Den externa redovisningen har sedan 1600-talet varit en informationsförmedlare mellan företag och deras intressenter. Behovet av företagsinformation är fortfarande stort idag och Stockholmsbörsen kräver att alla registrerade bolag ska upprätta kvartalsrapporter för att skapa ett jämnare informationsflöde. Syftet med uppsatsen är att undersöka om publicering av svenska aktiebolags kvartalsrapporter och årsredovisningar skapar en reaktion på börsen och om det finns någon skillnad i reaktionen vid en kvartalsrapports publicering och en årsredovisnings publicering. När data samlades in på området användes en kvantitativ undersökningsmetodik och en deduktiv ansats. Tio företag som under 2011 haft störst omsättning på stockholmsbörsen har undersökts mellan åren 2006-2011. Till undersökningen har sekundärdata i form av årsredovisningar, kvartalsrapporter och aktiekurser inhämtats från de valda företagen. De sekundärdata som inhämtats ligger till grund för de empiriska uträkningar som genomförts. Analysen visar att kvartalsrapporter ger en större förändring på börsen än vad en årsredovisning ger. Handeln med aktier dubbleras när en kvartalsrapport publiceras och priset på aktien förändras markant jämfört med genomsnittsdagen. Att ingen markant förändring sker när årsredovisningen publiceras förklaras av att det inte är tillräckligt med ny information för investerarna i en årsredovisning. Aktiekursen följer inte alltid kvartalsrapporternas redovisade resultatförändring. Detta förklaras av att resultatförändringen i en kvartalsrapport inte är den enda påverkande faktorn, för aktiepriset och att förändringen på aktiekursen även påverkas utav yttre faktorer såsom media, andra börser och räntor.

The objective of financial reporting has mainly been discussed in the accounting literature with reference to the stewardship/accountability and decision-usefulness perspective. The latter objective is emphasised by standard setters, but the accounting literature argues for a stronger emphasis on the stewardship/accountability perspective. The discussion surrounding the objective is largely conducted with large public companies as a foundation. Thus, the thesis aims to explore the function of financial reporting in small private family businesses as they account for a large amount of the existing corporations. The study relies on a qualitative method with semi-structured interviews and a document study on the financial reports to fulfil the purpose of the study. The study shows that the function of financial reporting is revolved around evaluating firm performance and using the financial report as a communication tool to external users. The findings indicate tendencies of the decision-usefulness, but the stewardship/accountability objective is more apparent. Also, the concept of socioemotional wealth appears to be related to the stewardship/accountability objective and the function of financial reporting.

Sammanfattning Denna uppsats syftar till att ge en bild av de situationer då hybridkapital kan vara attraktivt som kapitalanskaffningsinstrument och beskriva hur låntagaren hanterar detta instrument i sin externa redovisning. Uppsatsen har på så sätt ett klart redovisningstekniskt perspektiv. Den använda metoden är kvalitativ och bygger på intervjuer samt studier av på marknaden förekommande villkor rörande hybridinstrument. Uppsatsens slutsats visar att hybridkapital ur en låntagares synvinkel är av intresse i främst tre situationer. För det första har instrumentet kommit att tillämpas av låntagare i syfte att undvika att hamna i en situation där aktiebolagslagen kräver att en kontrollbalansräkning upprättas och i förlängningen för att undvika likvidationsplikt. För det andra kan instrumentet vara intressant då låntagaren har ett behov av att minska sin nettoskuld för att undvika att bryta mot av banken uppställda villkor i kreditavtalet. Härutöver kan också identifieras en tredje typ av situation vilken karaktäriseras av att andra överväganden än rent redovisningstekniska skäl ligger bakom användandet av hybridkapital, till exempel bolagets kapitalstruktur eller skattemässiga aspekter. Redovisningen av hybridinstrument kompliceras av att instrumentet genom av parterna uppställda villkor kan ges egenskaper vilka pekar mot att det ska redovisas både som ett skuldinstrument och som ett egetkapitalinstrument. Något generellt svar på hur ett hybridinstrument ska redovisas går inte att ge varför en bedömning måste göras i det enskilda fallet. I denna bedömning ska instrumentets samtliga villkor övervägas. Av avgörande betydelse i denna prövning blir att undersöka hur villkoren påverkar makten över instrumentet, det vill säga vem som kan bestämma över om och när emittenten ska prestera. Sammanfattningsvis kan det konstateras att parterna genom utformningen av villkoren i förlängningen styr över redovisningen av instrumentet. Att förutsäga framtiden för instrumentet är svårt. Det kan argumenteras för att instrumentet även fortsättningsvis främst kommer tilldra sig intresse i ekonomiskt svåra tider. Å andra sidan skulle ny vägledning från IASB kring gränsdragningen mellan skuldinstrument och egetkapitalinstrument kunna minska osäkerheten i redovisningen och därmed göra instrumentet till en naturlig del av ett bolags kapitalbas.

Bakgrund: Debatten om revision är högaktuell med tanke på bolagskriser, finanskriser och revisionspliktens avskaffande. Revisorernas arbete har uppmärksammats vid bolagskriser och deras agerande har ifrågasatts. Sedan den senaste finanskrisen har andelen orena revisionsberättelser ökat och en majoritet av dessa finns i mikroföretagen. Tidigare forskning har påvisat att det finns ett antal finansiella och icke finansiella faktorer som påverkar revisionsberättelsens utformning. Vi frågar oss således om samband kan påvisas för dessa faktorer även i svenska mikroföretag. Syfte: Syftet är att beskriva och analysera den orena revisionsberättelsen, samt testa vilka finansiella och icke finansiella faktorer som kan förklara revisionsberättelsens utformning. Metod: Studien är baserad på en kvantitativ insamling av material från 142 årsredovisningar från svenska mikroföretag. Av dessa har hälften erhållit en ren revisionsberättelse och hälften en oren. Vi har med hjälp av Chi två-test och logistisk regression testat vilka finansiella och icke finansiella faktorer som har ett samband med revisionsberättelsens utformning. De vi har testat är soliditet, skuldsättningsgrad, likviditet, lönsamhet, revisionsbyråns storlek, revisionsarvode, revisorns kön, styrelsens könsmångfald samt anmärkning tidigare år. Resultat: Vårt resultat visar att 14 % av de svenska mikroföretagen erhåller en oren revisionsberättelse och de vanligaste orsakerna är för sent inlämnad årsredovisning, felaktigheter i skatter och avgifter eller att mer än halva aktiekapitalet har förbrukats. Viss tidigare forskning har vi kunnat bekräfta medan annan har vi dementerat då den enligt vår studie inte varit applicerbar på svenska mikroföretag. De finansiella faktorer som har ett signifikant samband och därmed kan förklara revisionsberättelsens utformning är soliditet, likviditet och förlust. De icke finansiella är styrelsens könsmångfald och anmärkning tidigare år.

Sammanfattning Kalkylens huvuduppgift är att tillgodose företagsledningen och andra beslutsfattare med relevant kostnadsinformation. Traditionellt har det förekommit skillnader i kalkylanvändning mellan Sverige och Danmark. Syftet med denna studie är att undersöka vilken kalkylmetod, fullkostnads- eller bidragsmetod, som är den dominerande inom externredovisningen i Sverige och Danmark. Vidare undersöks det om det finns några förklaringsvariabler till valet av kalkylmetoder i dessa två länder och hur dessa metoder har utvecklats under de senaste 20 åren.   I denna studie kommer kvantitativ metod att tillämpas med en deduktiv ansats. Studien präglas av positiv forskningsmetod och kategoriseras inom Mainstream accounting research. Empirin har samlats in genom en dokumentstudie av årsredovisningar över börsnoterade svenska och danska företag som är listade på Nasdaq OMX Nordic i Stockholm och Köpenhamn under Large, Mid och Small Cap per 31 december 2013. Uppgifter om värdering av varulager ligger till grund för bedömning om vilken kalkylmetod som ett företag använder inom externredovisningen.   Resultatet av studien visar att fullkostnadsmetoden dominerar bland svenska och danska börsnoterade företag i alla storlekar, men framförallt, bland stora och medelstora företag. Detta är en förändring jämfört med vad tidigare danska undersökningar har visat, då bidragsmetoden var den dominerande kalkylmetoden bland danska industriföretag. Fullkostnadsmetoden fortsätter att dominera bland svenska företag. Som resultatet av den här studien visar har företagets storlek, bransch, institutionella faktorer och lagstiftningen påverkan i valet av kalkylmetoden, då företag i olika branscher föredrar olika kalkylmetoder.   Eftersom de flesta tidigare undersökningarna om användning av kalkyleringsmetoder främst handlade om företag inom industribranschen är den här studien intressant eftersom den undersöker alla börsnoterade företag i Sverige och Danmark som är indelade i 10 segment/branscher. Under studiens gång har det framkommit att vissa företag inte anger kalkylmetod i sina årsredovisningar samt att ett antal företag kan ha använt flera kalkylmetoder, därför skulle det vara intressant att undersöka om vissa branscher använder bägge metoder och i så fall vilka kalkyleringsmetoder som används i vilka beslutssituationer. Kvalitativ forskningsmetod skulle vara mer lämplig för en sådan typ av undersökning och urvalet kan behöva begränsas till att antingen undersöka stora, medelstora eller små företag eller att välja ett antal branscher, till exempel, Konsumenttjänster och Hälsovård. / Abstract   The main task of cost calculation is to provide senior managers and other decision-makers with accurate cost information. Traditionally there have been differences in using costing methods in Sweden compare to Denmark. The main purpose of this study is to examine whether full costing or variable costing is used more frequently in financial accounting among Swedish and Danish companies. Further investigation is made regarding whether there are any factors that influence the choice of the costing methods used in these two countries and if the situation has changed over the past 20 years.   This study use a quantitative research method, a deductive approach and categorized within the Mainstream accounting research. The data is collected by studying the annual reports of Swedish and Danish companies listed on NASDAQ stock exchange market in Stockholm and Copenhagen, under Large, Mid and Small Cup by the end of December 2013.  The costing method for inventory valuation is used to determine whether a company prefer to use full costing or variable costing in financial accounting.   The result of this study shows that full costing method dominates both among Swedish and Danish listed companies of all sizes, but the domination is very large among big and medium size companies. It is a shift from variable costing to full costing method among Danish companies compare to the previous results. The result of this study confirms the assumption that the company size, branch of industry, institutional factors and legislation influence the choice of the costing method in any given company.   This study differs from the previous studies by investigating companies representing all sizes and branch of industries listed on the stock exchange market in Stockholm and Copenhagen. Some companies have not stated the costing method used for inventory valuation. Some companies probably use different costing methods for different purposes, which is why there is a need for further research by investigating fewer amount of companies, for example, one or two branch of industries, using a qualitative research method.

Den framväxande kunskapsekonomin har medfört att bolag blivit allt mer beroende av humankapital, något som omfattar personalens kunskaper och kompetenser. Trots att humankapitalet anses vara den viktigaste tillgången hos kunskapsintensiva företag tycks tillgången redovisas i låg omfattning till externa parter, något som resulterar i att bolag misslyckas med att kommunicera sitt sanna värde. Denna studie syftar till att studera hur redovisningen angående humankapital utvecklats över tid bland stora svenska finansbolag, detta genom en kvantitativ innehållsanalys. Årsredovisningar från verksamhetsåren 2007, 2011, 2015 och 2019 studerades för bolagen i urvalet och ligger till grund för analysen. Studiens resultat tyder på att humankapital fått ökat utrymme i årsredovisningar. Indikationer finns även på att redovisningen blivit allt mer kongruent över samma period. För vidare forskning uppmuntras till studier av värderelevansens förändring till följd av den utveckling som observerats i denna undersökning.

Legitimitet är något som företag eftersträvar eftersom det kan vara avgörande för dess verksamhet. I samband med att ett företag blir föremål för en skandal kan legitimiteten ifrågasättas. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur företag kan använda den externa redovisningen för att återfå legitimitet. Med utgångspunkt i legitimitetsteorin används en kvalitativ metod för att studera vilka krishanteringsstrategier svenska företag använder för att bemöta en skandal i års- och hållbarhetsredovisningen. Genom en kvantitativ metod undersöks även förändring av ton i specifikt hållbarhetsredovisningen till följd av en skandal. Resultaten visar att svenska företag använder ett antal olika krishanteringsstrategier i sin externa redovisning, varav vissa är mer vanligt förekommande än andra. Resultaten indikerar även att tonen i hållbarhetsredovisningen blir mer pessimistisk efter en inträffad skandal.

Denna studie undersöker kopplingen mellan Environmental, Social, Governance (ESG) och kapitalkostnad under perioden 2002–2021 för de 102 mest handlade aktierna på OMX Stockholm. Genom inhämtning av ESG-betyg för de svenska bolagen och genom att använda en modell för implicit kapitalkostnad, finner vi att ett högre ESG-betyg resulterar i lägre kapitalkostnad. Det finns även indikationer som tyder på att det negativa sambandet mellan ESG-betyg och kapitalkostnad blivit starkare med tiden samt att det finns stora skillnader mellan branscher. Företag inom branscherna konsumenttjänster, basmaterial och hälsovårdsbolag gynnas av att förbättra sina ESG-betyg. Å andra sidan pekar resultaten på att energi- och finansbolag snarare bör verka för att hålla nere ESG-betyget i syfte att inte drabbas av högre kapitalkostnad. Implikationer av studien är att kapitalmarknader i vissa fall tycks kunna reglera sig själva för att nå en grönare omställning och i andra fall inte.

<p>Koncernbidrag är en transaktion som syftar till att genom vinstöverföring mellan bolag i en koncern jämna ut förluster och därmed minska koncernens totala skatt. Redovisning av koncernbidrag i Sverige saknar direkt reglering, utan har utlämnats till praxis och rekommendationer, som visar sig vara oeniga om huruvida koncernbidrag ska redovisas över resultaträkningen eller direkt i balansräkningen. Från och med 2005 ska alla börsnoterade bolag, i enlighet med EU-lagstiftningen, upprätta sina koncernredovisningar enligt International Accounting Standards Board:s föreskrifter. Studien visade hur övergången till redovisning enligt IASB:s regler har påverkat de noterade bolagen i deras redovisning av koncernbidrag genom att utreda om IASB har några uttalade regler för hur koncernbidrag ska redovisas, till vilken kategori i redovisningen koncernbidrag kan hänföras, om standard saknas eller om de enligt IASB inte ska ingå i redovisningen överhuvudtaget?</p><p>Syftet var att kartlägga vilken historisk utveckling regleringen av koncernbidragsredovisning har genomgått, vilken redovisningspraxis som finns och hur den förhåller sig till svenska och internationella regler. Dessutom skulle ett försök till att framställa ny kunskap om hur koncernbidrag ska redovisas om det saknades en standard för detta.</p><p>Uppsatsens metod var en blandad kvalitativ utredning, där omfattande tolkning av sekundär data utgjorde den kvalitativa studien. Det empiriska materialet hade kvantitativa egenskaper eftersom det var en presentation av årsredovisningar av de bolag som är noterade på Stockholmsbörsen och finns på Large Cap-listan. Empirin syftade till att ge en bild över praxis och utgjorde inte en statistisk undersökning.</p><p>Slutsatsen var att koncernbidrag bör redovisas direkt mot eget kapital hos både givare och mottagare. Detta motiverades av att det rör sig om en transaktion mellan ett företag och dess ägare samt att det är svårt att definiera och därmed erkänna det som en intäkt eller kostnad i enlighet med fundamentala redovisningsteorier. Detta sätt att redovisa transaktionen strider varken mot IASB:s föreställningsramar eller mot svensk normgivning.</p> / <p>Group contributions are transactions with the aim to redistribute losses evenly within a corporate group by transferring profits and thereby decreasing the total amount of tax to be paid. In Sweden, accounting for group contributions is not directly regulated, but has been left to practice and recommendations, that in turn have proven to be in disagreement whether group contributions should be accounted for in the income statement or in the balance sheet. Since 2005, all listed companies, in accordance with European Union law, shall produce their consolidated financial statements according to the guidelines set forth by the International Accounting Standards Board. This study showed how the transition to accounting according to the rules of the IASB has affected the listed companies in their accounting of group contributions by examining if the IASB have any clear rules for how group contributions shall be accounted for, which category in the financial statements they can be assigned to, if there is no standard or if they according to the IASB should be left out of the financial statements altogether.</p><p>The purpose was to survey what historical development the regulation of accounting for group contributions have gone through, what practice there is and how it relates to Swedish and international rules. Furthermore, an attempt was made to produce more knowledge about how group contributions should be accounted for, if a standard was lacking.</p><p>The method of the study was a mixed methods research, where the qualitative study consisted of a comprehensive interpretation of secondary data. The empirical material had quantitative attributes, since it was a presentation of the financial statements by the companies from the Large Cap list of the Nasdaq OMX Nordic Stockholm market. The purpose of the empirical study was to present the practice and was therefore not a statistical study.</p><p>The conclusion was that group contributions should be accounted directly towards equity in the giving as well as the receiving company. This was motivated by the fact that it is a transaction between a company and its owners and that it is hard to define and thereby acknowledge it as a revenue or cost in accordance with fundamental theories of accounting. This way of accounting for the transaction is not in violation of either the conceptual framework of the IASB or Swedish norms.</p>

<p>Our essay treats the use of the annual report when it comes to marketing. Today there are many different ways for companies to reach out with their different messages; the thing that caught our interest was if the annual report is such a way.</p><p>The annual report is an external accounting report which task is to give information to interested parties of companies. The annual report can be used to examine if the company has followed and achieved their goals. In other words it’s an important source of information that can be found about a company, which different interested parties can take part of for analyze. In the annual reports of today the reader can get a clear picture about the enterprise of a company. Though a large part of the information in the annual report is voluntary and each company makes their own decision about how much they want to account, it is of great importance for the credibility of the information. Something that has contributed to this development is, among other things, the demand from interested parties of the companies.</p><p>The purpose of this essay is to examine how important the use of the annual report is when it comes to marketing. To make this subject more interesting for the reader we have chosen to compare companies on the stock market with non stock market companies. We hope that the comparison can demonstrate if the companies market themselves to the interested parties through annual reports and in that case how much the two types of companies differ.</p><p>Our research was of a qualitative nature, besides using information from literature we made nine telephone interviews and took part in one interview by e-mail. By using the results from the interviews and the information from the literature we answered the questions we approached and therefore accounted for the purpose of the essay.</p><p>In our theory we have chosen to bring up the aspects that we think are important to considerate if you use the annual report as a marketing channel. One of these aspects is the layout of the annual report, which makes a big difference in making the report comprehensible for the reader.</p><p>From our analysis we came to the conclusion that the non stock market companies will not account voluntary information in the same extension as the companies on the stock market. From our interviews we interpreted it as if the companies on the stock market had started to observe usage of the annual report as a marketing channel. But it is a long way to go before the companies see marketing as a natural part of the annual report.</p> / <p>SAMMANFATTNING</p><p>Vår uppsats behandlar användandet av årsredovisningen i samband med marknadsföring. Idag finns det många olika sätt för företag att nå ut med sina olika budskap, det som väckte vårt intresse är om just årsredovisningen är ett sådant sätt.</p><p>Årsredovisningen är en extern redovisningsrapport som har till uppgift att ge information till företagens intressenter. Med hjälp av årsredovisningen granskas bland annat om företaget följt och uppnått de mål som satts upp. Den är med andra ord en viktig informationskälla om företagen, som olika intressenter kan ta del av för analys. I dagens årsredovisningar kan läsaren få en tydlig bild av företagets verksamhet. Då en stor del av informationen i årsredovisningen är frivillig och varje företag själva beslutar hur mycket det vill redovisa är det av stor betydelse att informationen som lämnas är trovärdig. Något som bidragit till denna utveckling är bland annat krav från företagens intressenter.</p><p>Syftet med uppsatsen är att med hjälp av litteratur samt intervjuer undersöka användandet av årsredovisningen i samband med marknadsföring. För att göra ämnet extra intressant för läsaren har vi valt att jämföra börsnoterade – och icke börsnoterade företag. Jämförelsen hoppas vi ska kunna klargöra om företagen marknadsför sig genom årsredovisningar till intressenterna samt hur mycket det i så fall skiljer mellan de två typerna av företag.</p><p>Undersökningen vi genomförde var av kvalitativ karaktär, förutom information från litteratur genomförde vi telefonintervjuer med nio olika företag, samt tog del av en via e-mail. Med hjälp av resultaten från intervjuerna samt den information vi tagit del av i litteraturen gav vi svar på de frågor som vi redogjorde för i problemformuleringen och därmed även uppsatsens syfte.</p><p>För att årsredovisningen skall kunna fungera väl som ett sätt för företag att marknadsföra sig har vi i vårt teoriavsnitt tagit upp de aspekter som vi tycker är viktiga att ta hänsyn till. En av dessa aspekter är årsredovisningens utformning som spelar stor roll för att den ska vara lättförståelig för läsaren.</p><p>Utifrån analysen kunde vi dra slutsatsen att de icke börsnoterade företagen inte kommer att redovisa frivillig information i samma utsträckning som de börsnoterade företagen. Vi tolkade intervjumaterialet som att de börsnoterade företagen börjat uppmärksamma möjligheten att använda årsredovisningen som en marknadsföringskanal. Men att det är en lång bit kvar tills företagen ser marknadsföringen som en naturlig del i årsredovisningen.</p>