Syfte: Syftet med vår studie är att studera om kapitalkostnaden redovisas och hur den skiljer sig mellan svenska och holländska bolag, samt undersöka vilka faktorer som påverkar den. Metod: Studien har genomförts med en kvantitativ metod, syftet med undersökningen uppfylls genom en deduktiv ansats. I undersökningens empiri ingår observationer av 488 årsredovisningar. I sekundärdata ingår de fyra oberoende variablerna land, år, storlek och soliditet. Multipel regressionsanalys, samt linjär sannolikhetsmodell har använts. Resultat & slutsats: Den multipla regressionsanalysen visar ett signifikant samband mellan den beroende variabeln, vilken procentsats kapitalkostanden redovisas till, och oberoende variablerna storlek och soliditet. Större företag, redovisar en lägre kapitalkostnad, företag med högre soliditet redovisar en högre kapitalkostnad. Den linjära sannolikhetsmodellen visar på ett signifikant samband mellan den beroende variabeln, om kapitalkostanden redovisas och de oberoende variablerna år och land. Företagen var bättre på att redovisa kapitalkostnaden år 2008, jämfört med 2005. Samtidigt som de svenska företagen var bättre på att redovisa kapitalkostnaden 2005, jämfört med de holländska företagen. Förslag till vidare forskning: Vi finner det intressant att göra samma undersökning, men mellan andra årtal. Det skulle också vara intressant att undersöka sambandet mellan kapitalkostnad och andra oberoende variabler, som ägarstruktur eller goodwill i förhållande till eget kapital. Uppsatsens bidrag: Det kan vara intressant för standardsättarna IFRS att se hur deras regelverk efterlevs. Samt analytiker som analyserar aktiemarknaden.

<p>Jag har med hjälp av King-Fullerton modellen jämfört den effektiva marginalskatten på sparande och investeringar i realkapital. Jag har jämfört sparande i företagssektorn, där jag tittat på investeringar i aktiebolag, och bostadssektorn, där jag tittat på investeringar i egen villa, bostadsrättsfastighet och hyresfastighet från år 1985 till 2008. Resultaten visar att det nya och mer balanserade skattesystemet som infördes år 1991 innebar en sänkning av den effektiva marginalskatten för nästan samtliga sektorer i studien. Efter fastighetsskattens avskaffande år 2008 kommer incitamenten att spara i bostadssektorn öka kraftigt jämfört med investeringar i företagssektorn och det kommer att bli en tydlig snedvridning i skattesystemet.</p>

Jag har med hjälp av King-Fullerton modellen jämfört den effektiva marginalskatten på sparande och investeringar i realkapital. Jag har jämfört sparande i företagssektorn, där jag tittat på investeringar i aktiebolag, och bostadssektorn, där jag tittat på investeringar i egen villa, bostadsrättsfastighet och hyresfastighet från år 1985 till 2008. Resultaten visar att det nya och mer balanserade skattesystemet som infördes år 1991 innebar en sänkning av den effektiva marginalskatten för nästan samtliga sektorer i studien. Efter fastighetsskattens avskaffande år 2008 kommer incitamenten att spara i bostadssektorn öka kraftigt jämfört med investeringar i företagssektorn och det kommer att bli en tydlig snedvridning i skattesystemet.

Syftet med denna studie är att utifrån teoretiska ansatser och tidigare forskning som rör kapitalstruktur, visa om de tre valda finansiella företagsegenskaperna förklarar kapitalstrukturen i små onoterade svenska företag. De teoretiska ansatser som testas är främst pecking-order och trade-off. En kvantitativ ansats har använts i uppsatsen där sex hypoteser bildats utifrån de teoretiska ansatserna. Uppsatsen är av positivistisk karaktär och har en deduktiv ansats. Analysen baseras på både enkla och multipla regressionsanalyser av nyckeltal som beräknades från material som hämtats i årsredovisningar från de 220 utvalda företagen. Samtliga av de utvalda företagen slumpades fram från en lista över små företag som ej är registrerade på någon börslista. Resultaten indikerar att de teoretiska ansatserna som utformats för att förklara kapitalstrukturen i stora företag inte förklarar densamma för svenska små företag. Det finns samband som stödjer de teoretiska ansatserna och hypoteserna men förklaringsgraderna för de finansiella företagsegenskaperna i relation till skuldsättningen i företagen påvisar att sambanden är svaga. / The purpose of this study is to use theoretical approaches and previous research related to capital structure to show if the three selected firm characteristics explain the capital structure of small unlisted Swedish firms. The theories that are tested are primarily Pecking-order theory and the Trade-off theory. A quantitative approach has been used in our thesis where six hypotheses are formed according to the theoretical approaches. The thesis has a positivistic research philosophy and a deductive approach. The analysis is based on both simple and multiple regression analyzes that were calculated from the material obtained in the annual reports of the 220 selected firms. All of the selected firms were randomly chosen from a list of small businesses that are not listed on any exchange list. The results indicate that the theoretical approaches developed to describe the choice of capital structure of large firms do not explain the same for Swedish small businesses. However, there are relationships that support the theoretical approaches and hypotheses, but the coefficient of determination for the explanatory firm characteristics related to small firms leverage indicate that the correlation is weak. The study provides a snapshot of the relationship between leverage and the selected explanatory firm characteristics: asset structure, profitability and growth, based on firms´ annual reports for the year 2011.

För att kommunicera med intressenter använder sig företag bland annat utav finansiella rapporter. Rådande lag reglerar stora delar av hur dessa rapporter ser ut, men samtidigt lämnas utrymme för företagen att själva avgöra hur omfattande rapporterna skall vara. Variationen i omfattningen av information i företagens rapporter väcker således intresset att undersöka varför företagen väljer att redovisa olika mycket information. En del forskare menar att det finns ett samband mellan mängden utgiven information och företagens kapitalkostnad. Beaktande av tidigare forskning blir syftet med studien att identifiera sambandet mellan avkastningskravet på eget kapital och upplysningsnivån i årsredovisningar samt delårsrapporter hos industriföretag noterade på Nasdaq OMX Stockholm. Vidare skall studien även ge en inblick i huruvida informationskällan påverkar sambandet, det vill säga om det finns eventuella skillnader mellan hur upplysningsnivåerna i årsredovisningar respektive delårsrapporter påverkar kapitalkostnaden. Studien avgränsas till perioden 1 januari 2015 till den 31 december 2015. Vidare avgränsas studien även till industriföretag noterade på OMX Nasdaq Stockholm. Studien omfattar 64 stycken företag, vilket inneburit att 128 stycken rapporter har använts. Samtliga rapporter har bedömts utifrån ett egenkonstruerat upplysningsindex. Vid de statistiska testerna för sambandet har variablerna Upplysningsnivå, Sidor samt Marknadsvärde testats gentemot Kapitalkostnad i korrelations- respektive regressionsanalyser. Ett negativt samband mellan upplysningsnivå och kapitalkostnad har uppvisats bland de utvalda företagen. Ett statistiskt signifikant samband mellan variablernas påverkan på kapitalkostnaden kunde inte fastslås. Det gick inte heller att se någon betydande skillnad mellan årsredovisningarnas påverkan på kapitalkostnaden jämfört med kvartalsrapporterna. / This paper examines if the level of voluntary disclosure in financial reports affects the cost of equity capital for industrial companies listed on Nasdaq OMX Stockholm. Furthermore, the paper aims to answer if there's a difference in how annual reports and more timely reports affect the cost of equity capital for the companies. We use a quantitative approach where we analyze the selected companies and their financial reports in correlation and regression tests. The study includes 64 companies whose reports are assessed by a self-constructed disclosure index. Our results indicate that voluntary disclosures in annual and more timely reports are associated with our proxy for companies cost of capital. Although our correlation tests show us that there is a negative association between the voluntary disclosures and our proxy for cost of capital, our regression models can’t identify any association. Furthermore, we can’t find a statistically significant difference in association between the voluntary disclosures in the annual reports or in the more timely reports and the proxy for cost of capital.The study is written in Swedish.

Sedan finanskrisen har intresset att bibehålla en stabil finansmarknad stärkts. De svenska systemviktiga bankerna, Handelsbanken, Nordea, SEB och Swedbank, regleras av kapitalkrav enligt Baselackorden. En av de centrala frågorna har länge varit möjligheten att ökade kapitalkrav påverkar bankernas totala kapitalkostnad. Intressant är att de svenska storbankerna redan uppfyller kraven på primärkapitalrelationen enligt Baselackorden, och har relationer på 5-10 % över lägsta nivå. Därför är studiens frågeställning: Hur har ökade krav på primärkapitalrelationen påverkat de fyra svenska storbankernas kapitalkostnad? Utifrån denna frågeställning utgår studien från två huvudsakliga teoretiska utgångspunkter, Modigliani-Miller teorin om kapitalstrukturens irrelevans för kapitalkostnaden samt låg-risk anomalin. Låg-risk anomalin ifrågasätter det positiva linjära förhållandet mellan avkastning och risk, vilket är en förutsättning för marknadseffektiviteten i Modigliani-Miller. Vi ämnar undersöka om det föreligger lågrisk anomali inom de svenska storbankerna, för att sedan se om låg-risk anomalin med interaktion av ökade kapitalkrav har haft en effekt på bankernas totala kapitalkostnad. Med en kvantitativ datainsamlingsmetod ämnar studien besvara hypoteser som vi ställt upp utifrån den teoretiska referensramen. Kvartalsvis sekundärdata har hämtats från de svenska storbankernas balansräkningar samt aktiekurser mellan åren 2001-2013. Det empiriska materialet har därefter analyserats med enkla och multipla regressionsanalyser. Resultatet visar att låg-risk anomali verkar existera inom de svenska storbankerna, samt att interaktionen med ökade kapitalkrav har påverkat SEBs kapitalkostnad med 80 baspunkter. Gällande Handelsbanken, Nordea och Swedbank kan vi statistiskt sett inte hävda att primärkapitalrelationen har påverkat kapitalkostnaden, även om vi ser dessa tendenser. Denna nästan obefintliga marginella ökning av kapitalkostnaden kan eventuellt antas bero på att samtliga svenska storbanker redan uppfyller kapitalkraven enligt Baselackorden.

Hållbarhet har fått allt större betydelse i samhället, inte minst inom näringslivet. Detta har letttill att såväl företag som investerare tvingas se hållbarhet som en betydande faktor. Företagshållbarhetsrapportering har därmed blivit ett verktyg som företag kan använda sig av för attskapa konkurrensfördelar. Tidigare forskning har undersökt sambandet mellan företagskvalitet på hållbarhetsrapportering och förväntad avkastning. Syftet med denna studie är attundersöka förhållandet mellan kvalitet på hållbarhetsrapportering och förväntad avkastningsamt täcka det forskningsgap som råder på den svenska marknaden Stockholm Large ochMid Cap. Undersökningen sker genom en deduktiv ansats med kvantitativ metod. En hypotesformuleras och testas sedan med hjälp av en regressionsanalys. Resultatet av undersökningenindikerar att det inte råder något signifikant samband mellan hållbarhetsrapporterings-kvalitetoch förväntad avkastning. Det innebär att resultatet inte är i linje med stora delar av tidigareforskning.

Denna studie undersöker kopplingen mellan Environmental, Social, Governance (ESG) och kapitalkostnad under perioden 2002–2021 för de 102 mest handlade aktierna på OMX Stockholm. Genom inhämtning av ESG-betyg för de svenska bolagen och genom att använda en modell för implicit kapitalkostnad, finner vi att ett högre ESG-betyg resulterar i lägre kapitalkostnad. Det finns även indikationer som tyder på att det negativa sambandet mellan ESG-betyg och kapitalkostnad blivit starkare med tiden samt att det finns stora skillnader mellan branscher. Företag inom branscherna konsumenttjänster, basmaterial och hälsovårdsbolag gynnas av att förbättra sina ESG-betyg. Å andra sidan pekar resultaten på att energi- och finansbolag snarare bör verka för att hålla nere ESG-betyget i syfte att inte drabbas av högre kapitalkostnad. Implikationer av studien är att kapitalmarknader i vissa fall tycks kunna reglera sig själva för att nå en grönare omställning och i andra fall inte.

<p>När en värdering av ett företag skall göras finns det flera olika typer av värderingsmetoder som kan användas. Bakgrunden till den här studien är att uppsatsförfattarna blev kontaktade av ägarna till ett företag som undrade vad deras företag skulle vara värt vid en eventuell försäljning. Det specifika med företaget är att det endast arbetar mot en kund, samt att företaget nästan inte har några materiella tillgångar.</p><p>Syfte: Syftet är att kartlägga de olika värderingsmodeller som används vid värdering av företag, för att därefter klargöra vilken eller vilka metoder som är bäst lämpade för vårt fallföretag. Detta syftar till att resultera i en värdering av vårt fallföretag.</p><p>Metod: Vi har använt oss av en kvalitativ metod i form av en grundlig litteraturstudie, samt en genomgång av tidigare forskning. Vidare har ett antal e-postintervjuer genomförts och slutligen presenteras en modell för värdering av vårt fallföretag.</p><p>Teori: Den teoretiska delen av denna studie består av de värderingsmetoder som beskrivs i den litteratur som finns inom området. Vidare redovisas en del teori i form av tidigare forskning som publicerats i olika vetenskapliga tidskrifter.</p><p>Empiri: Empirin består av två stycken e-postintervjuer med representanter för Nordeas, samt Swedbanks Corporate Finance avdelningar. Vidare har intervjuer genomförts med representanter för fallföretaget. Vi har även tagit del av information från fallföretagets ekonomisystem i form av balans- och resultatrapporter.</p><p>Resultat: Denna studie visar att de lämpligaste värderingsmetoderna att använda vid värdering av ett företag i den specifika situation som vårt fallföretag befinner sig i, är kassaflödesmetoden samt residualvinstmetoden. Vidare visar studien att de vanligast använda värderingsmetoderna är multipelvärdering samt kassaflödesvärdering. Studien visar också att det är väldigt svårt att komma fram till ett exakt värde på ett företag då framtiden är oviss.</p> / <p>When valuing a company there exist various possible valuation methods to use. The reason behind this study is that the authors were contacted by the owners of a company, who where interested to know how much their company would be worth in the case of a possible sale. Specific with this company is that it only has one customer and almost no tangible assets.</p><p>Purpose: The purpose of this study is to make a survey of the different valuation methods that exist and to clarify which one is best suited in this particular case. This will result in a valuation of our case company.</p><p>Method: We have used a qualitative method in the shape of a thorough literary study and an exposition of earlier research in the area of company valuation. Furthermore we have made two interviews by email with representatives from the Corporate Finance departments of Swedbank and Nordea.</p><p>Theory:The theorethical framework of this study involves the different valuation methods that are described in the litterature that exists in the area. We have also shown some theory in the shape of earlier research that has been published in various scientific magazines.</p><p>Empirical foundation: The empirical foundation contains two interviews carried out by email with representatives from the Corporate Finance departments of Swedbank and Nordea. Interviews have also been made with representatives from our case company. The balance sheet and income statement from our case company’s economic system have also been studied.</p><p>Conclusion: This study shows that the most suitable valuation methods for our case company are the Discounted Cash Flow Model and the Residual Income Model. The study also shows that the most commonly used valuation methods are Multiple Valuation and Discounted Cash Flow Valuation. Finally the study shows that it is very difficult to reach one precise value when valuing a company with an uncertain future.</p>

<p>Syfte:</p><p>Vi vill med vår uppsats öka förståelsen för vad VBM-konceptet kan bidra till för ett företag och visa hur olika VBM-modeller används i praktiken.</p><p>Metod:</p><p>En teoretisk studie som huvudsakligen baseras på sekundär data där vi sammanställer olika teorier och modeller tillhörande VBM-konceptet samt tidigare forskning. Detta kompletteras med vår egen empiri som består av intervjuer som genomfördes vid två företeg.</p><p>Resultat:</p><p>Resultatet visar att det inte är något företag som använder sig av flera VBM-mått på olika nivåer. Oftast bestämmer man sig för en modell och använder den till alla nivåer, möjligtvis kompletterar man med mindre nyckeltal. Val av modell är inte det viktigaste utan att man väljer någon modell som gör så att kapitalkostnaden tydliggörs för att säkerställa att intäkterna täcker kapitalkostnaderna.</p>