<p>China is considered as one of the world’s fastest growing economies and the future of China looks promising. Even though the Chinese market attracts many new foreign companies to enter the market there are entry barriers which companies may encounter as obstacles, which will aggravate the market entry in China. As a result companies loose business opportunities and therefore it is of great importance for Swedish companies, which are planning a Chinese market entry, to identify which entry barriers that are considered to be the most difficult obstacles to overcome.</p><p>The purpose of the thesis is to examine which entry barriers that are generally considered to be the most difficult obstacles for Swedish companies to overcome when entering Chinese markets and to rank the five most difficult entry barriers to overcome.</p><p>Information about these entry barriers have been gathered from Swedish companies, which have carried out successful market entries in the Chinese markets, through an e-mail questionnaire.</p><p>The result generally shows that the most difficult entry barriers to overcome in China were: bureaucracy, property laws, language, cultural differences and difficulties finding local partners. The ranking of the entry barriers’ result shows that bureaucracy is the most difficult obstacle to overcome, followed by cultural differences, language, relations and access to distribution channels.</p><p>We conclude that companies experience different difficulties overcoming these entry barriers, which depends on the companies’ size, years in China, markets and if the entry barriers were considered controllable or uncontrollable. To succeed in China it is of great importance that Swedish companies identify and prevent entry barriers from affecting their company future success negatively.</p> / <p>Kina är i dagsläget en av världens snabbast växande ekonomier och har stor potential i många avseenden, dock anses marknadsinträde i Kina ofta komplicerat med anledning av förekomsten av inträdesbarriärer på marknaden. Med inträdesbarriärer avses hinder vilka företagen upplever i samband med etablering på nya marknader. Dessa hinder kan resultera i förlorade affärsmöjligheter och därför är det av stor vikt för svenska företag att identifiera de potentiellt största hindren eller inträdesbarriärerna i syfte att sedan överkomma dessa.</p><p>Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka inträdesbarriärer som generellt anses utgöra de svåraste hindren för svenska företag vid marknadsinträde i Kina. Med utgångspunkt från undersökningen avser vi att identifiera och rangordna de fem mest svåröverkomliga inträdesbarriärerna.</p><p>Information om inträdesbarriärerna har samlats in genom en e-postenkät till svenska företag som genomfört lyckade marknadsinträden i Kina.</p><p>Resultatet visar generellt att byråkrati, immaterialrätt, språk, kulturella skillnader och svårigheter att hitta lokala partners är svåra inträdesbarriärer att överkomma vid marknadsinträde i Kina. Rangordningen av inträdesbarriärerna, beroende av varandra, visar att byråkrati anses vara det största hindret, kulturella skillnader det näst största, följt av språk, relationer och tillgång till distributionskanaler.</p><p>Slutsatsen är att företag upplever inträdesbarriärer olika svåröverkomliga beroende på företagens storlek, antal år i Kina, marknader samt om inträdesbarriärerna är kontrollerbara eller okontrollerbara. Därför är det av vikt att företagen identifierar vilka inträdesbarriärer som kan motverka ett lyckat marknadsinträde i Kina.</p>

China is considered as one of the world’s fastest growing economies and the future of China looks promising. Even though the Chinese market attracts many new foreign companies to enter the market there are entry barriers which companies may encounter as obstacles, which will aggravate the market entry in China. As a result companies loose business opportunities and therefore it is of great importance for Swedish companies, which are planning a Chinese market entry, to identify which entry barriers that are considered to be the most difficult obstacles to overcome. The purpose of the thesis is to examine which entry barriers that are generally considered to be the most difficult obstacles for Swedish companies to overcome when entering Chinese markets and to rank the five most difficult entry barriers to overcome. Information about these entry barriers have been gathered from Swedish companies, which have carried out successful market entries in the Chinese markets, through an e-mail questionnaire. The result generally shows that the most difficult entry barriers to overcome in China were: bureaucracy, property laws, language, cultural differences and difficulties finding local partners. The ranking of the entry barriers’ result shows that bureaucracy is the most difficult obstacle to overcome, followed by cultural differences, language, relations and access to distribution channels. We conclude that companies experience different difficulties overcoming these entry barriers, which depends on the companies’ size, years in China, markets and if the entry barriers were considered controllable or uncontrollable. To succeed in China it is of great importance that Swedish companies identify and prevent entry barriers from affecting their company future success negatively. / Kina är i dagsläget en av världens snabbast växande ekonomier och har stor potential i många avseenden, dock anses marknadsinträde i Kina ofta komplicerat med anledning av förekomsten av inträdesbarriärer på marknaden. Med inträdesbarriärer avses hinder vilka företagen upplever i samband med etablering på nya marknader. Dessa hinder kan resultera i förlorade affärsmöjligheter och därför är det av stor vikt för svenska företag att identifiera de potentiellt största hindren eller inträdesbarriärerna i syfte att sedan överkomma dessa. Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka inträdesbarriärer som generellt anses utgöra de svåraste hindren för svenska företag vid marknadsinträde i Kina. Med utgångspunkt från undersökningen avser vi att identifiera och rangordna de fem mest svåröverkomliga inträdesbarriärerna. Information om inträdesbarriärerna har samlats in genom en e-postenkät till svenska företag som genomfört lyckade marknadsinträden i Kina. Resultatet visar generellt att byråkrati, immaterialrätt, språk, kulturella skillnader och svårigheter att hitta lokala partners är svåra inträdesbarriärer att överkomma vid marknadsinträde i Kina. Rangordningen av inträdesbarriärerna, beroende av varandra, visar att byråkrati anses vara det största hindret, kulturella skillnader det näst största, följt av språk, relationer och tillgång till distributionskanaler. Slutsatsen är att företag upplever inträdesbarriärer olika svåröverkomliga beroende på företagens storlek, antal år i Kina, marknader samt om inträdesbarriärerna är kontrollerbara eller okontrollerbara. Därför är det av vikt att företagen identifierar vilka inträdesbarriärer som kan motverka ett lyckat marknadsinträde i Kina.

Under de senaste decennierna har revisionsmarknadsstrukturen genomgått stora förändringar till följd av de samgåenden och skandaler som ägt rum. Antalet stora revisionsbyråer har minskat och de kvarvarande dominerar alltmer såväl nationellt som internationellt. Efter finanskrisen som bröt ut år 2008 har Europeiska kommissionen publicerat en grönbok om revisionspolitik. I denna lyfts bland annat marknadskoncentrationen upp som ett problem. I samband med detta har vi genomfört en studie med följande problemformulering: Hur upplever revisorer på svenska medelstora revisionsbyråer den svenska marknaden för börsbolagsrevision? Studien fokuserar på fyra områden, dessa är: historisk bakgrund, den svenska marknaden för börsbolagsrevision, inträdesbarriärer och åtgärder. För att besvara problemformuleringen har vi använt en kvalitativ metod med abduktiv ansats. Det empiriska materialet har samlats in genom intervjuer med revisorer från olika revisionsbyråer, däribland fyra besöksintervjuer samt en telefonintervju. Studiens resultat visar att revisorer på svenska medelstora revisionsbyråer upplever den svenska marknaden för börsbolagsrevision som koncentrerad, konkurrensutsatt och eftertraktad. Det finns ett samband mellan marknadskoncentrationen och den historiska utvecklingen, revisionsbyråernas olika fokusområden samt inträdesbarriärerna. Politiska åtgärder kan riktas mot marknadskoncentrationen men inte mot interna inträdesbarriärer som exempelvis motsättningar inom byrån. / During the last decades the structure of the audit market has undergone fundamental changes as a result of the mergers and scandals that have taken place. The number of big audit firms has decreased and the remaining ones dominate even more both nationally and internationally. After the financial crisis in 2008 the European commission has published a green paper on audit policy. Among other things the market concentration is highlighted as a problem. In connection with this we have conducted a study with the following research question: How do auditors at Swedish mid tier audit firms experience the Swedish market for audits of listed companies? The study focuses on four areas, these are: historical background, the Swedish market for audits of listed companies, barriers to entry and measures. To answer the research question we have used a qualitative research method with an abductive approach. The empirical material has been gathered through interviews with auditors at different audit firms, including four personal interviews and one telephone interview. The result of the study shows that auditors at Swedish mid tier audit firms experience the Swedish market for audits of listed companies as concentrated, competitive and desirable. There is a connection between the market concentration and the historical development, the audit firms’ different focus areas and the barriers to entry. Political measures can be adopted for the market concentration but not for internal barriers of entry such as contradictions within the audit firm.

Den svenska tågmarknaden är idag avreglerad från att tidigare ha varit monopoliserad av Statens Järnvägar (SJ). Många företag inom tågbranschen använder, precis som inom flyg- och hotellindustrin, sig av dynamisk prissättning. Priser anpassas hela tiden för att maximera lönsamheten där flera faktorer tas i beaktning vid prissättningen. Syftet med denna studie är att granska hur prissätningsprocessen hos nyetablerade företag påverkas utifrån Porters sju inträdesbarriärer. Studien har utförts genom kvalitativa intervjuer med två företag som trätt in på tågmarknaden vid olika tidpunkter efter avregleringen. Resultatet av den genomförda undersökningen fann att inträdesbarriärer påverkar prissätningsprocessen hos båda företagen. Däremot använder sig företagen av olika prissättningstrategier och således påverkas dem av olika inträdesbarriärer.

Studien analyserar effekterna av inträdesregleringar på svenska industriers produktivitetstillväxt och om det föreligger någon skillnad i effekten mellan tillverkningsindustrin jämfört med övriga industrier. Variablerna för inträdesregleringar, hämtade från Doing Business av World Bank Group, är kostnaden för att starta upp ett företag samt det inbetalda minimikapitalet som krävs av en entreprenör för att starta upp ett företag. Syftet besvaras ekonometriskt där data från Statistiska centralbyrån och World Bank Group under tidsperioden 2004-2013 struktureras som paneldata. Totalt inkluderar studien data från 154 industrier. Resultatet visar att inträdesregleringar har en positiv effekt på förädlingsvärdestillväxten hos de svenska industrierna. Den positiva effekten av variabeln kostnad på förädlingsvärdestillväxten är större hos tillverkningsindustrin jämfört med hos övrig industri. Däremot finns det ingen signifikant skillnad i effekten av inbetalt minimikapital på förädlingsvärdestillväxten mellan tillverkningsindustrin och övrig industri. Resultatet är i medhåll med public choice teorin samt Bains teori kring inträdesregleringar, där hårdare, mer kostsamma regleringar leder till en ökad produktivitetstillväxt. / This study analyzes the effects of entry regulations on industries’ productivity growth in Sweden, measured as value added growth, and if there exists some differences in the effect between manufacturing industries compared to other industries. Two regulatory variables are used in this study, the cost to start up a business and the paid-in minimum capital required for an entrepreneur to start up a business, both from World Bank Group’s Doing Business. The study is an econometric study of Swedish industries during the time period 2004-2013. Data is structured as a panel data taken from the Statistics Sweden and World Bank Group. The result shows a positive effect of entry regulations on the value added growth in Swedish industries. The positive effect of the cost variable on value added growth is greater in the manufacturing industry compared to other industries. There is no significant difference in the effect of paid-in minimum capital on the value added growth between the manufacturing industry and other industries. The results are consistent with the public choice theory and Bain’s theory of entry regulations, where more strict regulations such as higher entry costs lead to an increase in productivity.