Denna rapport syftar till att undersöka om det är möjligt att generera en stabil och säker avkastning på den svenska aktiemarknaden utan att nödvändigtvis besitta förkunskaper om specifika företag eller det rådande ekonomiska klimatet. Den modell vi använder oss av är något modifierad men bygger på en drygt fyra decennier gammal teori, Post Earning Announcement Drift (PEAD), som upptäcktes av Ball och Brown 1968. Det som Ball och Brown upptäckte var att efter aktieprisförändringen vid ny finansiell information fortsatte sedan priset på aktierna att förändras i samma riktning som den initiala rörelsen i flera veckor innan priset blev stabilt. Den metod som använts i denna studie analyserade aktiekursdata för OMXS30 de senaste sex åren (2005 – 2011) för att jämföra med de datum då kvartalsrapporter släppts för samtliga företag i OMX30 under samma period. Kvartalsrapporterna sorterades sedan efter storleken med avseende på värdeökning- respektive värdeminskning av företagens aktier under respektive rapporteringsdag. Tröskelvärdet för urvalet i denna undersökning var ± 7 %. Därefter skapades tre fiktiva portföljer som genomgick en simulerad handel baserad på historisk data. Tre taktiker undersöktes: Köp i de företag som överraskade positivt, blankning1 i de företag som överraskade negativt, samt en kombination av de båda som utgör den strategi denna studie huvudsakligen testar. Dessa resultat jämfördes sedan med kursrörelsen för OMXS30 under samma tidsram. Resultaten i denna studie visar att ingen av de tre fiktiva portföljerna lyckades slå index för undersökt testperiod. Den kombinerade portföljen var ensam om att ha en stabil tillväxt för samtliga år trots den globala finanskrisen som dominerat 2008 och 2009. Slutsatsen är att driften tycks existera då marknaden inte är helt effektiv, men det har även visat sig vara svårt att skapa en onormalt hög vinst endast med hjälp av enbart aktiehandel.

Den externa redovisningen har sedan 1600-talet varit en informationsförmedlare mellan företag och deras intressenter. Behovet av företagsinformation är fortfarande stort idag och Stockholmsbörsen kräver att alla registrerade bolag ska upprätta kvartalsrapporter för att skapa ett jämnare informationsflöde. Syftet med uppsatsen är att undersöka om publicering av svenska aktiebolags kvartalsrapporter och årsredovisningar skapar en reaktion på börsen och om det finns någon skillnad i reaktionen vid en kvartalsrapports publicering och en årsredovisnings publicering. När data samlades in på området användes en kvantitativ undersökningsmetodik och en deduktiv ansats. Tio företag som under 2011 haft störst omsättning på stockholmsbörsen har undersökts mellan åren 2006-2011. Till undersökningen har sekundärdata i form av årsredovisningar, kvartalsrapporter och aktiekurser inhämtats från de valda företagen. De sekundärdata som inhämtats ligger till grund för de empiriska uträkningar som genomförts. Analysen visar att kvartalsrapporter ger en större förändring på börsen än vad en årsredovisning ger. Handeln med aktier dubbleras när en kvartalsrapport publiceras och priset på aktien förändras markant jämfört med genomsnittsdagen. Att ingen markant förändring sker när årsredovisningen publiceras förklaras av att det inte är tillräckligt med ny information för investerarna i en årsredovisning. Aktiekursen följer inte alltid kvartalsrapporternas redovisade resultatförändring. Detta förklaras av att resultatförändringen i en kvartalsrapport inte är den enda påverkande faktorn, för aktiepriset och att förändringen på aktiekursen även påverkas utav yttre faktorer såsom media, andra börser och räntor.

<p>Effektiva marknadshypotesen (EMH) utvecklades av Eugene Fama under 1960- och 1970-talet. Grundtanken var att prisbildningen alltid reflekterar den information som finns tillgänglig för marknaden. Fama skiljde på tre former av effektivitet: svaga, semistarka och starka formen. I denna uppsats studerar vi den semistarka formen av effektivitet, vilken omfattar all offentligt tillgänglig information. Syftet är att undersöka effektiviteten i samband med att ny information tillfaller den svenska aktiemarknaden. I de fall aktiemarknaden är effektiv finns ingen möjlighet till onormal avkastning. Vår studie omfattar de 39 största företagen noterade på den svenska aktiemarknaden, vilket motsvarar 81,5 procent av det totala värdet. Vi kunde i vår undersökning dra slutsatsen att Stockholmsbörsen inte är fullständigt effektiv när ny information offentliggörs.</p>

Effektiva marknadshypotesen (EMH) utvecklades av Eugene Fama under 1960- och 1970-talet. Grundtanken var att prisbildningen alltid reflekterar den information som finns tillgänglig för marknaden. Fama skiljde på tre former av effektivitet: svaga, semistarka och starka formen. I denna uppsats studerar vi den semistarka formen av effektivitet, vilken omfattar all offentligt tillgänglig information. Syftet är att undersöka effektiviteten i samband med att ny information tillfaller den svenska aktiemarknaden. I de fall aktiemarknaden är effektiv finns ingen möjlighet till onormal avkastning. Vår studie omfattar de 39 största företagen noterade på den svenska aktiemarknaden, vilket motsvarar 81,5 procent av det totala värdet. Vi kunde i vår undersökning dra slutsatsen att Stockholmsbörsen inte är fullständigt effektiv när ny information offentliggörs.

Efter finanskriser följer rannsakningar och reformer. Inom EU har det efter den senaste finanskrisen 2008 bland annat förts diskussioner om kvartalsrapporternas existens. Enligt somliga bidrar nämligen rapporterna till en kortsiktig syn på investering och innebär dessutom stora administrativa bördor för börsbolagen. Olika förslag till förändringar av EU:s öppenhetsdirektiv har på senare tid uppkommit, innehållandes bland annat förslag på avskaffande av krav på kvartalsrapporter i nationella lagstiftningar. Syftet med min framställning är först och främst att undersöka kvartalsrapportens faktiska betydelse för olika aktörer på värdepappersmarknaden och att utreda vilka konsekvenser ett avskaffande skulle kunna få för dem. Ett argument för att behålla kvartalsrapporterna är att investerarna ska ha rätt till samma information samtidigt. Viss teori och vetenskap visar däremot att människan inte kan fatta rationella beslut gällande investeringar i finansiella instrument och att överflödig informationsgivning till investerare inte är önskvärt. Med avseende på kraven på offentliggörande av kurspåverkande information ställs det, oavsett om kvartalsrapporterna försvinner, krav på börsbolagen som både kan innebära fortsatta bördor för dem och ett överflödigt och oregelbundet informationsflöde för investerarna. Om kvartalsrapportskravet skulle tas bort krävs det därför att bolagens kvarstående skyldigheter förtydligas för alla parter. De svenska börsbolagen har idag en möjlighet att välja mellan att utge delårsredogörelse eller kvartalsrapporter, enligt 16 kap. 6–7 §§ VpmL. Samtidigt ställer de svenska börserna i sina regelverk upp krav på kvartalsrapportering för de noterade bolagen. Effekterna av ett avskaffande i nationell lagstiftning skulle därför vara i princip obefintliga, om kravet fortfarande skulle få kvarstå i börsernas regelverk. I framställningen förs därför en diskussion kring balansen mellan självreglering och lagstiftning på den svenska värdepappersmarknaden. Självreglering har traditionellt sett varit en viktig del av värdepappersmarknadens reglering och borde enligt mig förbli det, eftersom det är ett mer flexibelt instrument än lagstiftning och därmed kan anpassas snabbare efter den dynamiska och föränderliga värdepappersmarknaden. Däremot vore det fel, i min mening, om inte självregleringen också anpassade sig till EU-rätten, som har erkänt företräde i vår rättsordning. Syftena bakom ändringar inom EU-rätten skulle annars inte få önskad effekt för svenska börsbolag och den svenska marknaden.

Sammanfattning Titel: Lågkonjunktur – En studie i vilka skillnader som finns för variationen i antal anställda inom IT- respektive industribranschen Författare: Emilio Nilsson, Oscar Kacprzak Handledare: Emil Numminen Institution: Blekinge Tekniska Högskola Kurs: Kandidatarbete i Företagsekonomi Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka och analysera för hur företagets ekonomiska data för den relativt unga IT-sektorn förklarar antal anställda gentemot hur företagets ekonomiska data förklarar nyckeltalet för en äldre mer erfaren bransch som industrisektorn. Metod: Vi har samlat ihop kvartalsrapporter från 1999 års första kvartal till 2009 års första kvartal för totalt 10 stycken företag som vi bedömt lämpliga för studien, 5 företag från IT-branschen samt 5 företag från industribranschen. Vi har därefter fört regressionsanalyser med antal anställda som Y-variabel och totala intäkter, aktienivå, rörelsekostnader samt rörelseresultat som X-variabler för att finna korrelationen däremellan. Slutsats: De framkomna resultaten från regressionsanalyserna pekar på att det finns skillnader branscherna emellan. Dessa var mest påtagliga i variablerna totala intäkter och rörelsekostnader. För båda variablerna hade industriföretagen större korrelation med Y-variabeln än vad IT-företagen hade. Korrelationen mellan antal anställda och rörelseresultatet kunde vi inte urskilja några tendenser branscherna emellan. Aktienivån hade en något större korrelation i variationen av antalet anställda för industriföretagen än för IT-företagen, där korrelationen var låg rakt igenom. Abstract Title: Recession - A study of the differences that exist for the variation in the number of employees in the IT and industrial sector Author: Emilio Nilsson, Oscar Kacprzak Supervisor: Emil Numminen Institution: Blekinge Institute of Technology Course: Bachelor thesis in Economics Purpose: The aim of the paper is to examine and analyze how a company&apos;s financial data for the relatively young IT sector explains the number of employees compared to how the financial data explains it for an older more experienced branch like the industry sector. Method: We have collected quarterly reports from the first quarter of 1999 to the first quarter of 2009 for a total of 10 different companies that we determined appropriate for the study, 5 companies from the IT sector and 5 companies from the industrial sector. We have subsequently conducted a regression analysis with number of employees as the Y-variable and total income, stock level, operating expenses and operating income as the X-variables to find the correlation between them. Conclusion: The results of the regression analysis indicate that there are differences between the industries. These were most visible in the variables of total income and operating expenses. For both variables, the industrial companies’ had a greater correlation with the Y-variable than IT companies had. In the correlation between the number of employees and operating profit, we could not find any differences between the sectors. Stock levels had a slightly higher correlation in the variance of the number of employees for manufacturing companies than for the IT companies, where the correlation was low right through.

Svenska noterade företag kan utöver den information de enligt regleringar måste redovisa även välja att presentera frivillig information. Forskning inom frivillig informationsgivning har tidigare fokuserat på årsredovisningar och studerat om det finns ett samband mellan företags karaktärsdrag och den mängd frivillig information som presenteras. Av den frivilliga informationen som företag väljer att presentera anses framåtblickande information vara en viktig del. Syftet med denna studie är att bidra med nya empiriska bevis för om det finns ett samband mellan företags karaktärsdrag och redovisning av frivillig framåtblickande information i kvartalsrapporter. Urvalet i studien består av 1078 kvartalsrapporter från svenska företag noterade på Nasdaq OMX Stockholm under perioden 2005 - 2013. Resultaten från regressionsanalysen visar att företagsstorlek förklarar i vilken utsträckning svenska noterade företag redovisar frivillig framåtblickande information medan studien inte lyckas påvisa signifikanta resultat för skuldsättningsgrad och ägarkoncentration.

Bakgrund och problemformulering: Inom finansmarknaden är offentliggörandet av kvartalsrapporter en av få event vars tidpunkt kan säkerställas. I enlighet med tidigare forskning brukar perioden kring offentliggörandet leda till olika typer av marknadsreaktioner. Till exempel en positiv utveckling av aktiepris och handelsvolym inför offentliggörandet av kvartalsrapporten. Däremot har en konsensus kring detta påstående inte kunnat uppnås. Syfte: Syftet med denna studie var att analysera om det föreligger ett samband mellan handelsvolym och aktiepris perioden innan och efter offentliggörandet av kvartalsrapporter. Analysen grundar sig på de tio bolag med störst marknadsvärde på OMXS30 åren 2014 - 2019.  Metod: Studien grundade sig på en kvantitativ forskningsmetod med en deduktiv ansats. Tre hypoteser härleddes från teorier som effektiva marknadshypotesen, attention grabbing-hypotesen och tidigare empiriska studier inom forskningsområdet. Hypotesprövningen testades med hjälp av regressionsanalyser av observationsperioden 20 dagar innan och efter offentliggörandet av kvartalsrapporten. Resultat och slutsatser: Resultatet visar att det genomsnittliga aktiepriset stiger under hela observationsperioden. Vidare har ett positivt signifikant samband mellan volymer och pris kunnat konstaterats före offentliggörandet av kvartalsrapporter. Perioden efter offentliggörandet visade ett negativt signifikant samband mellan variablerna då aktiepriset fortsatte stiga trots den sjunkande handelsvolymen. / Background and problem discussion: Earning announcements is one of the few events whose timing can be secured in the financial markets. According to previous research, the period around announcements usually leads to different types of market reactions. For instance, a positive trend of share prices and volumes prior to this event. However, a consensus regarding the trait of these market reactions has not been reached. Purpose: The purpose of this study is to analyze whether there is a correlation between trading volumes and share prices during the period before and after the publication of quarterly reports. The analysis is based on the ten firms with the largest market value of Stockholm OMXS30 during the period 2014 - 2019. Method: This study was based on a quantitative research method with a deductive approach. Three hypotheses were derived from theories such as the effective market hypothesis, the attention-grabbing hypothesis, and previous empirical studies in the same field of research. These hypotheses were assessed with regression analyses regarding the period of 20 days before and 20 after earnings announcements. Results and conclusions: The results show that the average share price rises throughout the observation period. In this study, a positively significant correlation between volume and price has been established before the publication of quarterly reports. The period after publication showed a negative significant correlation between the variables. Thus, the share price continued to rise despite the declining trading volumes.

Den svenska regleringen av regelbunden finansiell information återfinns i form av lag och självreglering och syftar till att säkerställa lika information till alla, ökat förtroende, ökad handelsaktivitet, ökad likviditet och långsiktig tillväxt på värdepappersmarknaden. Därtill syftar reglerna till en harmonisering på värdepappersområdet inom EU. På grund av de kostnader och den administrativa börda som kvartalsrapporter anses medföra för framförallt mindre företag, och på grund av de kortsiktiga investeringsstrategier rapporterna anses ge incitament till, har kraven på kvartalsrapporter i den svenska regleringen på senare år minskat. I förevarande uppsats besvaras frågan om ett avskaffat krav på kvartalsrapporter är ändamålsenligt utifrån ett samhällsekonomiskt nyttoperspektiv. Frågan besvaras genom analys av den svenska regleringen av offentliggörande av regelbunden finansiell information och av vilka konsekvenser ett avskaffat krav på kvartalsrapporter kan medföra. Vidare förs ett resonemang de lege ferenda om en ändamålsenlig reglerings utformning och innehåll. För att kunna dra slutsatser om hur företags rapportering påverkas av minskade krav på kvartalsrapporter genomförs dessutom en kvantitativ undersökning av kvartalrapporteringstrender och en kvalitativ undersökning av inställningen till kvartalsrapporter hos företag på Nasdaq Stockholm. Utifrån olika ekonomiska teorier om i vilken grad informationsgivning utjämnar informationsasymmetrier på värdepappersmarknaden, kan slutsatser dras om med vilken frekvens regelbunden finansiell information bör offentliggöras och hur omfattande informationen bör vara. Trots investerares oförmåga att processa information och handla rationellt, finns mycket som talar för att informationsgivning i form av kvartalsrapporter utjämnar informationsasymmetrier i viss mån. Kvartalsrapporter är vidare av betydelse på grund av den trygghet offentliggörandet ger investerare. En känsla av trygghet ökar förtroendet för marknaden, vilket är positivt för marknadens kvalité och likviditet. Därtill finns en risk för att ett avskaffat krav på kvartalsrapporter minskar informationsgivningen från svenska aktiemarknadsbolag, vilket kan påverka effektiviteten på värdepappersmarknaden övervägande negativt. Denna risk tillsammans med kvartalsrapporters betydelse för en fungerande värdepappersmarknad, medför att ett avskaffat krav på kvartalsrapporter inte är ändamålsenligt. Resultaten av, de för uppsatsen genomförda undersökningarna, visar dock att företagen anser att dagens krav på kvartalsrapporters innehåll är för detaljerade för framförallt mindre företag och med hänsyn till investerares oförmåga att processa information. Krav på innehållet i kvartalsrapporter bör sålunda ställas relativt lågt för alla företag för att informationsgivningen ska kunna anpassas till företagens unika förutsättningar. Resultaten av undersökningarna visar även att det finns en vilja att fortsätta offentliggöra kvartalsrapporter, även i avsaknad av reglerade krav, vilket talar för att det inte är nödvändigt att ställa höga krav på innehållet i kvartalsrapporter. Regleringen bör fokusera på kvalité snarare än kvantitet. För att säkerställa tillräcklig information, förutsebarhet och objektivitet bör en reglering av offentliggörande av regelbunden finansiell information ha utgångspunkt i en allmänt utformad lag, där generella krav på regelbunden finansiell information stadgas. Krav på kvartalsrapporter och dess innehåll bör regleras av självreglering för att på bästa sätt kunna ändras i takt med den snabba utvecklingen på värdepappersområdet.

Vilken effekt frivilligt redovisad information har på kapitalmarknaden är en omstridd fråga i litteraturen. Vissa menar att mer information minskar informationsasymmetrin på kapitalmarknaden medan andra finner motsatt resultat, där en förklaring är information overload. Denna studie bidrar till frågan genom att studera rapportlängden samt informationsinnehållet i kvartalsrapporter från 155 bolag noterade på Nasdaq Stockholm under åren 2015-2016, där bid-ask spread och handelsvolym används som mått på informationsasymmetri. Av fyra genomförda regressionsanalyser visar två signifikanta resultat. De signifikanta resultaten visar att frivilligt redovisad information höjer handelsvolymen, vilket indikerar att informationsasymmetrin på kapitalmarknaden minskar. Detta resultat har betydelse för såväl företag som standardsättare såsom IASB eftersom det tyder på att den svenska marknaden efterfrågar mer redovisad information.