Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka inträdeshinder svenska och norska företag upplever vid sitt marknadsinträde i Nigeria. För att uppnå det syftet har en enkätundersökning genomförts. Den inkluderar 21 inträdeshinder som är utvalda utifrån tidigare forskning, samt rekommendationer från Svenska Ambassaden, Norska Ambassaden och Exportrådet. Resultat visar att det inträdeshinder som företagen upplever i störst utsträckning är korruption, följt av: oväntade ändringar av lagar, terrorism, brist på elektricitet, politisk osäkerhet, brist på transportsystem och brist på telekommunikation.  Det innebär att de största inträdeshindren är relaterade till den politiska situationen i Nigeria eller till landets bristande infrastruktur. Enligt vår mening kan uppsatsen bidra med ett ramverk över eventuella inträdeshinder som kan upplevas vid ett marknadsinträde till andra afrikanska länder. Samtidigt är vår rekommendation att komplettera det ramverket med andra eventuella inträdeshinder som kan vara specifika för det land som undersöks. Vi kommer även fram till att det är mer lämpligt för multinationella företag att etablera sig i Nigeria eftersom de har mer resurser till att överkomma de inträdeshinder som ett marknadsinträde kan innebära.

<p>China is considered as one of the world’s fastest growing economies and the future of China looks promising. Even though the Chinese market attracts many new foreign companies to enter the market there are entry barriers which companies may encounter as obstacles, which will aggravate the market entry in China. As a result companies loose business opportunities and therefore it is of great importance for Swedish companies, which are planning a Chinese market entry, to identify which entry barriers that are considered to be the most difficult obstacles to overcome.</p><p>The purpose of the thesis is to examine which entry barriers that are generally considered to be the most difficult obstacles for Swedish companies to overcome when entering Chinese markets and to rank the five most difficult entry barriers to overcome.</p><p>Information about these entry barriers have been gathered from Swedish companies, which have carried out successful market entries in the Chinese markets, through an e-mail questionnaire.</p><p>The result generally shows that the most difficult entry barriers to overcome in China were: bureaucracy, property laws, language, cultural differences and difficulties finding local partners. The ranking of the entry barriers’ result shows that bureaucracy is the most difficult obstacle to overcome, followed by cultural differences, language, relations and access to distribution channels.</p><p>We conclude that companies experience different difficulties overcoming these entry barriers, which depends on the companies’ size, years in China, markets and if the entry barriers were considered controllable or uncontrollable. To succeed in China it is of great importance that Swedish companies identify and prevent entry barriers from affecting their company future success negatively.</p> / <p>Kina är i dagsläget en av världens snabbast växande ekonomier och har stor potential i många avseenden, dock anses marknadsinträde i Kina ofta komplicerat med anledning av förekomsten av inträdesbarriärer på marknaden. Med inträdesbarriärer avses hinder vilka företagen upplever i samband med etablering på nya marknader. Dessa hinder kan resultera i förlorade affärsmöjligheter och därför är det av stor vikt för svenska företag att identifiera de potentiellt största hindren eller inträdesbarriärerna i syfte att sedan överkomma dessa.</p><p>Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka inträdesbarriärer som generellt anses utgöra de svåraste hindren för svenska företag vid marknadsinträde i Kina. Med utgångspunkt från undersökningen avser vi att identifiera och rangordna de fem mest svåröverkomliga inträdesbarriärerna.</p><p>Information om inträdesbarriärerna har samlats in genom en e-postenkät till svenska företag som genomfört lyckade marknadsinträden i Kina.</p><p>Resultatet visar generellt att byråkrati, immaterialrätt, språk, kulturella skillnader och svårigheter att hitta lokala partners är svåra inträdesbarriärer att överkomma vid marknadsinträde i Kina. Rangordningen av inträdesbarriärerna, beroende av varandra, visar att byråkrati anses vara det största hindret, kulturella skillnader det näst största, följt av språk, relationer och tillgång till distributionskanaler.</p><p>Slutsatsen är att företag upplever inträdesbarriärer olika svåröverkomliga beroende på företagens storlek, antal år i Kina, marknader samt om inträdesbarriärerna är kontrollerbara eller okontrollerbara. Därför är det av vikt att företagen identifierar vilka inträdesbarriärer som kan motverka ett lyckat marknadsinträde i Kina.</p>

China is considered as one of the world’s fastest growing economies and the future of China looks promising. Even though the Chinese market attracts many new foreign companies to enter the market there are entry barriers which companies may encounter as obstacles, which will aggravate the market entry in China. As a result companies loose business opportunities and therefore it is of great importance for Swedish companies, which are planning a Chinese market entry, to identify which entry barriers that are considered to be the most difficult obstacles to overcome. The purpose of the thesis is to examine which entry barriers that are generally considered to be the most difficult obstacles for Swedish companies to overcome when entering Chinese markets and to rank the five most difficult entry barriers to overcome. Information about these entry barriers have been gathered from Swedish companies, which have carried out successful market entries in the Chinese markets, through an e-mail questionnaire. The result generally shows that the most difficult entry barriers to overcome in China were: bureaucracy, property laws, language, cultural differences and difficulties finding local partners. The ranking of the entry barriers’ result shows that bureaucracy is the most difficult obstacle to overcome, followed by cultural differences, language, relations and access to distribution channels. We conclude that companies experience different difficulties overcoming these entry barriers, which depends on the companies’ size, years in China, markets and if the entry barriers were considered controllable or uncontrollable. To succeed in China it is of great importance that Swedish companies identify and prevent entry barriers from affecting their company future success negatively. / Kina är i dagsläget en av världens snabbast växande ekonomier och har stor potential i många avseenden, dock anses marknadsinträde i Kina ofta komplicerat med anledning av förekomsten av inträdesbarriärer på marknaden. Med inträdesbarriärer avses hinder vilka företagen upplever i samband med etablering på nya marknader. Dessa hinder kan resultera i förlorade affärsmöjligheter och därför är det av stor vikt för svenska företag att identifiera de potentiellt största hindren eller inträdesbarriärerna i syfte att sedan överkomma dessa. Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka inträdesbarriärer som generellt anses utgöra de svåraste hindren för svenska företag vid marknadsinträde i Kina. Med utgångspunkt från undersökningen avser vi att identifiera och rangordna de fem mest svåröverkomliga inträdesbarriärerna. Information om inträdesbarriärerna har samlats in genom en e-postenkät till svenska företag som genomfört lyckade marknadsinträden i Kina. Resultatet visar generellt att byråkrati, immaterialrätt, språk, kulturella skillnader och svårigheter att hitta lokala partners är svåra inträdesbarriärer att överkomma vid marknadsinträde i Kina. Rangordningen av inträdesbarriärerna, beroende av varandra, visar att byråkrati anses vara det största hindret, kulturella skillnader det näst största, följt av språk, relationer och tillgång till distributionskanaler. Slutsatsen är att företag upplever inträdesbarriärer olika svåröverkomliga beroende på företagens storlek, antal år i Kina, marknader samt om inträdesbarriärerna är kontrollerbara eller okontrollerbara. Därför är det av vikt att företagen identifierar vilka inträdesbarriärer som kan motverka ett lyckat marknadsinträde i Kina.

Den svenska apoteksmarknaden har genom omregleringen 2009 förändrats från ett statligt monopol till en öppen marknad med fri etablering och fri konkurrens. Öppnandet av marknaden har lockat åtskilliga nya aktörer och antalet apotek på marknaden har växt stadigt. Vågen av nyetableringar har orsakat en ökande grad av konkurrens med stagnerande tillväxt, vilket resulterat i att många apotek upplevt svårigheter att nå lönsamhet. Med utgångspunkt i det turbulenta marknadsläget är studiens syfte att undersöka utifrån vilka villkor som apotek kan etableras på den nya apoteksmarknaden. I det teoretiska ramverket presenterar författarna en egen modell över etableringsprocessen som ämnar förklara samspelet mellan de etableringshinder och marknadsaspekter som ligger till grund för att möta konkurrensen med framgång. Teorin testas därefter mot tre, sedan omregleringen, nya aktörer genom en utforskande pilotstudie, följt av en förklarande fallstudie. De empiriska resultaten visar att marknadens främsta etableringshinder är kapitalkrav samt skalfördelar på utbudssidan, vilket delvis grundar sig i regleringen av apoteksmarknaden. Kombinationen av hård konkurrens och påfrestande regleringar ligger till grund för den dåliga lönsamheten och utmaningarna möts med differentiering av verksamheten. Kringverksamhet i form av friskvård och utbud som anpassas efter kundsegmentering ger aktörerna möjlighet att attrahera och konkurrera om kunder, trots sjunkande tillväxt inom en fragmenterad industri.

<p>Hur går ett företag tillväga när de tar sig ut på den internationella spelplanen. Vilka problem</p><p>blir de tvungna att hantera. I studien som följer har danska livsmedelskedjan Netto studerats,</p><p>deras inträde på den svenska marknaden, det sätt de har gått tillväga på .</p><p>Syftet med uppsatsen är således att studera hur Netto har gått tillväga vid inträdet på den</p><p>svenska livsmedelsvaruhusmarknaden och hur de kulturella skillnaderna mellan hemlandet</p><p>och värdlandet har påverkat detta.</p><p>Upplägget för studien har varit att genom en kvalitativ metod studera såväl primära som</p><p>sekundära källor utifrån aktuell teoribildning, genom att bland annat haft kontakt med en</p><p>förhandlingschef på Netto Marknad Sverige. Men också sätt till sekundära källor för att få en</p><p>uppfattning i vilket sammanhang Netto verkar.</p><p>Studiens visar på att Netto tagit sig in på den svenska marknaden på ett sätt som i många</p><p>fall går rakt emot den rådande teoribildningen inom området. Genom att ingå i ett joint</p><p>venture med ICA har Danska Netto gått in på den svenska marknaden som om det rörde sig</p><p>om en mycket okänd och avlägsen marknad. En viktig orsak till detta beteende är den hårda</p><p>bransch-situation som råden på den svenska livsmedelsmarknaden, med starka aktörer som</p><p>ICA och COOP, samt vår bristande tradition av lågprisaktörer.</p><p>Slutsatsen av denna studie är att det är branschen och inte landet, som avgör hur företaget</p><p>kommer att gå tillväga vid inträdet.</p>

Hur går ett företag tillväga när de tar sig ut på den internationella spelplanen. Vilka problem blir de tvungna att hantera. I studien som följer har danska livsmedelskedjan Netto studerats, deras inträde på den svenska marknaden, det sätt de har gått tillväga på . Syftet med uppsatsen är således att studera hur Netto har gått tillväga vid inträdet på den svenska livsmedelsvaruhusmarknaden och hur de kulturella skillnaderna mellan hemlandet och värdlandet har påverkat detta. Upplägget för studien har varit att genom en kvalitativ metod studera såväl primära som sekundära källor utifrån aktuell teoribildning, genom att bland annat haft kontakt med en förhandlingschef på Netto Marknad Sverige. Men också sätt till sekundära källor för att få en uppfattning i vilket sammanhang Netto verkar. Studiens visar på att Netto tagit sig in på den svenska marknaden på ett sätt som i många fall går rakt emot den rådande teoribildningen inom området. Genom att ingå i ett joint venture med ICA har Danska Netto gått in på den svenska marknaden som om det rörde sig om en mycket okänd och avlägsen marknad. En viktig orsak till detta beteende är den hårda bransch-situation som råden på den svenska livsmedelsmarknaden, med starka aktörer som ICA och COOP, samt vår bristande tradition av lågprisaktörer. Slutsatsen av denna studie är att det är branschen och inte landet, som avgör hur företaget kommer att gå tillväga vid inträdet.

Denna uppsats undersöker strategier vid marknadsinträde för startups och vilka resultat det ger i olika delar av processen. Teoridelen fokuserar på strategin effektualitet som lyfter vikten av relationer, flexibilitet och experimentering. Detta i kontrast till strategin kausalitet som baseras på teorier som importerats från ekonomiska teorier med linjärt förvalda mål som är utformade för etablerade marknader. En multipel fallstudie har utförts på två svenska tech-startups i Stockholmsområdet där grundarna har intervjuats. Resultatet visar att de studerade startups har dragit nytta av att använda en effektuellt strategi, därmed finns det implikationer att denna strategi är fördelaktig att använda för vissa typer av företag. Strategin är fördelaktig på grund av att den förespråkar fokus på samarbeten som leder till utveckling av värdefull kunskap som i sin tur ger konkurrensfördelar samt ökar sannolikheten för att skapa en unik produkt som det finns efterfrågan på. Resultatet visar även att kausalitet och effektualitet samverkar med varandra och därmed är inte kausalitet oviktigt för startups. Det gäller att ha rätt balans beroende på var i utvecklingen startupen befinner sig och hur branschen ser ut. Implikationer givet resultatet antyder att nystartade företag kan dra nytta av denna insikt för att öka sin chans att överleva på marknaden. Det bör också belysas en bredare syn på marknader på de kurser som lär ut entreprenörskap.

Den här studien har undersökt telekomföretaget TeliaSoneras verksamhet i Uzbekistan. Företagets närvaro i landet har fått stor uppmärksamhet de senaste åren då de blivit anklagade för mutor, penningtvätt och för att ha samarbetat med regimen. Efter flera år med stora ekonomiska framgångar meddelade TeliaSonera hösten 2015 att de planerade att lämna landet. Detta arbete har studerat företagets marknadsinträde och etableringsprocess i Uzbekistan för att få förståelse för vad som egentligen hände i landet. Syftet med det här arbetet är även att få en uppfattning om vad som gick fel på marknaden och om företaget hade kunnat göra någonting annorlunda. Olika källor har sammanställts till en fallbeskrivning. Efter fallbeskrivningen följer en analys utifrån Blankenburgs nätverksprocessmodell. Modellen ser marknadsinträdet och etableringen som en process som påverkas av olika faktorer och aktörer över en längre tid. Analysen visade att TeliaSonera var aktiva och hade stora ambitioner att etablera sig i landet men att de var helt beroende av aktörer i det lokala nätverket som visade sig ha nära kopplingar till regimen. Man kunde därmed, utifrån Blankenburgs modell, se att företaget egentligen aldrig var etablerat på den uzbekiska telekommarknaden. Studien visade samtidigt att TeliaSonera inte hade kunnat bedriva verksamhet i landet självständigt från dessa aktörer.

As digitalization becomes more pervasive in our society, healthcare is no exception. That new technology promises life-transforming innovations is perhaps of little doubt, but many of these innovations might never reach the market, for a plethora of reasons – many of which are investigated within this thesis. This thesis seeks to codify both industry best practices and extant literature to create a generic roadmap in the form of a framework usable by entrants to facilitate their entry into the Swedish healthcare market. The paper builds on an interpretivist approach and utilizes interviews with experts from the sector, representing companies in all stages of maturity - in addition to providing a micro-level view via survey responses for a specific audience and company in the form of headache sufferers. The paper finds several key obstacles to tackle for a potential entrant, with the primary ones being understanding the reimbursement system, the role and importance of partnerships and the challenge in finding the right talent. Finally, the paper presents a model to navigate the market entry - and codifies the concept of 'pilot death' - failing to scale to any significant degree after a pilot partnership. / Den ökade digitaliseringen har medfört nya möjligheter, inte minst inom sjukvård. Ny teknologi för med sig många av dessa möjligheter och bland dessa kan det ibland finnas de som medför omfattande ändringar till våra liv. Många av dessa innovationer når dock aldrig marknaden trots att grundidén har potential att förbättra vårdsystemet. En möjlig förklaring är de hinder som kan uppstå när en produkt eller tjänst lanseras. Denna rapport undersöker därför vad industrin anser vara de viktigaste momenten att tänka på under ett marknadsinträde. Rapporten bygger på intervjuer med experter från olika företag inom svensk sjukvård och ger en djupgående inblick, i form av en fallstudie, i ett företag aktivt inom behandling av kronisk huvudvärk. Rapporten identifierar ett antal utmaningar och hinder – där de mest framstående är vikten av att förstå det ersättningssystem som dominerar svensk sjukvård, utmaningen i att hitta rätt kompetens och rollen som samverkan med existerande bolag spelar. Slutligen presenteras en modell för marknadsinträde och konkretiserar konceptet ’pilotdöd’ – där ett bolags lösning inte lyckas nå någon större användning efter ett pilotsamarbete.

With the transport sector being one of the major contributors to global CO2 emissions and a projected growth of emissions by another 16 percent until 2050, the need for new innovative and sustainable solutions for the transport industry arises. These endeavours are what emerging start-up enterprises want to deliver with their novel Transport as a Service business model. As part of their growth strategy, they want to conquer international markets and establish their operations abroad, which is why this thesis develops a strategic framework for the expansion into new foreign markets. For better applicability and generalisability of the results, the framework was additionally tested and refined in the context of an expansion to the German market, using an action research design. Three key stages were identified for Transport as a Service start-ups to expand their operations to attractive foreign markets, namely the market attractiveness assessment, the selection of a suitable market entry mode and finally the initiation of key workstreams to achieve operational readiness abroad. The first stage proposes to expand to markets with a high business proximity, using a ’lightweight funnel approach’, which represents a compromise between resource-intensive market evaluation and reduction of time-to-market through a dynamic learning-by-doing process. Subsequently, it has become apparent that a high-control market entry mode in the form of a wholly owned subsidiary would be the most appropriate for Transport as a Service start-ups to enter foreign markets. Thereby, the scarcity of potential venture partners and acquisition targets can be compensated as well as the risk of technological spill-over mitigated. Finally, during the initialisation of key workstreams in the last stage, five conclusions were drawn from the research. More specifically, the need for acknowledgement of time uncertainties and criticalities in the process, the importance of the company’s operational partner network, a strategic discussion about acquisition of country-specific knowledge, an early business model review as well as the significance of defining clear tasks and responsibilities connected to the installation of a central expansion team with necessary project management authorities emerged. / Transportsektorn bidrar kraftigt till de globala koldioxidutsläppen och utsläppen förväntas öka ytterligare 16 procent tills 2050. I takt med de stigande koldioxidutsläppen har behovet av nya innovativa och hållbara lösningar ökat. Start-ups inom transportsektorn har utvecklat en ny affärsmodell, ”Transport as a Service”-modellen, med syfte att leverera sådana lösningar. Deras tillväxtstrategi omfattar bland annat internationell expansion och etablering utomlands. Syftet med detta examensarbete är därför att utveckla ett strategiskt ramverk för hur man tar sig in på marknaden i ett nytt land. Ramverket utvecklades via aktionsforskning genom att testa det under en tänkt expansion på den tyska marknaden. I utformningen av ramverket identifierades tre huvud-faser för ”Transport as a Service”-start-ups att expandera verksamheten i nya attraktiva geografiska marknader. Dessa är (1) utvärdering av hur attraktiva marknaden är, (2) val av lämpligt tillvägagångsätt för att ta sig in på marknaden och (3) initiering av de viktigaste aktiviteterna som är nödvändiga för att bli redo för drift utomlands. I den första fasen föreslås att expandera till marknader med närliggande branscher genom att använda en ’lightweight funnel approach’. Den innebär en kompromiss mellan resurskrävande marknadsanalys och minskning av ”time-to-market” genom en dynamisk lära genom att göra-process. Som ett resultat har det framkommit att ett väl kontrollerat inträde på en ny marknad via ett helägt dotterbolag är det mest optimala för Transport as a Service start-ups. Därmed mitigeras både eventuell frånvaro av möjliga samarbetspartners eller uppköpsobjekt och risken för oavsiktligt spridande av egen unik kunskap. Slutligen kunde fem forsknings-slutsatser dras rörande uppstarten av aktiviteterna i den sista fasen. Dessa slutsatser är: att det är nödvändigt att ta hänsyn till tidsmässiga osäkerheter och kritiska delar i processen, vikten av att företaget har ett väl fungerande nätverk av partners, en strategisk utvärdering av anskaffning av land-specifik kunskap, en tidig utvärdering av affärsmodellen, samt vikten av att tydliggöra arbetsuppgifter och åtaganden hos ett centralt expansions-team inklusive nödvändiga mandat för projektledning.