning. Vidare belyser studien att det finns faktorskillnader vid e-handel via paketbox från apoteks- respektive modebranschen. Studiens bidrag öppnar upp för vidare forskning inom ämnet för branschskillnader vid paketboxanvändning och vad det kan bero på. / In recent years, e-commerce as well as customer demands regarding delivery options have increased. The parcel locker is a delivery option that is increasing in popularity, but it is still under development in Sweden. Two industries where most customers have e-shopped from are the pharmacy- and the fashion industries. In addition, these industries have had a distinct growth in recent years. Previous research on parcel lockers is limited, especially in Sweden. Therefore, the purpose of the study is to map which factors are important when using parcel locker as a delivery option in Sweden when e-shopping from the pharmacy and fashion industries. Based on this purpose, the following two research questions were constructed: "What factors are important for customers' use of parcel locker as a delivery option when e-shopping from pharmacy and fashion industries?" and "What factor differences and similarities for customers can be found when using parcel locker as a delivery option when e-shopping from pharmacy and fashion industries?". In line with this purpose and to create a generalizability, a quantitative method was chosen in the form of a survey. Factors examined were delivery time, geographical convenience, opening hours, environmental sustainability, ease of use and avoidance of human interaction. The results show that all factors were important for parcel locker users but to varying degrees. On the other hand, there were factor differences for two of the six factors when customers use parcel locker as a delivery option when e-shopping from the pharmacy and fashion industries. Delivery time proved to be more important for parcel locker users when e-shopping from the pharmacy industry. Environmental sustainability, on the other hand, proved to be more important for parcel locker users when e-shopping from the fashion industry. This study contributes with knowledge of what could be perceived as important when using parcel lockers. Furthermore, this study highlights that there are factor differences when e-shopping via parcel lockers from pharmacy and fashion industries. The study's contribution opens for further research regarding how customer preferences about parcel lockers differ when e-shopping from different industries.