• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 70
  • 11
  • Tagged with
  • 81
  • 45
  • 36
  • 33
  • 32
  • 30
  • 27
  • 21
  • 14
  • 13
  • 12
  • 11
  • 11
  • 11
  • 11
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Varför har privatpersoner minskat sitt sparande i aktier?

Holmblad, Ida, Tybring, Jonas January 2012 (has links)
No description available.
2

Aktiemarknadens reaktion i samband med pressreleaser avseende företagsförvärv : En eventstudie om effektiviteten på den svenska aktiemarknaden

Grönberg, Johan, Segersten, Emil January 2015 (has links)
Informationseffektiviteten i aktiemarknader och effektiviteti företagsförvärv som tillväxt-och lönsamhetsstrategi är två mycket omtvistade frågor inom finansiering. Anhängare av den effektiva marknadshypotesen(EMH)menar att investerare agerar rationellt vilket betyder att ny offentlig information alltid återspeglas i aktiepriset.Det leder till att avvikelseavkastning inte ska kunna erhållas av investerare. Anhängare från behavioral finance menar motsägelsefullt att aktiepriset kan avvika från sitt fundamentala värde då investerare tenderar att bedöma offentlig information på ett irrationellt sätt. Tidigare studier visar motsägelsefullaresultatangående aktiemarknadensreaktion vid nyheter om företagsförvärv. Företagsförvärv är en vanlig strategi för att skapa tillväxt och lönsamhet. Utifrån ovanstående bakgrundär denna uppsats problemformulering:Hur effektivt reagerar den svenska aktiemarknaden på Large Cap bolags pressreleaser vid företagsförvärv? Syftet med uppsatsen är att undersöka om avvikelseavkastning existerar på den svenska aktiemarknaden när pressreleaser om företagsförvärv offentliggörs. Delsyftet avser att undersöka om det finns en skillnad mellan utländska och inhemska förvärv.Metoden i denna undersökningär en kvantitativ metod med en deduktiv ansats.Undersökningen följer en eventstudiemetodologi där vi har samlat in aktiekurser och pressreleaser under perioden 2009-2014. Urvalet består av 53inhemska och 80 utländska företagsförvärv. Vi har studerat svenska aktiebolaglistade på StockholmsbörsensLarge Caplista.Uppsatsens teoretiskagrund återfinnsfrämsti den effektiva marknadshypotesen och behavioral finance. EMH menar att marknadseffektivitet råder medan behavioral finance påpekar att individers irrationella beteende leder till ineffektivitet på marknaden.Från empirin kan vi utläsa en signifikant positiv avvikelsavkastningunder ett tre dagar långt händelsefönster.Det betyder att EMH visar tendenser till bristande förklaring gällande reflektion av offentlig information i aktiens pris. När det gäller skillnaden mellan utländska och inhemska företagsförvärv visar empirinatt de inhemska genererar drygt 1 % högreavvikelsavkastning än deutländska förvärven. Även de inhemska förvärven faller utanför EMH:s förklaring. Aktiemarknadenöverreagerar på pressreleaser gällande inhemska företagsförvärvvilket leder till att avvikelseavkastning kan erhållas. De utländska förvärven är ej signifikanta vilket betyder attvi inte kan avvisa att marknadseffektivitet existerari dessa fall.Empirin visar att marknaden överreagera dagen efter pressreleasens offentliggörande.Slutsatsen blir därmed att den svenska aktiemarknaden inte agerar effektivt på pressreleaser om företagsförvärvunder ett händelsefönster på tre dagar.Empirinvisar att EMH tenderar att habrister och att behavioral finance kan vara ett lämpligare teoriområdesomförklara den avvikelsavkastning som presenteras. Däremot fann vi att under ett händelsefönster på elva dagar är resultatet ej signifikant och vi kan då inte argumentera för att marknaden är ineffektiv.
3

Reporäntans effekt på den svenska aktiemarknaden : En eventstudie justerad för GARCH-effekter

Svärd, Stefan January 2013 (has links)
Studien syftar till att undersöka huruvida det finns ett signifikant samband mellan den svenska reporäntan och prisbildningen av aktier inkluderade i indexet OMXS30. Datamaterialet täcker perioden 2004 till 2012 och hämtas direkt från NASDAQ OMX Nordic. Genom en eventstudie och med hjälp av Marknadsmodellen estimeras en abnormal avkastning för händelseperioderna. För att ta hänsyn till de estimeringsproblem som finns associerade med finansiell tidsseriedata och dess varians används en EGARCH-modell. Resultatet tyder på en signifikant negativ korrelation mellan reporäntan och marknadspriserna på Stockholmsbörsen. Det finns även indikationer på att en asymmetri existerar vad gäller negativa och positiva nyheters inverkan på variansen.
4

Januarieffekten : En studie av anomalin utifrån klassisk ekonomisk teori och Behavioral Finance.

Hodzic, Edita, Gidvall, Jesper January 2013 (has links)
Bakgrund: Förtroendet är en av de viktigaste förutsättningarna för en framgångsrik och likvid aktiemarknad. Stora fluktuationer på aktiemarknaden riskerar minska investerares förtroende för marknaden och dess effektivitet. Anomalier är ett typexempel på oförklarade upp- och nedgångar på aktiemarknaden som studerats i samband med marknadseffektivitet. Vad som driver anomalier råder det inom forskningen delade meningar om. Klassisk ekonomisk teori har fått störst genomslag inom forskningsområdet, dock har ingen entydig förklaring till fenomenet kunnat ges. Bristen på en tydlig förklaring har gett upphov till beteendevetenskaplig forskning som försökt komplettera de rådande ekonomiska teorierna med teorier hänförliga till beteendevetenskap. Problemformulering: Vilken inverkan har finansiella såväl som beteendevetenskapliga faktorer på Januarieffekten? Syfte: Syftet med studien är att studera Januarieffektens förekomst på den svenska aktiemarknaden och finna förklaringar till dess eventuella uppkomst. Metod: Studiens forskningsansats är av deduktiv karaktär där teorier hänförliga till klassisk ekonomisk teori och Behavioral Finance studerats. Utifrån teorierna lyftes faktorer fram som potentiella förklaringsvariabler bakom Januarieffekten. Vidare utfördes en kvantitativ studie baserad på tidsseriedata på skilda aktie- och sentimentindex. Resultat och slutsats: Studien visar att Januarieffekten varit förekommande på den svenska aktiemarknaden under tidsperioden 1980-1999. Studiens resultat visar även på anomaliers komplexitet, då få av de studerade förklaringsvariablerna var relaterade till Januarieffekten. Dock erhölls resultat som stödjer teorier kring det varierande informationsflödet kring aktiebolag över säsonger och dess påverkan på anomalin. Visst stöd erhölls även kring skattehypotesen, då de studerade länderna med kapitalvinstskatt i högre grad uppvisade en Januarieffekt än länder utan kapitalvinstskatt. Dock kunde ingen signifikant skillnad i avkastning mellan länder med och utan kapitalvinstskatt urskiljas. Detta resultat går därmed inte i linje med den starkt etablerade och främst förkommande förklaringsvariabeln inom den finansiella forskningen. Slutligen erhölls statistiskt stöd frör sentimentindexet Barometerindikatorn och dess relation till Januarieffekten. Trots att vi inte erhöll signifikanta samband mellan övriga sentimentindex och Januarieffekten påvisade vår studie ett starkt samband mellan samtliga sentimentvariabler och dess påverkan på den svenska aktiemarknaden. Detta resultat ger stöd åt Behavioral Finance-teorierna och dess syn på aktiemarknadens psykologi. / Introduction: Confidence is one of the most important prerequisites for a successful and liquid stock market. Large fluctuations in the stock market could reduce investor confidence in the market and its effectiveness. Anomalies are a typical example of unexplained ups and downs of the stock market that has been studied in the context of market efficiency. There are differing views about what drives anomalies. Classical economic theory has been the most successful in the research, however, no clear explanation could be given. The lack of a clear explanation for this phenomenon has given the rise to behavioral research that sought to complement the prevailing economic theories with theories related to Behavioral Finance. Problem: What impact has the financial as well as behavioral factors on the January Effect? Purpose: The aim of the thesis is to study the presence of the January Effect in the Swedish stock market and find explanations for its eventual emergence. Method: The study's research approach is deductive in character, where theories related to classical economic theory and Behavioral Finance were studied. Based on the highlighted factors related to the theories, potential explanatory variables behind the January effect emerged. A quantitative study based on time series data was performed on various stock and sentiment index. Results and Conclusions: The study shows that the January effect has been present on the Swedish stock market during the period 1980-1999. Our results show the complexity of anomalies since only a few of the explanatory variables were related to the January effect. However, results were obtained that supports the theory of seasonal information flow. Some support was also obtained on the tax hypothesis. However, no significant difference in yield between countries with and without capital gain tax discerned. This result does not support the highly established and mainly occurring explanatory variable in the financial research. Finally, we obtained statistical support of the sentiment index BAR and its relation to the January effect. Although we did not obtain significant correlations between other sentiment index and the January effect our study showed a strong correlation between all the sentiment variables and their impact on the Swedish stock market. This finding provides support for Behavioral Finance theories, and its view of stock market psychology.
5

Insynshandel och effektiviteten på svenska aktiemarknaden. : En eventstudie om sambandet mellan insynshandel och överavkastning / :

Lindgren, Beatrice January 2015 (has links)
Syfte: Att testa hypotesen om effektiva marknader. Denna uppsats avser att undersöka effektiviteten i samband med att ny insiderinformation tillfaller den svenska aktiemarknaden. Metod: Kvantitativ studie som via en deduktiv forskningsansats ska teori pröva effektiva marknadshypotesen. Med en eventstudie som statistisk metod försöka mäta effekterna av en specifik händelse. Genomsnittlig avkastning samt ackumulerande genomsnittlig avkastning beräknas och signifikanstestas utifrån formulerade hypoteser. Teoretisk referensram: Givet syftet för uppsatsen tillämpas effektiva marknadshypotesen för att analysera empiriska resultat. Empiri och resultat: Kvantitativ data har använts i form av avkastningen för 35 börsnoterade bolag under 11 dagar, vilka främst redovisas genom tabeller och grafer. Slutsats: Resultaten påvisar inget samband mellan information om insynshandel och överavkastning på kort sikt. Resultaten från studien tyder på att det inte går att imitera insynspersoners handel och genom detta skapa en överavkastning. Ingen statistisk signifikant överavkastning har kunnat påvisas. Resultaten både styrks och motstrids av tidigare studier, vilket försvårar möjligheten att helt och hållet värdera studiens resultat. Resultaten tyder på att man bör vara försiktiga med att använda insiderhandel som investeringsstrategi, då de inte har kunnat påvisas någon generell överavkastning. / .
6

Vart tog aktieägarna vägen under 2020?

Railert, Philip, Andersson, Dennis, Wikström Zakari, Kristian January 2021 (has links)
Syftet med studien var att undersöka vilka typer av bolag som har fått flest antal nya aktieägare på den svenska börsmarknaden under år 2020. Syftet vad vidare att undersöka vilka faktorer som avgjort vilka bolag som fått fler respektive färre nya aktieägare under år 2020. Studien baserar sig på ett urval av aktiebolag noterade på Nasdaq Stockholm, urvalet har hämtats från Nasdaq Stockholms som i sin tur blivit insamlad från databasen Thomas Reuters Eikon. Studien har innefattat ett flertal variabler som vi bedömt intressanta att undersöka för att se vilka egenskaper individuella investerare söker när de vill börja investera igen efter nedgången som uppstod efter att världsekonomin bromsade in i samband med COVID-19s intåg i det globala samhället. Vi fann att, statististiskt sett, beter sig investerarna liknande som i tidigare studier avseende volatilitet. Vidare ser vi att i många fall söker sig investerarna till liknande företag som tidigare, även om det också finns fall av contrarian trading. I våra statistiska undersökningar finner vi signifikanta bevis för att investerare söker sig efter företag med hög lönsamhet samt företag som ger ut utdelning. Detta känns igen från tidigare studier som tar upp att efter den initiala nedgången, så söker sig investerare gradvis tillbaka till de företag och aktier de känner till sen tidigare. På så sätt känner vi att arbetet bidrar till att stärka befintliga teorier om att även i det nya informationssamhället kan man skönja liknande beteendemönster från tidigare kriser. Volatilitet på aktiemarknaden har existerat lika länge som aktiemarknaden själv. Det finns tidigare studier som förklarat hur investerarbasen förändrats under tidigare kriser. Coronapandemin däremot en ny kris som är helt annorlunda tidigare kriser. Få tidigare studier har haft ett perspektiv på Sverige. År 2020 var ett volatilt år där aktiemarknaden i världen och inte minst i Sverige föll mycket snabbt under en kort tid för att sedan återhämta sig snabbt. Trots den höga volatiliteten på marknaden ökade antalet sparare kraftigt under samma år. Avsikten med denna studie är därför att undersöka vilka aktiebolag noterade på Nasdaq Stockholm som har fått flest antal nya ägare samt undersöka om det finns något som förenar dessa bolag med varandra. Studien har en kvantitativ metod samt ett positivistiskt synsätt med en deduktiv ansats. Vidare presenterar studien tidigare forskning kring sparande, risk, diversifiering och volatilitet för att sedan koppla den tidigare forskningen till studiens frågeställning.
7

VD-byten på Stockholmsbörsen : En eventstudie på marknadens reaktion / CEO-changes on the Stockholm Stock Exchange : An event study of the market’s reaction

Kjellander, Mattias, Jonsson, Daniel January 2019 (has links)
The purpose of the study is to empirically examine if there is any abnormal reaction from the stockholders on the Stockholm Stock Exchange and what could explain the reaction associated with a CEO-change. To be able to examine the subject, we chose to do research on whether the returns on a company’s stocks changes by calculating the actual returns and comparing these to the expected returns in a market model, which has been used frequently in previous and similar research. Through measures of return such as abnormal returns, average abnormal returns and cumulative average abnormal returns we examine if there are any significant reactions on the stock market by isolating the event of a CEO-change within chosen estimation and event-windows. To ensure that the study is relevant and credible, we chose to apply an event study which has been used in earlier studies and research. We have included 130 CEO-changes on the Stockholm Stock Exchange during the period 2000-2019 and have through the above-mentioned measurements of return examined how the market reacts to a CEO-change. To further try to explain what affects the reaction, a regression-analysis was conducted with numerous independent variables and the cumulative abnormal returns as the dependent variable. The empirical research has been put into relation to well-known theories and previous studies about CEO-changes for interpretation and analysis. The result indicates that no significant reactions have occurred on the Stockholm Stock Exchange associated with a CEO-change. However, the regressionanalysis shows some significant values on a few of the examined independent variables such as presentation of a new obligatory CEO, the company’s historical stock-returns and how long the CEO has held his position as the CEO. The conclusion of the study, which answers our main problem, is that there is no significant reaction on the Stockholm Stock Exchange associated with a CEO-change.
8

Fientliga förvärv : Michael C. Jensens teori om fientliga förvärv applicerad på den svenska aktiemarknaden

Kulikowski, Alex, af Robson, Sebastian January 2010 (has links)
<p>Den här kandidatuppsatsen har undersökt applicerbarheten av Michael C. Jensens teori om fientliga förvärv med både framgångsrik och ej framgångsrik utgång på den svenska aktiemarknaden mellan år 1995 till 2008. Totalundersökningen har funnit 44 fientliga förvärvssituationer på de officiella marknadsplatserna för aktiehandel under den granskade tidsperioden, varav 24 var framgångsrika och 20 ej framgångsrika. Genom att imitera Jensens tillvägagångssätt har konsekvenserna av de fientliga förvärven på både målföretag och förvärvande parter analyserats vid ett givet antal periodstudier med hjälp av måttet överavkastning. Överavkastningen har vägts mot respektive periodstudies antal och därmed har den vägda genomsnittliga överavkastningen räknats fram. Den vägda genomsnittliga överavkastningen för målföretag och förvärvande parter med båda möjliga utgångar har därefter jämförts med Jensens teoris resultat. Efter utförd undersökning kan vi konstatera att Jensens teori om fientliga förvärv är applicerbara på den svenska aktiemarknaden, bortsett från framgångsrika förvärv för förvärvande parter.</p>
9

Fientliga förvärv : Michael C. Jensens teori om fientliga förvärv applicerad på den svenska aktiemarknaden

Kulikowski, Alex, af Robson, Sebastian January 2010 (has links)
Den här kandidatuppsatsen har undersökt applicerbarheten av Michael C. Jensens teori om fientliga förvärv med både framgångsrik och ej framgångsrik utgång på den svenska aktiemarknaden mellan år 1995 till 2008. Totalundersökningen har funnit 44 fientliga förvärvssituationer på de officiella marknadsplatserna för aktiehandel under den granskade tidsperioden, varav 24 var framgångsrika och 20 ej framgångsrika. Genom att imitera Jensens tillvägagångssätt har konsekvenserna av de fientliga förvärven på både målföretag och förvärvande parter analyserats vid ett givet antal periodstudier med hjälp av måttet överavkastning. Överavkastningen har vägts mot respektive periodstudies antal och därmed har den vägda genomsnittliga överavkastningen räknats fram. Den vägda genomsnittliga överavkastningen för målföretag och förvärvande parter med båda möjliga utgångar har därefter jämförts med Jensens teoris resultat. Efter utförd undersökning kan vi konstatera att Jensens teori om fientliga förvärv är applicerbara på den svenska aktiemarknaden, bortsett från framgångsrika förvärv för förvärvande parter.
10

Risk och avkastning : En portföljbaserad studie av Fama-French Trefaktorsmodell på den svenska aktiemarknaden

Acimovic, Euris January 2011 (has links)
”Capital Asset Pricing Model” (CAPM) beaktar den centrala marknadsrisken för att förklarasambandet mellan risk och avkastning hos tillgångar. Avkastningskravet betingas enligtmodellen en marknadsriskpremie vid investering i aktier eller andra tillgångar som erhåller risk. Senare studier (Banz 1981, Davis, Fama &amp; French 2000) visar å andra sidan att aktiertill hörandes företag av olika storlek och värde utsätts för en annan typ av risk. Dessa forskare föreslår således att en värde- och storlekspremie bör inkluderas i en ny modell. De nya variablerna som utgår från bolagens olika karaktär beaktas för att särskilja de två karaktäristika som antas påverka förväntad avkastning, vilket den enskilda marknadsrisken ej gör. Syftet med studien är att kartlägga om storlek- och värdepremien har en signifikant roll i att förklara avkastning på den svenska aktiemarknaden. Ytterligare relevanta riskpremier skulle ge möjligheten att precisera förväntad avkastning på tillgångar, vilket skulle betyda att ytterligare faktorer av risk bör prissättas och tas hänsyn till. Detta skulle innebära ett bättre verktyg för aktörer på den finansiella marknaden såsom investerare och fondförvaltare vid investeringsbeslut. Riskfaktorerna testas i en statistisk analys med avkastningen från portföljer konstruerade efter olika kombinationer som förklarande variabel för att undersöka riskernas relevans. Studien lyckas påvisa att faktorerna förhållandevis väl förklarar avkastning, vilket kan tolkas som att de nya riskpremierna är prissatta riskfaktorer på den svenska aktiemarknaden. Det poängteras även hur värde- och tillväxtbolag exponeras för olika grader av risk och därmed hur avkastningskravet påverkas av dessa olika typer av riskexponeringar.

Page generated in 0.0414 seconds