Marknadens reaktion på aktierekommendationer från tidningen Börsveckan undersöks för att sedan jämföras mot utvecklingen i OMXSPI. Aktien och marknaden observeras en dag innan rekommendationen offentliggörs till en vecka efter. Syftet är att undersöka marknadens effektivitet samt om överavkastning skapas och vilka skillnader det kan finnas mellan Large-, Mid-, och Small cap på Stockholmsbörsen. Detta sker med hjälp av en event studie och deduktivt angreppssätt. Studien använder sig av ett t-test för att säkerställa validiteten. Resultatet tyder på att det finns ineffektivitet och både den halv-starka och den starka formen av effektivitet kan ifrågasättas. Det observeras även relativt stora skillnader mellan Large-, Mid-, och Small cap. Det är skillnad i magnituden på reaktionen i samband med en rekommendation samt hur själva utvecklingen fortskrider under observationstiden.  Slutsatserna blir att marknaden ger utrymme för ineffektivitet vilket i sin tur skapar möjligheter för investerare att skapa överavkastning. Det finns liknande studier som stödjer det resultat som denna studie presenterar.

<p><strong>Syfte:</strong> Bakgrunden till den här uppsatsen är den finansiella krisen och dess verkningar över världen. Utifrån det här har jag valt att fokusera på hur svenska företag ändrat sin utdelning till i år när de nu har ställts inför en kraftigt och snabbt försvagad konjunktur. Det intressanta i att göra en sådan här studie är för att se hur den finansiella marknaden reagerar, under dessa tider, och om det här skiljer sig mot för vad som vore normalt.</p><p>Uppsatsens syfte är att:</p><ul><li>undersöka hur marknaden reagerar på förändringar i utdelningen och hur väl detta stämmer överens med vad som förväntats utifrån teorin och tidigare forskning</li><li>undersöka graden av effektivitet på den svenska marknaden</li></ul><p> </p><p><strong>Metod: </strong>Den metod jag använt mig av, för att genomföra den här undersökningen, kallas för eventmetoden eller en eventstudie. Det event jag valt att studera är offentliggörandet av årets utdelningsnivå, bland de största svenska företagen, och dess mottagande på marknaden. Till en början har jag läst in mig på området genom att ta fram relevant litteratur i form av böcker och tidigare forskning inom det här området. För att få fram de svar jag letade efter har jag sedan tagit fram relevanta data från den svenska börsen. De data som samlats in har jag sedan använt för att räkna fram mina resultat utifrån den ovan nämnda metoden. Därefter har jag analyserat dessa utifrån de teorier och tidigare forskning som jag samlat på mig över det undersökta området och jämfört dessa med mina resultat. </p><p> </p><p><strong>Resultat & slutsats: </strong>De resultat jag kommit fram till visar att de gällande teorierna kring signaleringseffekter inte kan tillämpas i den situation som marknaden nu befinner sig i utan visar på annat mottagande än vad som kunde ha förväntats utifrån teorin. Resultaten visar även att den svenska marknaden på ett effektivt sätt lyckas prissätta de undersökta tillgångarna.<strong> </strong></p> / <p><strong>Aim:</strong> The background of this study is the ongoing financial crisis. From this have I chosen to focus on how Swedish firms changed their dividends to this year when their now are facing a huge and fast drop in the demand for their products. The interesting thing with this study is to see how the financial market reacts, under these circumstances, and if it differs from under normal circumstances.</p><p>The aim for this thesis is to:</p><ul type="disc"><li>Study how the Swedish market reacts to dividend changes and how well this matches from what you can expect from earlier research and theories.</li><li>Study the degree of efficiency the Swedish stock market has. </li></ul><p> </p><p><strong>Method:</strong> The method I have used for this study is called the event method or simply event study. The event I have chosen for this study is the release of this year's annual dividend and how this event is received by the market in form of an increase or decrease in the stock price for each firm I've looked at. I began my work by collecting and reading earlier research and theories in the field I've chosen to study. To get the results, I searched for; I thereafter collected the relevant data from the Swedish stock market. Then I used this data to calculate the results I searched for using the event study method. The results have then been compared with the theories and earlier research that I have gathered for analyse.</p><p> </p><p><strong>Result & Conclusions: </strong>The results I found shows that the current theories about signaling effects can not be applied for the state the market is in right now. The result shows that the market reacts different from what you could have expected from theory and earlier studies.</p><p>The study also shows that the Swedish stock market in an efficient way can price the securities on it.</p>

Syfte: Bakgrunden till den här uppsatsen är den finansiella krisen och dess verkningar över världen. Utifrån det här har jag valt att fokusera på hur svenska företag ändrat sin utdelning till i år när de nu har ställts inför en kraftigt och snabbt försvagad konjunktur. Det intressanta i att göra en sådan här studie är för att se hur den finansiella marknaden reagerar, under dessa tider, och om det här skiljer sig mot för vad som vore normalt. Uppsatsens syfte är att: undersöka hur marknaden reagerar på förändringar i utdelningen och hur väl detta stämmer överens med vad som förväntats utifrån teorin och tidigare forskning undersöka graden av effektivitet på den svenska marknaden   Metod: Den metod jag använt mig av, för att genomföra den här undersökningen, kallas för eventmetoden eller en eventstudie. Det event jag valt att studera är offentliggörandet av årets utdelningsnivå, bland de största svenska företagen, och dess mottagande på marknaden. Till en början har jag läst in mig på området genom att ta fram relevant litteratur i form av böcker och tidigare forskning inom det här området. För att få fram de svar jag letade efter har jag sedan tagit fram relevanta data från den svenska börsen. De data som samlats in har jag sedan använt för att räkna fram mina resultat utifrån den ovan nämnda metoden. Därefter har jag analyserat dessa utifrån de teorier och tidigare forskning som jag samlat på mig över det undersökta området och jämfört dessa med mina resultat.    Resultat &amp; slutsats: De resultat jag kommit fram till visar att de gällande teorierna kring signaleringseffekter inte kan tillämpas i den situation som marknaden nu befinner sig i utan visar på annat mottagande än vad som kunde ha förväntats utifrån teorin. Resultaten visar även att den svenska marknaden på ett effektivt sätt lyckas prissätta de undersökta tillgångarna. / Aim: The background of this study is the ongoing financial crisis. From this have I chosen to focus on how Swedish firms changed their dividends to this year when their now are facing a huge and fast drop in the demand for their products. The interesting thing with this study is to see how the financial market reacts, under these circumstances, and if it differs from under normal circumstances. The aim for this thesis is to: <ul type="disc">Study how the Swedish market reacts to dividend changes and how well this matches from what you can expect from earlier research and theories. Study the degree of efficiency the Swedish stock market has.   Method: The method I have used for this study is called the event method or simply event study. The event I have chosen for this study is the release of this year's annual dividend and how this event is received by the market in form of an increase or decrease in the stock price for each firm I've looked at. I began my work by collecting and reading earlier research and theories in the field I've chosen to study. To get the results, I searched for; I thereafter collected the relevant data from the Swedish stock market. Then I used this data to calculate the results I searched for using the event study method. The results have then been compared with the theories and earlier research that I have gathered for analyse.   Result &amp; Conclusions: The results I found shows that the current theories about signaling effects can not be applied for the state the market is in right now. The result shows that the market reacts different from what you could have expected from theory and earlier studies. The study also shows that the Swedish stock market in an efficient way can price the securities on it.

Bakgrund: Förtroendet är en av de viktigaste förutsättningarna för en framgångsrik och likvid aktiemarknad. Stora fluktuationer på aktiemarknaden riskerar minska investerares förtroende för marknaden och dess effektivitet. Anomalier är ett typexempel på oförklarade upp- och nedgångar på aktiemarknaden som studerats i samband med marknadseffektivitet. Vad som driver anomalier råder det inom forskningen delade meningar om. Klassisk ekonomisk teori har fått störst genomslag inom forskningsområdet, dock har ingen entydig förklaring till fenomenet kunnat ges. Bristen på en tydlig förklaring har gett upphov till beteendevetenskaplig forskning som försökt komplettera de rådande ekonomiska teorierna med teorier hänförliga till beteendevetenskap. Problemformulering: Vilken inverkan har finansiella såväl som beteendevetenskapliga faktorer på Januarieffekten? Syfte: Syftet med studien är att studera Januarieffektens förekomst på den svenska aktiemarknaden och finna förklaringar till dess eventuella uppkomst. Metod: Studiens forskningsansats är av deduktiv karaktär där teorier hänförliga till klassisk ekonomisk teori och Behavioral Finance studerats. Utifrån teorierna lyftes faktorer fram som potentiella förklaringsvariabler bakom Januarieffekten. Vidare utfördes en kvantitativ studie baserad på tidsseriedata på skilda aktie- och sentimentindex. Resultat och slutsats: Studien visar att Januarieffekten varit förekommande på den svenska aktiemarknaden under tidsperioden 1980-1999. Studiens resultat visar även på anomaliers komplexitet, då få av de studerade förklaringsvariablerna var relaterade till Januarieffekten. Dock erhölls resultat som stödjer teorier kring det varierande informationsflödet kring aktiebolag över säsonger och dess påverkan på anomalin. Visst stöd erhölls även kring skattehypotesen, då de studerade länderna med kapitalvinstskatt i högre grad uppvisade en Januarieffekt än länder utan kapitalvinstskatt. Dock kunde ingen signifikant skillnad i avkastning mellan länder med och utan kapitalvinstskatt urskiljas. Detta resultat går därmed inte i linje med den starkt etablerade och främst förkommande förklaringsvariabeln inom den finansiella forskningen. Slutligen erhölls statistiskt stöd frör sentimentindexet Barometerindikatorn och dess relation till Januarieffekten. Trots att vi inte erhöll signifikanta samband mellan övriga sentimentindex och Januarieffekten påvisade vår studie ett starkt samband mellan samtliga sentimentvariabler och dess påverkan på den svenska aktiemarknaden. Detta resultat ger stöd åt Behavioral Finance-teorierna och dess syn på aktiemarknadens psykologi. / Introduction: Confidence is one of the most important prerequisites for a successful and liquid stock market. Large fluctuations in the stock market could reduce investor confidence in the market and its effectiveness. Anomalies are a typical example of unexplained ups and downs of the stock market that has been studied in the context of market efficiency. There are differing views about what drives anomalies. Classical economic theory has been the most successful in the research, however, no clear explanation could be given. The lack of a clear explanation for this phenomenon has given the rise to behavioral research that sought to complement the prevailing economic theories with theories related to Behavioral Finance. Problem: What impact has the financial as well as behavioral factors on the January Effect? Purpose: The aim of the thesis is to study the presence of the January Effect in the Swedish stock market and find explanations for its eventual emergence. Method: The study's research approach is deductive in character, where theories related to classical economic theory and Behavioral Finance were studied. Based on the highlighted factors related to the theories, potential explanatory variables behind the January effect emerged. A quantitative study based on time series data was performed on various stock and sentiment index. Results and Conclusions: The study shows that the January effect has been present on the Swedish stock market during the period 1980-1999. Our results show the complexity of anomalies since only a few of the explanatory variables were related to the January effect. However, results were obtained that supports the theory of seasonal information flow. Some support was also obtained on the tax hypothesis. However, no significant difference in yield between countries with and without capital gain tax discerned. This result does not support the highly established and mainly occurring explanatory variable in the financial research. Finally, we obtained statistical support of the sentiment index BAR and its relation to the January effect. Although we did not obtain significant correlations between other sentiment index and the January effect our study showed a strong correlation between all the sentiment variables and their impact on the Swedish stock market. This finding provides support for Behavioral Finance theories, and its view of stock market psychology.

Denna studie utgår från den Adaptiva marknadshypotesen som genom ett evolutionärt perspektiv sammanbinder de två grundparadigmen Effektiva marknadshypotesen och Finansiell beteendevetenskap i ett försök att föra forskningen om marknadseffektivitet framåt. Vidare undersöker studien den svenska aktiemarknaden på ett, för den Adaptiva marknadshypotesen, nytt sätt där marknadseffektivitetens dynamik inom marknaden kartläggs och analyseras. Undersökningsenheterna består av OMX Stockholm All Share Index samt aktiemarknadens, utifrån marknadskapitalisering, fem största sektorindex. Med en robust metodologi kartlägger vi effektivitetsdynamiken mellan prisserierna under åren 2000-2013 och finner stöd för den adaptiva marknadshypotesens förmenanden utifrån såväl marknadsindex som majoriteten av undersökta sektorindex. Studien påvisar också att effektivitetsanalys utifrån marknadens beståndsdelar åskådliggör effektivitetsdynamik inom marknaden, på ett sätt som analys av endast marknadsindex missar. Kartläggning utifrån sektorer visar även att förändringar i marknadsmiljön kan ge upphov till adaptiva ineffektiviteter på isolerade marknadssegment, och erbjuder därmed utveckling av AMH som i sin nuvarande form endast beaktar homogen förmåga för marknaden att bearbeta och inkorporera förändringar. Detta belyser betydelsen av diversifiering med avseende på effektivitet vid investeringsbeslut. Riskindikatorer för ineffektiviteter i respektive sektor samt korrelationsmatris över sektorers samvarierande effektivitet tas därför fram som initiala beslutsunderlag och komplement till traditionell portföljvalsteori. Ända sedan den effektiva marknadshypotesen formulerades av Eugene F. Fama för snart ett halvt sekel sedan har marknadseffektivitet debatterats kraftigt inom den finansiella forskningen. Den adaptiva marknadshypotesen erbjuder en ytterst tilltalande förklaring till marknadens beteende, där konsolidering mellan förespråkare för EMH och finansiell beteendevetenskap möjliggörs. Teorins potential att föra fundamental finansforskningen framåt har därför gjort att AMH, trots sin ringa ålder, snabbt fått uppmärksamhet inom forskningsdiskursen, och det är också av dessa anledningar vi sökt testa och samtidigt utveckla teorin och dess implikationer i en svensk kontext.

Ex-dagseffekten innebär att en akties pris faller med ett mindre belopp än utdelningsbeloppetpå ex-dagen, den första dagen en aktie handlas exklusive rätt till utdelning. Fenomenet har noterats på marknader över hela världen och är ett exempel på en ineffektivitet enligt den effektiva marknadshypotesen. Denna studie använder en marknadsjusterad prisfallskvot för att undersöka ex-dagseffekten på stockholmsbörsen under perioden 2015 - 2019. Resultaten visar att det finns en ex-dagseffekt på stockholmsbörsen, då aktiepriserna i snitt faller med 74% av utdelningsbeloppet. Denna effekt skiljer sig också åt mellan sektorer, där den marknadsjusterade prisfallskvoten rör sig från 0,53 till 0,98.

Undersökningen genomförs baserat på finansiell data från tidsperioden 2005-2015 påStockholmsbörsen, genom fiktiva aktieportföljer som skapas efter Graham och Greenblattsstrategier. Portföljerna får ett tillskott på 50 000 kr vid två fasta datum årligen där de mest köpvärdaaktierna enligt respektive strategi inhandlas. I tillägg till dessa portföljer skapas ytterligare tvåportföljer med den skillnaden att halva placeringen årligen investeras i obligationsfonder.Resterande investeras i enlighet med Grahams respektive Greenblatts strategier. Undersökningenvisar att båda värdeinvesteringsstrategierna gav en hög avkastning. Bäst resultat fick Greenblattsportfölj som påvisade en genomsnittlig årlig avkastning på hela 19,37 procent! och ett betavärdejämfört med populationen på 0,79. Grahams strategi gav en genomsnittlig årsavkastning på 10,71procent och hade ett något lägre betavärde på 0,7. Samtidigt gav de alternativa portföljerna enavkastning på 10,93 respektive 7,52 procent med viktade betavärden om 0,39 och 0,35 jämfört medpopulationen som helhet. Stockholmsbörsen avkastade under perioden 9,44 procent.

Titel: Avvikelsen mellan faktisk och förväntad CSP och effekten på företagsvärde - En kvantitativ studie på 185 börsnoterade bolag under en tioårsperiod   Nivå: Examensarbete på Grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi   Författare: Anton Tideman och Moa Jakobsson   Handledare: Jan Svanberg   Datum: 2019 – mars     Syfte: Tidigare forskning har undersökt vilken effekt CSP har på företagsvärde med positiva och negativa resultat. I syfte att finna en mer trovärdig mätvariabel har studien utvecklat FFCSP som är avvikelsen mellan faktisk och förväntad CSP för att finna en lösningen på tidigare forsknings motstridiga resultat. Studien syftar till att ett positivt samband mellan FFCSP och företagsvärde existerar.   Metod: Studien antar en positivistisk forskningsfilosofi med en hypotetisk-deduktiv ansats och longitudinell design över tiden tio år. Det sekundära dataunderlaget är insamlat från Thomson Reuters Datastream och har därefter analyserats i statistikprogrammet SPSS.   Resultat &amp; slutsats: Studiens resultatet ger bevis på att en avvikelse mellan faktiskt CSP och förväntad CSP existerar. Även att FFCSP är ett tillförlitligt och signifikant mått i mätning av CSPs effekt på företagsvärde samt att ett positivt samband uppvisas.   Examensarbetets bidrag: Studiens utformning av variabeln FFCSP har bidragit med en nytt sätt att mäta sambandet mellan CSP och företagsvärde. Även att minska informationsasymmetrin mellan företag och intressenter.   Förslag till fortsatt forskning: Ett förslag till fortsatt forskning är att behandla en kortare tidsperiod för att generera ett större dataunderlag. Ett annat förslag är att använda kvalitativa intervjuer för att minska informationsasymmetrin mellan företag och intressenter.     Nyckelord: CSP, företagsvärde, marknadsvärde, marknadseffektivitet, informationsasymmetri / Abstract   Title: The deviation between actual and expected CSP and the effect on company value - A quantitative study of 185 public companies over a ten year period   Level: Student thesis, final assignment for Bachelor Degree in Business Administration   Author: Anton Tideman and Moa Jakobsson   Supervisor: Jan Svanberg   Date: 2019 – March     Aim: Prior research have studied the effect that CSP has on company value with both positive and negative results. With the purpose to find a more reliable measuring variable the study has developed AECSP which symbolises the deviation between actual and expected CSP to find a solution to the different results earlier research has presented. The study aims to find a positive relationship between AECSP and company value   Method: The study adopt a positivistic research philosophy with a deductive approach and a longitudinal design over ten years. The secondary data is collected from Thomson Reuters Datastream and have therafter been analyzed and processed in the statistical program SPSS.   Result &amp; Conclusions: The results of the study gives evidence that a deviation between actual CSP and expected CSP exists. Also that AECSP is a reliable and significant measurement in the measuring of CSPs effect on company value and that a positive relationship can be proved.   Contribution of the thesis: The study’s development of the variable AECSP has contributed as a new way of measuring the relationship between CSP and company value. The study has also contributed by reducing the information asymmetry between companies and stakeholders.   Suggestions for future research: One suggestion for future research is to treat a short time period to generate a larger amount of data. Another suggestion is through qualitative interviews reduce the information asymmetry between companies and stakeholders.     Key words: CSP, company value, market value, market efficiency, information asymmetry

<p>Att ha ett sparande är ett kännetecken för en god och disciplinerad privatekonomi, där individen ger sig själv möjlighet att bestämma över hur och när den vill använda sina pengar. Aktier är den sparform som historiskt sett har resulterat i högst avkastning, men det är även en sparform som är förknippad med hög risk och volatilitet. Den historiskt överlägsna avkastningen har resulterat i att aktieandelen i den svenska befolkningens sparande har ökat avsevärt och idag uppskattas det att cirka 80 procent av det svenska folket, direkt eller indirekt, sparar i aktier. Det stora intresset för aktier har medfört att en akties avkastning är ett utav de mest frekvent förekommande områdena för studier inom ämnet finansiering.</p><p>Intresset kring en akties avkastning grundar sig bland annat i teorin om den effektiva markandshypotesen. Enligt teorin om den effektiva marknadshypotesen så ska all tillgänglig och relevant information om ett företag avspeglas i kursen på den finansiella tillgången. Ny kurspåverkande information ska snabbt och korrekt inkorporeras i priset på ett värdepapper, vilket i princip betyder att det inte ska gå att läsa informationen i tidningen dagen efter och då agera på den och tjäna pengar. Om detta stämmer så skulle det vara omöjligt att göra systematiska övervinster genom att analysera historiska aktiekurser och publicerad information om ett börsföretag.</p><p>Huvudsyftet med vår uppsats är att bidra med ytterliggare forskning kring huruvida aktiemarknaden är effektiv enligt den halvstarka graden. Detta gör vi genom att undersöka om det går att påträffa en signifikant onormal avkastning innan och/eller efter offentliggörandet av en förändring av ett företags ordinarie utdelning. Som en del av denna studie så har vi även som syfte att säkerställa om det går att påträffa en signifikant onormal avkastning den dagen då förändring av företagets ordinarie utdelning offentliggjordes.</p><p>Uppsatsens struktur kännetecknas av att det är en förklarande studie som vi har angripit med en deduktiv ansats och där datainsamlingen till stor del har skett genom att nyttja den kvantitativa metoden. Att valet föll på ovanstående metoder beror på att de överensstämmer med vårt syfte och förenklar besvarandet av vår problemställning. Vi efterforskar sambandet mellan en förändring i den ordinarie utdelningen och aktiekursens riktning. Tonvikten ligger således i att analysera den specifika ekonomiska händelsen med hjälp av statistiska metoder, där huvudmålet är att ägna oss åt hypotesprövning genom att utgå från den befintliga teorin. Därefter är målet att kunna dra statistiskt säkerställda slutsatser och således antingen acceptera eller förkasta våra hypoteser på olika signifikansnivåer. Dessa slutsatser kommer slutligen att presenteras med hjälp av diagram och tabeller.</p><p>De teorier vi har utgått från i uppsatsen består av teorin om den effektiva marknadshypotesen och teorin om vilken effekt en förändring av ett företags ordinarie utdelning har på aktiekursen. Vi kommer även att gå igenom en del finansiell och statistisk teori för att läsaren i så hög grad som möjlig ska kunna tillgodose sig innehållet i uppsatsen.</p><p>Efter att vi har analyserat de empiriska resultaten kan vi dra slutsatsen att en förändring av ett företags ordinarie utdelning ger upphov till en signifikant onormal avkastning i samband med offentliggörandet. Vidare kan vi konstatera att våra resultat tyder på att Stockholmsbörsen är effektiv enligt den halvstarka graden vid offentliggörandet av denna kurspåverkande händelse.</p>

Att ha ett sparande är ett kännetecken för en god och disciplinerad privatekonomi, där individen ger sig själv möjlighet att bestämma över hur och när den vill använda sina pengar. Aktier är den sparform som historiskt sett har resulterat i högst avkastning, men det är även en sparform som är förknippad med hög risk och volatilitet. Den historiskt överlägsna avkastningen har resulterat i att aktieandelen i den svenska befolkningens sparande har ökat avsevärt och idag uppskattas det att cirka 80 procent av det svenska folket, direkt eller indirekt, sparar i aktier. Det stora intresset för aktier har medfört att en akties avkastning är ett utav de mest frekvent förekommande områdena för studier inom ämnet finansiering. Intresset kring en akties avkastning grundar sig bland annat i teorin om den effektiva markandshypotesen. Enligt teorin om den effektiva marknadshypotesen så ska all tillgänglig och relevant information om ett företag avspeglas i kursen på den finansiella tillgången. Ny kurspåverkande information ska snabbt och korrekt inkorporeras i priset på ett värdepapper, vilket i princip betyder att det inte ska gå att läsa informationen i tidningen dagen efter och då agera på den och tjäna pengar. Om detta stämmer så skulle det vara omöjligt att göra systematiska övervinster genom att analysera historiska aktiekurser och publicerad information om ett börsföretag. Huvudsyftet med vår uppsats är att bidra med ytterliggare forskning kring huruvida aktiemarknaden är effektiv enligt den halvstarka graden. Detta gör vi genom att undersöka om det går att påträffa en signifikant onormal avkastning innan och/eller efter offentliggörandet av en förändring av ett företags ordinarie utdelning. Som en del av denna studie så har vi även som syfte att säkerställa om det går att påträffa en signifikant onormal avkastning den dagen då förändring av företagets ordinarie utdelning offentliggjordes. Uppsatsens struktur kännetecknas av att det är en förklarande studie som vi har angripit med en deduktiv ansats och där datainsamlingen till stor del har skett genom att nyttja den kvantitativa metoden. Att valet föll på ovanstående metoder beror på att de överensstämmer med vårt syfte och förenklar besvarandet av vår problemställning. Vi efterforskar sambandet mellan en förändring i den ordinarie utdelningen och aktiekursens riktning. Tonvikten ligger således i att analysera den specifika ekonomiska händelsen med hjälp av statistiska metoder, där huvudmålet är att ägna oss åt hypotesprövning genom att utgå från den befintliga teorin. Därefter är målet att kunna dra statistiskt säkerställda slutsatser och således antingen acceptera eller förkasta våra hypoteser på olika signifikansnivåer. Dessa slutsatser kommer slutligen att presenteras med hjälp av diagram och tabeller. De teorier vi har utgått från i uppsatsen består av teorin om den effektiva marknadshypotesen och teorin om vilken effekt en förändring av ett företags ordinarie utdelning har på aktiekursen. Vi kommer även att gå igenom en del finansiell och statistisk teori för att läsaren i så hög grad som möjlig ska kunna tillgodose sig innehållet i uppsatsen. Efter att vi har analyserat de empiriska resultaten kan vi dra slutsatsen att en förändring av ett företags ordinarie utdelning ger upphov till en signifikant onormal avkastning i samband med offentliggörandet. Vidare kan vi konstatera att våra resultat tyder på att Stockholmsbörsen är effektiv enligt den halvstarka graden vid offentliggörandet av denna kurspåverkande händelse.