Bakgrund: En del forskning utförd på, bland annat, den stora amerikanska aktiemarknaden, antyder att det inte finns någon mening med att följa aktieanalyser, varken fundamentala- eller tekniska analyser. Anledningen är den stora mängd information som finns att hämta om bolagen. Denna information gör att marknaden redan prisat in det i aktiekursen. Börsveckan är en aktietidning som gör analyser på börsnoterade bolag i Sverige och övriga nordiska länder. Den avkastning som redovisas i Börsveckan är alltid mycket imponerande i jämförelse med OMXSPI. Syfte: Studien syftar till att se hur stor överavkastning som är möjlig om investerare väljer att följa Börsveckan. Studien undersöker om det existerar en överreaktion vid dessa analyser som gör att det finns en bättre investeringspunkt än publiceringsdagen. Det testas även om det finns relevans bakom den effektiva marknadshypotesen på den mindre svenska aktiemarknaden. Metod: En kvantitativ analys av 512 köprekommendationer och fem säsonger av börsportföljen genomförs. Med data hämtade från Yahoo! Finance samt Avanzas databaser. Den samlade avkastningen jämförs med OMXSPI för att få en bild av hur effektiv marknaden är. Aktiekursen hos de rekommenderade aktierna granskas två börsdagar innan, fram till en vecka efter publicering. Detta görs för att undersöka om investerare överreagerar på nyheten och det finns ett bättre investeringstillfälle. Börsveckans avkastning jämförs med verklig avkastning för att se om överavkastning kan uppstå av rekommendationerna även för investerare som väljer att följa Börsveckan. Resultat: Den verkliga avkastningen för investerarna låg alltid under börsveckans redovisade avkastning. Detta beror på att publicering av rekommendationerna gör att aktiekursen går upp. Börsveckan räknar inte med denna effekt då köpkursen i tidningen beräknas som torsdagen veckan innan publicering. Det blir under den första veckan en överreaktion som leder till att aktiekursen tillfälligt går upp. Analysen av rekommendationerna visar att överavkastning gentemot OMXSPI generellt inte kan uppnås genom att följa Börsveckans köprekommendationer.

Marknadens reaktion på aktierekommendationer från tidningen Börsveckan undersöks för att sedan jämföras mot utvecklingen i OMXSPI. Aktien och marknaden observeras en dag innan rekommendationen offentliggörs till en vecka efter. Syftet är att undersöka marknadens effektivitet samt om överavkastning skapas och vilka skillnader det kan finnas mellan Large-, Mid-, och Small cap på Stockholmsbörsen. Detta sker med hjälp av en event studie och deduktivt angreppssätt. Studien använder sig av ett t-test för att säkerställa validiteten. Resultatet tyder på att det finns ineffektivitet och både den halv-starka och den starka formen av effektivitet kan ifrågasättas. Det observeras även relativt stora skillnader mellan Large-, Mid-, och Small cap. Det är skillnad i magnituden på reaktionen i samband med en rekommendation samt hur själva utvecklingen fortskrider under observationstiden.  Slutsatserna blir att marknaden ger utrymme för ineffektivitet vilket i sin tur skapar möjligheter för investerare att skapa överavkastning. Det finns liknande studier som stödjer det resultat som denna studie presenterar.

<p>This paper presents a study that evaluates the performance of stock recommendations issued on Swedish stocks during 2003. The selection of recommendations in this paper originates from banks, major brokerage firms and financial press located in Sweden. The total of 171 recommendations consisted of 99 buy recommendations and 72 sell recommendations. Forecast revisions presented in this paper suggest that Investment managers have no ability to predict performance winners, nor do their forecasts in general have any significant impact on stock prices. A mere 50 percent of the recommendations in this revision had a weak ability to outperform their benchmark indexes as in other similar revisions. A prolonged revision-cycle extended to the spring of 2005 was made in order to observe long-term consequences and essentially showed negative performances.</p>

This paper presents a study that evaluates the performance of stock recommendations issued on Swedish stocks during 2003. The selection of recommendations in this paper originates from banks, major brokerage firms and financial press located in Sweden. The total of 171 recommendations consisted of 99 buy recommendations and 72 sell recommendations. Forecast revisions presented in this paper suggest that Investment managers have no ability to predict performance winners, nor do their forecasts in general have any significant impact on stock prices. A mere 50 percent of the recommendations in this revision had a weak ability to outperform their benchmark indexes as in other similar revisions. A prolonged revision-cycle extended to the spring of 2005 was made in order to observe long-term consequences and essentially showed negative performances.

<p>Att investera rätt är en fråga som bekymrat de flesta någon gång i livet. När, var och hur ska det investeraras för att skapa god avkastningen på det satsade kapitalet? Sedan 80-talet har svenskens placeringar och aktivitet på aktiemarknaden vuxit explosionsartat. 1980 hade svenskarna 27,3 miljarder kronor sparande i aktier vilket har ökat till 686 miljarder 2008, ett gott tecken på den ökade aktiviteten på aktiemarknaden.</p><p>Utöver den privata finansiella rådgivning bankerna erbjuder kan den privata investeraren ta del av aktieanalyser och rekommendationer. Många av dessa når allmänheten genom bland annat tidningar och internet som köp- och säljrekommendationer av aktier. Syftet med denna studie är att få en uppfattning om aktierekommendationer publicerade i en svensk finanstidning har något värde för investerare och effekt på aktiemarknaden. Vi har genom nedanstående problemformulering genomfört en kvantitativ studie:</p><p><em><em><em>Är det möjligt att skapa högre avkastning genom att följa aktierekommendationer, köp och sälj, jämfört med en passiv investeringsstrategi? Är köp- och säljrekommendationer kursdrivande? </em></em></em></p><p>Vi har använt aktier på OMXS30 och rekommendationer publicerade i Dagens Industri. Med hjälp av teorier om effektiva marknader, random walk samt behavioural finance har vi utifrån studiens syfte analyserat dessa rekommendationer.</p><p>Vi kom fram till att en aktiv och passiv investeringsstrategi inte skiljer sig signifikant. De genererar lika årlig avkastning men till olika risk. Vi fann att den aktiva investeraren exponeras för lägre risk och är därmed en bättre investering för den rationella investeraren. Att avkastningen inte skiljer sig mellan de båda strategierna anser vi härledas till att aktiemarknaden är effektiv och att aktiepriset speglas av all tillgänglig information.</p><p>Huruvida kursdrivande köp- och säljrekommendationerna är påträffades inget signifikant samband. Den främsta anledningen härleds till att rekommendationerna inte når ut till de aktörer på marknaden som vid publicering har kapital nog att påverka en aktiekurs. I och med att rekommendationerna som publiceras i affärstidningar tidigare eventuellt exponerats för exklusivt betalande klienter kan aktiekursen anpassats vid detta skede. En övrig förklaring till studiens resultat kan härledas till det faktum att aktierna på OMXS30 är "överanalyserade" och därmed effektivt prissatta. Rekommendationer av denna karaktär med allmänt känd information påverkar därför inte aktiekursen vid publicering.<em> </em></p>

Att investera rätt är en fråga som bekymrat de flesta någon gång i livet. När, var och hur ska det investeraras för att skapa god avkastningen på det satsade kapitalet? Sedan 80-talet har svenskens placeringar och aktivitet på aktiemarknaden vuxit explosionsartat. 1980 hade svenskarna 27,3 miljarder kronor sparande i aktier vilket har ökat till 686 miljarder 2008, ett gott tecken på den ökade aktiviteten på aktiemarknaden. Utöver den privata finansiella rådgivning bankerna erbjuder kan den privata investeraren ta del av aktieanalyser och rekommendationer. Många av dessa når allmänheten genom bland annat tidningar och internet som köp- och säljrekommendationer av aktier. Syftet med denna studie är att få en uppfattning om aktierekommendationer publicerade i en svensk finanstidning har något värde för investerare och effekt på aktiemarknaden. Vi har genom nedanstående problemformulering genomfört en kvantitativ studie: Är det möjligt att skapa högre avkastning genom att följa aktierekommendationer, köp och sälj, jämfört med en passiv investeringsstrategi? Är köp- och säljrekommendationer kursdrivande? Vi har använt aktier på OMXS30 och rekommendationer publicerade i Dagens Industri. Med hjälp av teorier om effektiva marknader, random walk samt behavioural finance har vi utifrån studiens syfte analyserat dessa rekommendationer. Vi kom fram till att en aktiv och passiv investeringsstrategi inte skiljer sig signifikant. De genererar lika årlig avkastning men till olika risk. Vi fann att den aktiva investeraren exponeras för lägre risk och är därmed en bättre investering för den rationella investeraren. Att avkastningen inte skiljer sig mellan de båda strategierna anser vi härledas till att aktiemarknaden är effektiv och att aktiepriset speglas av all tillgänglig information. Huruvida kursdrivande köp- och säljrekommendationerna är påträffades inget signifikant samband. Den främsta anledningen härleds till att rekommendationerna inte når ut till de aktörer på marknaden som vid publicering har kapital nog att påverka en aktiekurs. I och med att rekommendationerna som publiceras i affärstidningar tidigare eventuellt exponerats för exklusivt betalande klienter kan aktiekursen anpassats vid detta skede. En övrig förklaring till studiens resultat kan härledas till det faktum att aktierna på OMXS30 är "överanalyserade" och därmed effektivt prissatta. Rekommendationer av denna karaktär med allmänt känd information påverkar därför inte aktiekursen vid publicering.

Denna studie berör aktierekommendationers påverkan på abnormal avkastning. Studien undersöker rekommendationer utgivna under 2017 av professionella analytiker för aktier på Stockholmsbörsen och diskuterar skillnader mellan positiva och negativa rekommendationer, samt skillnader mellan marknader med olika stor konkurrens bland analytiker. Studien visar att abnormal avkastning uppstår på publiceringsdagen för både positiva och negativa rekommendationer. Den abnormala avkastningen som uppstår vid publicering av positiva rekommendationer halveras inom 20 dagar efter publicering, i enlighet med prispresshypotesen, medan den är beständig för negativa rekommendationer. Betydande skillnader i informationsinnehåll konstateras således utifrån om rekommendationerna har ett positivt eller negativt innehåll. Inga betydande skillnader kan konstateras mellan rekommendationers påverkan på Stockholmsbörsen och resultat från amerikanska studier, trots en förväntan om större svårigheter för analytiker att identifiera felvärderade aktier på den lägre konkurrensutsatta Stockholmsbörsen.

Vi studerar om aktierekommendationer bidrar med mer precis information på marknaden genom att tolka och sprida innehållet i delårsrapporter som publiceras av företag. Vi studerar även om säljrekommendationer har ett högre informationsinnehåll än köprekommendationer och neutrala rekommendationer. Studien sker av företag listade på OMXS30 under perioden 2017-01-01 till 2019-12-31. I studien tillämpar vi en eventstudiemetod och studerar kumulativ onormal avkastning under ett tre-dagars eventfönster fokuserat runt publiceringen av delårsrapporter. Vi finner att de event där delårsrapporter ackompanjeras av samtida publicerade aktierekommendationer har en signifikant högre marknadsreaktion, givet en viss nivå i oväntat resultat, än event där det inte har publicerats en aktierekommendation. Resultatet visar att investerare värdesätter analytikernas arbete, vilket i samband med publicering av delårsrapporter är att tolka och sprida information. Genom att studera kumulativ onormal avkastning för negativa förändringar till säljrekommendationer jämfört med övriga rekommendationer finner vi inte stöd för tidigare studier som finner att säljrekommendationer har högre informationsinnehåll än övriga rekommendationer. / This paper aims to study whether stock recommendations help investors interpret the information content of earnings reports by processing the information as well as making the information more precise. We also investigate the information content of sell recommendations in contrast to buy recommendations as well as neutral recommendations. Our study object is firms listed on OMXS30 between 2017-01-01 and 2019-12-31. We base our study on the theory that higher information content causes a larger market reaction. By conducting an event study which focuses on earnings releases and whether a stock recommendation has been released in the same three day event window, we show that the release of a stock recommendation in connection with an earnings report leads to a higher earnings response coefficient. This result is along the lines of similar research which states that more precise, relative to previous information, newly published information leads to a larger price reaction. Previous research also shows that high processing costs leads to a slower price response. By comparing the abnormal returns of companies that get recommendation downgrades to sell with the abnormal returns of companies that get upgraded or unchanged recommendations we find no support in favor of previous studies which have shown that the information content of sell recommendations are higher than those of neutral or buy recommendations.

No description available.

Sammanfattning Magisteruppsats för Civilekonomexamen i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet, Växjö, 2016.   Författare Alexander Palm &amp; Adam Sjögren   Handledare Christopher Von Koch &amp; Katarina Eriksson   Examinator: Sven-Olof Yrjö Collin   Titel: ”Aktierekommendationer i en ny tid – podcasts på den finansiella marknaden”   Bakgrund &amp; problem: Aktierekommendationer ges traditionellt ut av diverse banker och analyshus. En bias har observerats vilket är till nackdel för investerare. Podcasts är ett förhållandevis nytt fenomen som kan erbjuda aktierekommendationer. Eftersom denna form av media är ny, finns lite forskning kring dess roll och potential för att erbjuda finansiella råd.   Syfte: Uppsatsens syfte är att utvidga forskning kring podcasts och dess roll för marknadsfunktionen och marknadseffektiviteten   Metod: En deduktiv utgångspunkt och ett kvantitativt förhållningssätt mellan teori och forskning tillämpas. En traditionell eventstudie med två olika tidsspann tillämpas för att studera aktierekommendationers påverkan på aktiekurser.   Slutsats: Resultat pekar på att IH inte har stöd vid aktierekommendationer från podcasts vilket är ett tecken på stöd för EMH. Däremot har PPH stöd vilket i sin tur pekar på brister i EMH. Således är det ett tecken på att den svenska aktiemarknaden inte är fullt effektiv och den besitter inte semi-stark form. Inget informationsläckage kunde observeras i samband med rekommendationerna, något som skiljer sig från traditionella källor. Vi kunde visa på en viss temporär och positiv effekt gällande marknadsfunktionen för Small Cap. Genom en observerad ökad handelsvolym påvisar vi övertro på den svenska aktiemarknaden, något som gäller även för traditionella aktierekommendationer. Vi kan inte statistiskt säkerställa att kunskaps sprids mellan podcastlyssnare vilket skiljer sig mot teorier och tidigare forskning. / Abstract Master Thesis in Business Administration. School of Business and Economics at Linnaeus University, Växjö, 2016.   Authors Alexander Palm &amp; Adam Sjögren   Supervisor: Christopher Von Koch &amp; Katarina Eriksson   Examiner: Sven-Olof Yrjö Collin   Title: “Stock recommendations in a new era – Podcasts in financial markets.”   Background &amp; problem: Banks and other financial institutes deliver traditionally stock recommendations. Bias from these sources has been observed which can be of disadvantage for individual investors. Podcasts is a relatively new kind of media that can supply the market with stock recommendations. Since podcasts is a new media, there is little research regarding its role on financial markets and its potential to offer financial advice.   Purpose: The purpose is to extend previous research regarding podcasts and it’s role on market efficiency and market function.   Method: We apply a deductive benchmark and a quantitative approach. A traditional event study with two different time-spans is conducted to analyse stock recommendation and the effect on stock prices.   Conclusion: Results indicate lack of support for IH with stock recommendations from podcasts, which in turn is support for EMH. However, PPH does have support, which indicate deficiency in EMH. Thus, we provide evidence that the Swedish stock market is not fully efficient and doesn’t posses semi-strong form. No information leakage could be observed, something that differs from previous research on stock recommendations. We could provide evidence of a temporary and positive effect regarding the market function for Small Cap. The observed increase in trading volume proves overconfidence on the Swedish stock market, something that has previously been shown. No knowledge dispersion exists between listeners of podcasts, something that differs from theory and previous research.