Vi studerar om aktierekommendationer bidrar med mer precis information på marknaden genom att tolka och sprida innehållet i delårsrapporter som publiceras av företag. Vi studerar även om säljrekommendationer har ett högre informationsinnehåll än köprekommendationer och neutrala rekommendationer. Studien sker av företag listade på OMXS30 under perioden 2017-01-01 till 2019-12-31. I studien tillämpar vi en eventstudiemetod och studerar kumulativ onormal avkastning under ett tre-dagars eventfönster fokuserat runt publiceringen av delårsrapporter. Vi finner att de event där delårsrapporter ackompanjeras av samtida publicerade aktierekommendationer har en signifikant högre marknadsreaktion, givet en viss nivå i oväntat resultat, än event där det inte har publicerats en aktierekommendation. Resultatet visar att investerare värdesätter analytikernas arbete, vilket i samband med publicering av delårsrapporter är att tolka och sprida information. Genom att studera kumulativ onormal avkastning för negativa förändringar till säljrekommendationer jämfört med övriga rekommendationer finner vi inte stöd för tidigare studier som finner att säljrekommendationer har högre informationsinnehåll än övriga rekommendationer. / This paper aims to study whether stock recommendations help investors interpret the information content of earnings reports by processing the information as well as making the information more precise. We also investigate the information content of sell recommendations in contrast to buy recommendations as well as neutral recommendations. Our study object is firms listed on OMXS30 between 2017-01-01 and 2019-12-31. We base our study on the theory that higher information content causes a larger market reaction. By conducting an event study which focuses on earnings releases and whether a stock recommendation has been released in the same three day event window, we show that the release of a stock recommendation in connection with an earnings report leads to a higher earnings response coefficient. This result is along the lines of similar research which states that more precise, relative to previous information, newly published information leads to a larger price reaction. Previous research also shows that high processing costs leads to a slower price response. By comparing the abnormal returns of companies that get recommendation downgrades to sell with the abnormal returns of companies that get upgraded or unchanged recommendations we find no support in favor of previous studies which have shown that the information content of sell recommendations are higher than those of neutral or buy recommendations.

Företags hållbarhetsprestation har över åren fått en allt större roll på marknaden och hållbarhetsrapportering är idag lagstadgat för bolag av en viss storlek. Syftet med studien är att undersöka om det stora fokuset på hållbarhet bidrar med något värde för investerare och ägare utöver ett rent samvete. Detta görs genom att besvara frågeställningen: Finns det något samband mellan hållbarhetsprestation och informationsinnehållet i företags delårsrapporter på den svenska marknaden? Studien utförs med data från svenska företag noterade på NASDAQ Stockholm under år 2018-2019. Sambandet undersöks med kvantitativ metod i form av en eventstudie och multipel regression. Som proxy för hållbarhetprestation används ESG-betyg och för att undersöka informationsinnehållet mäts den abnormala handelsvolymen i samband med publicering av delårsrapporter. Studien finner inget statistiskt signifikant samband mellan företags ESG-betyg och informationsinnehållet i deras delårsrapporter.

Den svenska regleringen av regelbunden finansiell information återfinns i form av lag och självreglering och syftar till att säkerställa lika information till alla, ökat förtroende, ökad handelsaktivitet, ökad likviditet och långsiktig tillväxt på värdepappersmarknaden. Därtill syftar reglerna till en harmonisering på värdepappersområdet inom EU. På grund av de kostnader och den administrativa börda som kvartalsrapporter anses medföra för framförallt mindre företag, och på grund av de kortsiktiga investeringsstrategier rapporterna anses ge incitament till, har kraven på kvartalsrapporter i den svenska regleringen på senare år minskat. I förevarande uppsats besvaras frågan om ett avskaffat krav på kvartalsrapporter är ändamålsenligt utifrån ett samhällsekonomiskt nyttoperspektiv. Frågan besvaras genom analys av den svenska regleringen av offentliggörande av regelbunden finansiell information och av vilka konsekvenser ett avskaffat krav på kvartalsrapporter kan medföra. Vidare förs ett resonemang de lege ferenda om en ändamålsenlig reglerings utformning och innehåll. För att kunna dra slutsatser om hur företags rapportering påverkas av minskade krav på kvartalsrapporter genomförs dessutom en kvantitativ undersökning av kvartalrapporteringstrender och en kvalitativ undersökning av inställningen till kvartalsrapporter hos företag på Nasdaq Stockholm. Utifrån olika ekonomiska teorier om i vilken grad informationsgivning utjämnar informationsasymmetrier på värdepappersmarknaden, kan slutsatser dras om med vilken frekvens regelbunden finansiell information bör offentliggöras och hur omfattande informationen bör vara. Trots investerares oförmåga att processa information och handla rationellt, finns mycket som talar för att informationsgivning i form av kvartalsrapporter utjämnar informationsasymmetrier i viss mån. Kvartalsrapporter är vidare av betydelse på grund av den trygghet offentliggörandet ger investerare. En känsla av trygghet ökar förtroendet för marknaden, vilket är positivt för marknadens kvalité och likviditet. Därtill finns en risk för att ett avskaffat krav på kvartalsrapporter minskar informationsgivningen från svenska aktiemarknadsbolag, vilket kan påverka effektiviteten på värdepappersmarknaden övervägande negativt. Denna risk tillsammans med kvartalsrapporters betydelse för en fungerande värdepappersmarknad, medför att ett avskaffat krav på kvartalsrapporter inte är ändamålsenligt. Resultaten av, de för uppsatsen genomförda undersökningarna, visar dock att företagen anser att dagens krav på kvartalsrapporters innehåll är för detaljerade för framförallt mindre företag och med hänsyn till investerares oförmåga att processa information. Krav på innehållet i kvartalsrapporter bör sålunda ställas relativt lågt för alla företag för att informationsgivningen ska kunna anpassas till företagens unika förutsättningar. Resultaten av undersökningarna visar även att det finns en vilja att fortsätta offentliggöra kvartalsrapporter, även i avsaknad av reglerade krav, vilket talar för att det inte är nödvändigt att ställa höga krav på innehållet i kvartalsrapporter. Regleringen bör fokusera på kvalité snarare än kvantitet. För att säkerställa tillräcklig information, förutsebarhet och objektivitet bör en reglering av offentliggörande av regelbunden finansiell information ha utgångspunkt i en allmänt utformad lag, där generella krav på regelbunden finansiell information stadgas. Krav på kvartalsrapporter och dess innehåll bör regleras av självreglering för att på bästa sätt kunna ändras i takt med den snabba utvecklingen på värdepappersområdet.

Börsnoterade aktiebolag i Sverige lämnar i regel delårsredogörelser över företagets prestationer och annan information. Användare av informationen inkluderar bland annat professionella förvaltare som ska ta till sig och bearbeta informationen, vilket sedermera ska leda fram till ett beslut om att investera i företaget eller inte.  Denna studie syftar därmed att undersöka vilken information i delårsrapporterna som anses vara relevant och varför. Vi genomför fem semistrukturerade intervjuer med professionella förvaltare i Sverige och finner en övervägande positiv syn på delårsrapporter och dess innehåll. Vi finner att en tydlig och enkel presentation av innehållet föredras, både när de kommer till redovisning av kvantitativ data men även avseende innehållet i kvalitativa delar. I analysen är VD-ordet och en beskrivning av framtidsutsikterna viktigt samt användningen av traditionella nyckeltal såsom exempelvis p/e-talet. Delade meningar råder kring mer omfattande värderingsmodeller såsom kassaflödesvärderingar men överlag föreligger en gemensam syn att helhetsbilden är det centrala i analysen.