Sammanfattning Högfrekvenshandeln är ett mycket uppmärksammat och aktuellt fenomen. Många är skeptiska till högfrekvenshandeln vilket delvis kan bero på hur media har framställt det. Allmänheten känner en viss oro till högfrekvenshandelns och dess samband till marknadsmissbruk. Handeln sker på en fragmenterad marknad som gör det svårt med en hundraprocentig insyn på de svenska börserna. Därför vill författarna undersöka om regleringar bör introduceras för att skapa en säker och kontrollerad marknad i syfte av att undvika framtida krascher.Studiens primärdata har samlats in genom tre semi-strukturerade intervjuer med respondenter som är bekanta med högfrekvenshandel. Dessa intervjuer genererade värdefull information som sedan jämfördes med den insamlade referensramen.Författarna fann att högfrekvenshandel är en del av den tekniska utvecklingen och bidrar till en ökad likviditet och lägre volatilitet på marknaden. De fann att exempel på regleringar som kan införas är en ökning i tick–size och transparens i dark pools för att stabilisera ökningen av mängden marknadsdata.Författarna vill där med dra slutsatserna om att regleringar bör införas i de fall där det absolut är nödvändigt och aktuellt. I de fall där det råder osäkerhet om utvecklingen och konsekvenserna av högfrekvenshandeln bör Finansinspektionen och andra övervakare istället avvakta och hålla det under kontroll och uppsyn.   Nyckelord: Högfrekvenshandel, Krascher, Risker, Strategier och Regleringar.

The collective agreement contains many important provisions concerning the relationship between employers and employees. When a collective agreement applies in the workplace, both employers and employees are bound by it. However, only employers of those two, can take part in the collective agreement, and therefore negotiate the content of it. The purpose of this study is to answer the following question: Why are rules that has been interpreted in collective agreements not expressed in writing? Therefore, the Swedish collective agreement system will be examined, and a distinction between types of silent regulations will be made to find causes. The potential for workers to act on a collective agreement with quiet regulations will also be examined. Collective agreements are signed on three levels: central, union and local levels. Expressing interpreted rules in writing in collective agreements at all levels would require much time and money. But a rule that seeks to require the employee obligations, and that is not expressed in writing, may result in the employee commits a collective crime. A collective crime may raise liability to the counterparty. Interpretation of silent regulations is mainly relevant for the peace obligation. To commence action of conflict is the parties' way to force the result they want of the counterparty. If the parties control all the relations between them in detail to increase the predictability and stability in collective agreement relationships, the reasons for taking actions of conflict are to be fewer and the peace obligation is given greater extent. That the peace obligation is given greater extent is therefore a reason why interpreted rules are not expressed in writing. Silent regulations are to some extent so obvious and accepted obligations that one can assume that the worker has a good sense to recognize the rights and responsibilities he or she has. A reason to bring interpreted rules in collective agreements in writing does therefore not exist.

Bakgrund: Under flera sekel har världen upplevt finansiella kriser som satt sina spår i ekonomin och har fått effekter på ekonomins viktiga beståndsdelar. För att undvika kriser har diskussioner om riskhantering och regleringar växt fram för att skydda ekonomin. En effekt av den senaste finansiella krisen är uppkomsten av Basel III, som i Sverige kommer till uttryck i hårdare kapitaltäckningskrav. Den nya regleringen kommer innebära nya förutsättningar för de svenska storbankerna.   Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur de svenska storbankerna strategiskt har agerat för att hantera kapitaltäckningsregleringar samt att beskriva hur deras arbete med riskhantering har utvecklats till följd av kapitaltäckningsregleringar.   Tillvägagångssätt: En kvalitativ undersökning har genomförts för att kunna besvara studiens syfte. Den kvalitativa undersökningen utgår från intervjuer med storbankerna samt genom kompletterande sekundärdata.   Resultat och slutsats: Resultatet av undersökningen stämmer överens med studiens teoretiska referensram och analysmodell. Studien har visat att storbankerna använder flera olika strategiska handlingssätt för att bemöta kapitaltäckningsregleringar; samtycke, kompromiss och manipulation. Studien har även visat att riskhanteringen har fått en mer central roll i storbankernas organisation.

Entrepreneurship as playing a important role for economic growth has been discussed by a number of theorists such as Joseph Schumpeter and Israel M. Kirzner. William J. Baumol developed these theories as he considered that all entrepreneurship doesn’t lead to economic growth, some entrepreneurial activities may even lead to stagnation. The distribution of entrepreneurship activities according to Baumol depend on the rules of the game, formal and informal institutions that can be seen as the incentive structure of the economy and their by affecting people’s choice. Previous studies have focused on entrepreneurship as a homogeneous activity but this study tries only to examine the productive entrepreneurship that leads to economic growth. Secondary data used in this study in which 68 countries was examined to study business regulations effect on productive entrepreneurship. The study came to the conclusion that business regulation had a negative impact on productive entrepreneurship as the regression found significant results that administrative requirements, bureaucratic costs and bribes/favoritism had a negative impact on patent applications per capita proxy for productive entrepreneurship.

Pappret undersöker om det finns ett samband mellan kapitaltäckningsregler och att bankergenomför defensiva emissioner. För att förstå bankemissioner ytterligare, undersöks omlikviditet kan anses vara en predicerande faktor till att en bank genomför en emission samtom finanskrisen har ändrats bankers riskbeteende. Ämnet är aktuellt då flertalet bankerupplever finansiella svårigheter och emitterar defensivt kapital för att undvika konkurser.Resultatet av vår studie visar att det finns ett svagt positivt samband mellankapitaltäckningsregler och emissionsstorlek. Ett starkt positivt samband som framkom varmellan bankers riskbeteende efter finanskrisen, studien visar att amerikanska banker är merriskbenägna efter finanskrisen. Basel IV är under utveckling och innebär hårdarekapitaltäckningskrav, därav är det relevant att undersöka effekten hårdare regleringar har påbankernas emissionsbeteenden.

This paper sets out to investigate the effects on small banks’ management control practices from increasing regulation following the 2008 financial crisis. The changes to banks’ management control practices may in turn have implications for banks’ competitive advantages and strategies. A qualitative case study of a Swedish savings bank was carried out, gathering data through six semi-structured interviews of representatives at different levels. Our findings indicate that the increased regulatory pressure has increased both the scope and scale of administrative as well as cybernetic controls. A relative change of focus, from business- to compliance-oriented was also detected in connection with the planning and cybernetic controls. The increase in mainly administrative controls and the resulting regulatory burden suggest that it may be difficult for small and decentralized banks to pursue their chosen strategy unless they are able to find alternative ways of dealing with this burden. / Uppsatsen redogör för vår undersökning av effekterna av ökande reglering på små, lokala bankers styrning i kölvattnet av 2008 års finanskris. Förändringarna av styrningen kan i sin tur ha betydelse för bankers komparativa fördelar, och deras strategier. En kvalitativ fallstudie av en svensk sparbank genomfördes och innefattade sex semi-strukturerade intervjuer av medarbetare på olika nivåer. Resultaten pekar på att det ökade regleringstrycket har ökat omfattningen av styrning kopplad till governance, organisationsstrukturer, policies och processbeskrivningar men även uppföljning. En förskjutning av fokus, från affärsorienterat mot compliance-orienterat, sågs också i anslutning till styrning som hade att göra med planering och uppföljning. Den betydande ökningen av styrning övervägande kopplad till governance, organisationsstrukturer, policies och processbeskrivningar antyder att det kan bli svårt för små lokala banker att behålla sin strategi om de inte lyckas finna alternativa sätt att hantera den ökade bördan som den förändrade styrningen innebär.

Under de senaste årtiondena har finansmarknaderna genomgått storastrukturomvandlingar samt internationaliserats, vilket bidragit till en snabb tillväxt. Utvecklingen har lett till att värdepappersmarknaden har kommit att betraktas som samhällsekonomiskt allt viktigare. Samtidigt har insiderhandel under de senaste decinitet blivit föremål för en omfattande reglering från statligt håll. Från 1970-talet och framåt har Sverige genomfört flera lagskärpningar. 1989 kom ett EU-direktiv som förbjöd insiderhandel. Utvecklingen visar på en tydlig trend mot en strängare syn på insiderhandel. Trots denna regleringskarusell är det tveksamt varför regleringen behövs. Det regleringspolitiska motivet bygger på att insiderhandel antas skada allmänhetens förtroende på ett allvarligt sätt. Till detta kommer att mycket tyder på att omfattningen av insiderhandel är opåverkad av lagstiftningen. De välfärds teoretiska argumenten till förmån för insiderlagstiftnigen är svaga. Om lagstiftnigen inte är välfärdsteoretiskt motiverad ställer sig fågan hur den skall förklaras. Syftet med uppsatsen är att belysa regleringen av insiderhandel från intressegruppsperspektiv och utifrån det perspektivet förklara förbudet mot insiderhandel. För att genomföra detta tillämpas ekonomiska teorier kring framväxten av marknadsregleringar. Slutsatserna som dras är att insiderlagstiftningen inte påverkar allmänhetens förmåga att framgångsrikt placera tillgångar. Lagstiftnigen gynnar professionella aktörer (s.k. kvasiinsiders) på bekostnad av traditionella insiders. Slutsatsen som dras är att det finns inget allmänintresse i att bevara insiderlagstiftnigen. Samtidigt kan regleringen av värdepappersmarknaden vara ett sätt att uppvisa politiska handlingskraft.

Uppsatsen diskuterar huruvida en ökad reglering av fastighetsmäklarbranschen kan hämma och skada effektiviteten på mäklarmarknaden. För att ge en bredare kontext som kan belysa frågeställningen har en översiktlig jämförelse gjorts mellan Sverige och England.

<p>Under de senaste årtiondena har finansmarknaderna genomgått storastrukturomvandlingar samt internationaliserats, vilket bidragit till en snabb tillväxt. Utvecklingen har lett till att värdepappersmarknaden har kommit att betraktas som samhällsekonomiskt allt viktigare. Samtidigt har insiderhandel under de senaste decinitet blivit föremål för en omfattande reglering från statligt håll. Från 1970-talet och framåt har Sverige genomfört flera lagskärpningar. 1989 kom ett EU-direktiv som förbjöd insiderhandel. Utvecklingen visar på en tydlig trend mot en strängare syn på insiderhandel. Trots denna regleringskarusell är det tveksamt varför regleringen behövs. Det regleringspolitiska motivet bygger på att insiderhandel antas skada allmänhetens förtroende på ett allvarligt sätt. Till detta kommer att mycket tyder på att omfattningen av insiderhandel är opåverkad av lagstiftningen. De välfärds teoretiska argumenten till förmån för insiderlagstiftnigen är svaga. Om lagstiftnigen inte är välfärdsteoretiskt motiverad ställer sig fågan hur den skall förklaras. Syftet med uppsatsen är att belysa regleringen av insiderhandel från intressegruppsperspektiv och utifrån det perspektivet förklara förbudet mot insiderhandel. För att genomföra detta tillämpas ekonomiska teorier kring framväxten av marknadsregleringar. Slutsatserna som dras är att insiderlagstiftningen inte påverkar allmänhetens förmåga att framgångsrikt placera tillgångar. Lagstiftnigen gynnar professionella aktörer (s.k. kvasiinsiders) på bekostnad av traditionella insiders. Slutsatsen som dras är att det finns inget allmänintresse i att bevara insiderlagstiftnigen. Samtidigt kan regleringen av värdepappersmarknaden vara ett sätt att uppvisa politiska handlingskraft.</p>

<p>The aim of this essay is to give the reader an idea of how the European agricultural policies have developed, in regard of sustainable development, since Sweden became a member in the union 1995. The main aspect that’s been investigated is the issues regarding sustainable development and how the issues regarding the ecological farming methods have been dealt with. My research questions are:</p><p>- How has the European environment- and agricultural politics changed since Sweden</p><p>joined the union in 1995?</p><p>- What consequences have the changes had for ecological farming?</p><p>The answers to the stated questions are that there have been several treaties in the field of environmental development of the agricultural policy, starting with the Maastricht treaty and ends up with the European Action Plan for Organic Food and Farming. Since there are economical aid to back up the decisions there have been some restructuring of the farming policies in the way that makes it’s possible to produce ecological products even if that’s more expensive than the regular actions.</p>