Den svenska regleringen av regelbunden finansiell information återfinns i form av lag och självreglering och syftar till att säkerställa lika information till alla, ökat förtroende, ökad handelsaktivitet, ökad likviditet och långsiktig tillväxt på värdepappersmarknaden. Därtill syftar reglerna till en harmonisering på värdepappersområdet inom EU. På grund av de kostnader och den administrativa börda som kvartalsrapporter anses medföra för framförallt mindre företag, och på grund av de kortsiktiga investeringsstrategier rapporterna anses ge incitament till, har kraven på kvartalsrapporter i den svenska regleringen på senare år minskat. I förevarande uppsats besvaras frågan om ett avskaffat krav på kvartalsrapporter är ändamålsenligt utifrån ett samhällsekonomiskt nyttoperspektiv. Frågan besvaras genom analys av den svenska regleringen av offentliggörande av regelbunden finansiell information och av vilka konsekvenser ett avskaffat krav på kvartalsrapporter kan medföra. Vidare förs ett resonemang de lege ferenda om en ändamålsenlig reglerings utformning och innehåll. För att kunna dra slutsatser om hur företags rapportering påverkas av minskade krav på kvartalsrapporter genomförs dessutom en kvantitativ undersökning av kvartalrapporteringstrender och en kvalitativ undersökning av inställningen till kvartalsrapporter hos företag på Nasdaq Stockholm. Utifrån olika ekonomiska teorier om i vilken grad informationsgivning utjämnar informationsasymmetrier på värdepappersmarknaden, kan slutsatser dras om med vilken frekvens regelbunden finansiell information bör offentliggöras och hur omfattande informationen bör vara. Trots investerares oförmåga att processa information och handla rationellt, finns mycket som talar för att informationsgivning i form av kvartalsrapporter utjämnar informationsasymmetrier i viss mån. Kvartalsrapporter är vidare av betydelse på grund av den trygghet offentliggörandet ger investerare. En känsla av trygghet ökar förtroendet för marknaden, vilket är positivt för marknadens kvalité och likviditet. Därtill finns en risk för att ett avskaffat krav på kvartalsrapporter minskar informationsgivningen från svenska aktiemarknadsbolag, vilket kan påverka effektiviteten på värdepappersmarknaden övervägande negativt. Denna risk tillsammans med kvartalsrapporters betydelse för en fungerande värdepappersmarknad, medför att ett avskaffat krav på kvartalsrapporter inte är ändamålsenligt. Resultaten av, de för uppsatsen genomförda undersökningarna, visar dock att företagen anser att dagens krav på kvartalsrapporters innehåll är för detaljerade för framförallt mindre företag och med hänsyn till investerares oförmåga att processa information. Krav på innehållet i kvartalsrapporter bör sålunda ställas relativt lågt för alla företag för att informationsgivningen ska kunna anpassas till företagens unika förutsättningar. Resultaten av undersökningarna visar även att det finns en vilja att fortsätta offentliggöra kvartalsrapporter, även i avsaknad av reglerade krav, vilket talar för att det inte är nödvändigt att ställa höga krav på innehållet i kvartalsrapporter. Regleringen bör fokusera på kvalité snarare än kvantitet. För att säkerställa tillräcklig information, förutsebarhet och objektivitet bör en reglering av offentliggörande av regelbunden finansiell information ha utgångspunkt i en allmänt utformad lag, där generella krav på regelbunden finansiell information stadgas. Krav på kvartalsrapporter och dess innehåll bör regleras av självreglering för att på bästa sätt kunna ändras i takt med den snabba utvecklingen på värdepappersområdet.

<p>Inom det marknadsekonomiska systemet spelar finansmarknaden den centrala rollen när det gäller att allokera finansiella resurser. På en mogen finansmarknad finns det oberoende aktörer som hjälper till att bestämma värdet på en idé. De hjälper på så sätt entreprenörerna att finna de finansiella resurserna och investerarna att hitta de rätta idéerna. Grundläggande för bestämmande av värdet är information. För börsnoterade företag är de två huvudsakliga medlen för informationsförmedling årsredovisningar och delårsrapporter.</p><p>Uppsatsen syftar till att, ur ett marknadsperspektiv, undersöka i vilken utsträckning företag lämnar frivillig information i delårsrapporter samt att med utgångspunkt i detta undersöka om nuvarande reglering av delårsrapportering bör utvidgas.</p><p>Studien omfattar tio företag från fem olika branscher, där varje bransch representeras av två företag av olika storlek. Alla företagen är noterade på OMX Stockholmsbörsen. Studien inleds med en redogörelse för de lagar och övrig reglering som finns kring delårsrapportering. Utifrån denna görs sedan en systematisk genomgång av företagens delårsrapporter och den frivilliga informationen urskiljs och systematiseras. Därefter redogörs för analytikers synpunkter kring den frivilliga information som studien resulterat i. Detta leder fram till en uppfattning kring huruvida regleringen bör utvidgas.</p><p>Grundläggande för regleringen av noterade företags delårsrapporter är den svenska lagstiftningen och EU:s föreskrifter. Dessa två är till stor del en ramlagstiftning och förutsätter en stark normgivning och självreglering från marknadens aktörer. Denna självreglering sker genom ett flertal organ, där OMX Stockholmsbörsen med sitt noteringsavtal utgör en central del.</p><p>Resultatet av studien visar också att det är mycket vanligt att företag väljer att tillkännage information frivilligt i delårsrapporter. Generellt sett visar studien att frivillig information främst utgörs av framåtriktad information, flertalet nyckeltal samt utförligare jämförelseuppgifter. Denna information anser även analytiker vara viktig. Regleringen kring delårsrapportering har visat sig vara omfattande, det har dock påvisats ett visst utrymme för utvidgning och denna bör enligt vår mening ske genom självreglering.</p> / <p>In the economic system, the financial market plays the central role in allocating financial resources. In a mature financial market independent intermediaries assist in determining the value of an idea, and by doing so assisting entrepreneurs in finding the financial resources and investors to find the right ideas. Fundamental for determining the value is information. For publicly traded companies the main means for information mediation is annual and interim reports.</p><p>This papers aim is to examine to witch extent companies disclose voluntary information in interim reports from a market perspective. Through this also examine if the present regulation of interim reports should be extended.</p><p>The study comprise of ten companies from five diverse lines of business, where two companies of different size represent each line. All companies are publicly traded on the OMX Stockholm Stock Exchange. The study begins with a compilation of the laws and other regulations that exists regarding interim reports. From this compilation a systematic review of the corporations interim reports will be made and the voluntary information then separated and systematized. A review of analysts’ view of the voluntary information from the study will also be done. After this the question of whether existing regulations should be extended will be addressed.</p><p>Fundamental for the regulation surrounding corporations with publicly traded stocks and their interim reports are the Swedish legislation and regulations from EU. Laws covering this area are not exhaustive and therefore other guidelines, such as a strong standard setting and selfregulation from market actors, are necessary. This self-regulation is done by several organizations, where OMX Stockholm Stock Exchange and its listing agreement are central.</p><p>The result of the study also shows that it is very common that companies choose to disclose information in their interim reports on a voluntary basis. Generally speaking the study shows that voluntary information mainly consists for future prospects, several key ratios and detailed comparative information. Analysts also view this information as important. The regulation surrounding interim reports have proved to be extensive, it has nevertheless been established that there is a room for extension and this should in our opinion be done by self-regulation.</p>

Inom det marknadsekonomiska systemet spelar finansmarknaden den centrala rollen när det gäller att allokera finansiella resurser. På en mogen finansmarknad finns det oberoende aktörer som hjälper till att bestämma värdet på en idé. De hjälper på så sätt entreprenörerna att finna de finansiella resurserna och investerarna att hitta de rätta idéerna. Grundläggande för bestämmande av värdet är information. För börsnoterade företag är de två huvudsakliga medlen för informationsförmedling årsredovisningar och delårsrapporter. Uppsatsen syftar till att, ur ett marknadsperspektiv, undersöka i vilken utsträckning företag lämnar frivillig information i delårsrapporter samt att med utgångspunkt i detta undersöka om nuvarande reglering av delårsrapportering bör utvidgas. Studien omfattar tio företag från fem olika branscher, där varje bransch representeras av två företag av olika storlek. Alla företagen är noterade på OMX Stockholmsbörsen. Studien inleds med en redogörelse för de lagar och övrig reglering som finns kring delårsrapportering. Utifrån denna görs sedan en systematisk genomgång av företagens delårsrapporter och den frivilliga informationen urskiljs och systematiseras. Därefter redogörs för analytikers synpunkter kring den frivilliga information som studien resulterat i. Detta leder fram till en uppfattning kring huruvida regleringen bör utvidgas. Grundläggande för regleringen av noterade företags delårsrapporter är den svenska lagstiftningen och EU:s föreskrifter. Dessa två är till stor del en ramlagstiftning och förutsätter en stark normgivning och självreglering från marknadens aktörer. Denna självreglering sker genom ett flertal organ, där OMX Stockholmsbörsen med sitt noteringsavtal utgör en central del. Resultatet av studien visar också att det är mycket vanligt att företag väljer att tillkännage information frivilligt i delårsrapporter. Generellt sett visar studien att frivillig information främst utgörs av framåtriktad information, flertalet nyckeltal samt utförligare jämförelseuppgifter. Denna information anser även analytiker vara viktig. Regleringen kring delårsrapportering har visat sig vara omfattande, det har dock påvisats ett visst utrymme för utvidgning och denna bör enligt vår mening ske genom självreglering. / In the economic system, the financial market plays the central role in allocating financial resources. In a mature financial market independent intermediaries assist in determining the value of an idea, and by doing so assisting entrepreneurs in finding the financial resources and investors to find the right ideas. Fundamental for determining the value is information. For publicly traded companies the main means for information mediation is annual and interim reports. This papers aim is to examine to witch extent companies disclose voluntary information in interim reports from a market perspective. Through this also examine if the present regulation of interim reports should be extended. The study comprise of ten companies from five diverse lines of business, where two companies of different size represent each line. All companies are publicly traded on the OMX Stockholm Stock Exchange. The study begins with a compilation of the laws and other regulations that exists regarding interim reports. From this compilation a systematic review of the corporations interim reports will be made and the voluntary information then separated and systematized. A review of analysts’ view of the voluntary information from the study will also be done. After this the question of whether existing regulations should be extended will be addressed. Fundamental for the regulation surrounding corporations with publicly traded stocks and their interim reports are the Swedish legislation and regulations from EU. Laws covering this area are not exhaustive and therefore other guidelines, such as a strong standard setting and selfregulation from market actors, are necessary. This self-regulation is done by several organizations, where OMX Stockholm Stock Exchange and its listing agreement are central. The result of the study also shows that it is very common that companies choose to disclose information in their interim reports on a voluntary basis. Generally speaking the study shows that voluntary information mainly consists for future prospects, several key ratios and detailed comparative information. Analysts also view this information as important. The regulation surrounding interim reports have proved to be extensive, it has nevertheless been established that there is a room for extension and this should in our opinion be done by self-regulation.