<p>De senaste årens debatt om avgiftens inverkan på fondernas avkastningar har skapat en</p><p>diskussion om vilken hänsyn som skall tas till avgiften vid investeringsbeslut.</p><p>Uppsatsen syftar till att klargöra eventuella samband mellan avgiften och avkastningen i</p><p>undersökta tillväxtmarknadsfonder under perioden 1998-2007. Vidare ämnar undersökningen</p><p>att förklara vilken betydelse avgiften har för avkastningen genom att jämföra fondernas</p><p>totalkostnadsandel samt köp- och/eller säljavgifter med fondernas prestationer.</p><p>Undersökningen är en kvantitativ studie som innefattar 26 svenskregistrerade aktiefonder,</p><p>vilka investerar kapitalet på tillväxtmarknader. Studien avser att med regressionsanalys</p><p>klargöra sambandet mellan fondernas avgifter och avkastning.</p><p>Resultaten av studien indikerar att det under den aktuella tidsperioden förekommit ett positivt</p><p>samband mellan avgifter och avkastningar i undersökta fonder. Sambanden påvisar att</p><p>fonderna med relativt högre totalkostnadsandel även presterat relativt högre avkastningar än</p><p>övriga fonder. Vidare tyder resultaten på att fonder som tillämpar köp- och/eller säljavgifter</p><p>presterat relativt högre avkastningar än fonder som ej tillämpar avgifterna.</p><p>Regressionerna utförda i studien uppvisar dock svagheter och resultatet kan därmed inte helt</p><p>säkerställas. Slutsatserna skall därför beaktas med viss försiktighet.</p>

No description available.

No description available.

Bakgrund och problem: Fondsparandet har under senaste 30 åren ökat kraftigt i Sverige, där befolkning såg en möjlighet till att säkra upp en framtid. Dagens situation angående information om fonderna ser ut på så vis att internet har möjliggjort tillgängligheten, vilket kan göra det svårt för spararen att välja bland urvalet av fonderna. Därmed kan valet hamna på att låta en förvaltare från en av storbankerna som Handelsbanken och Swedbank att sköta fonderna. Frågan som författarna ställer sig är från vilka av de utvalda förvaltarna Handelsbanken, Swedbank och andra fondbolag som fonderna är mest lönsamma att investera i? Syfte: Huvudsyftet med denna undersökning är att se vilka av fonderna ur de valda fondgrupperna som presterat främst under en femårsperiod och de som är bäst att investera i. Delsyftet är att undersöka om det föreligger något samband mellan risken och avkastningen för de utvalda fonderna. Metod: Studien är baserad på forskningsstrategin kvantitativ undersökning. Sekundärdata och hårddata är främst inhämtad från förvaltarnas årsberättelser och Morningstar. Urvalet är på 32 fonder och data förblir av historisk fakta från ett femårsperspektiv. Författarna tillämpar egna beräkningar av genomsnittlig aritmetisk avkastning, Sharpe-kvoten och standardavvikelse för fonderna.Resultat och slutsats: Resultatet av de undersökta kategorierna, det vill säga Sverige- Småbolag – Medelstora bolag och Storbolag, Asienfonder och Rysslandfonder visade på ett starkt samband vid en gemensam regression för samtliga 32 fonder. Där åskådliggjordes det att tre fonder gått betydligt bättre än förväntningarna och tre fonder som gått avsevärt sämre än väntat. Nästintill av de resterande fonder hade gått som förväntat. De enskilda regressionerna för varje kategori visade att tre av fem grupper hade ett starkt positivt samband. De andra kategorierna hade nollkorrelation, som påvisade att dessa aktiefonder inte hade någon samvariation.

Tester av CAPM och Beta av bland andra Eugene Fama och Kenneth French (1992) har visat att det inte existerar något samband mellan systematisk risk (beta) och avkastning för aktier på den amerikanska aktiemarknaden. Andra forskare hävdar att det kan finnas ett samband mellan beta och avkastning om den studerade tiden fokuserar på isolerade perioder med antingen positiva eller negativa marknader. Kritik har även riktats av bland annat Richard Roll för att olika index som approximation för aktiemarknaden vid beräkningen av beta kan generera helt skilda värden och således betyda att investerare kan ha olika förväntade avkastningar för samma aktie. I denna studie försöker författarna besvara frågan om det existerar ett signifikant samband mellan beta och avkastning på den svenska aktiemarknaden. I studien undersöks sambandet på en aggregerad nivå under den totala studieperioden mellan 2003-2011 och även under isolerade positiva samt negativa marknader under samma period. Författarna använder sig av två olika index som approximation för den svenska aktiemarknaden, OMX Stockholm PI och OMX Stockholm 30, vid beräkningen av beta. För att kunna undersöka sambandet delas aktierna in i portföljer där snittvärden på beta och avkastning beräknas och studeras sedan i regressionsberäkningar. Resultatet av studien visar att det existerar ett signifikant samband mellan risk, symboliserat av beta, och avkastning på den svenska aktiemarknaden vid positiva marknader under den studerade tidsperioden. På en aggregerad nivå och även vid negativa marknader visar resultatet inte på några signifikanta samband mellan risk, symboliserat av beta, och avkastning på den svenska aktiemarknaden. I studien framkommer även att kritiken från Richard Roll varit befogad då beta blev olika beroende på vilket index som användes som approximation för den totala marknaden. / Empirical tests of CAPM and Beta by Eugene Fama and Kenneth French (1992) and others have shown that a significant correlation doesn’t exist between systematic risk (beta) and yearly returns on common stocks traded in the American stock market. Other researchers have shown that a relationship between beta and returns might exist if the studied time period is focused on isolated positive or negative markets. Richard Roll has criticized beta for the fact that by using different indices, as an approximation for the total market in the beta calculation, investors can get completely different beta values and thereby have different expected returns for the same stock. In this research the writers are trying to answer the question if a significant relationship exists between systematic risk, symbolized by beta, and returns on the Swedish stock market. During 2003-2011 the risk-return relationship is being examined at an aggregated level, and in isolated positive and negative markets. The writers are using two different indices as approximations for the Swedish stock market, OMX Stockholm PI and OMX Stockholm 30, when calculating betas. To be able to study the relationship between beta and returns common stocks have been divided up into portfolios where average betas and average returns have been calculated in order to perform a linear regression analysis. The results show that a significant relationship exists between systematic risk, symbolized by beta, and returns on the Swedish stock market during positive markets between 2003 and 2011. At an aggregated level and during negative markets in the same time period the results show no significant relationship between systematic risk, symbolized by beta, and returns on the Swedish stock market. The research confirms the criticism from Richard Roll in that the beta values turned out different depending on which index was used as an approximation for the total market when calculating beta.

De senaste årens debatt om avgiftens inverkan på fondernas avkastningar har skapat en diskussion om vilken hänsyn som skall tas till avgiften vid investeringsbeslut. Uppsatsen syftar till att klargöra eventuella samband mellan avgiften och avkastningen i undersökta tillväxtmarknadsfonder under perioden 1998-2007. Vidare ämnar undersökningen att förklara vilken betydelse avgiften har för avkastningen genom att jämföra fondernas totalkostnadsandel samt köp- och/eller säljavgifter med fondernas prestationer. Undersökningen är en kvantitativ studie som innefattar 26 svenskregistrerade aktiefonder, vilka investerar kapitalet på tillväxtmarknader. Studien avser att med regressionsanalys klargöra sambandet mellan fondernas avgifter och avkastning. Resultaten av studien indikerar att det under den aktuella tidsperioden förekommit ett positivt samband mellan avgifter och avkastningar i undersökta fonder. Sambanden påvisar att fonderna med relativt högre totalkostnadsandel även presterat relativt högre avkastningar än övriga fonder. Vidare tyder resultaten på att fonder som tillämpar köp- och/eller säljavgifter presterat relativt högre avkastningar än fonder som ej tillämpar avgifterna. Regressionerna utförda i studien uppvisar dock svagheter och resultatet kan därmed inte helt säkerställas. Slutsatserna skall därför beaktas med viss försiktighet.

Sammanfattning Studiens syfte är att undersöka hur den lönemässiga avkastningen av utbildning skiljer sig utifrån utbildningsmässig och klassmässig bakgrund. För att analysera detta gjordes multipla linjära regressionsanalyser (OLS) med data från Levnadsnivåundersökningen (LNU) 2010. LNU är intervjustudier gjorde på ett representativt urval av svenska befolkningen. Beroendevariabel i regressionsanalyserna är timlön. Föräldrarnas högsta utbildningsnivå definierar utbildningsbakgrunden. Klassmässig bakgrund definieras utifrån vilken position i SCB:s (Statistiska centralbyrån) socialekonomiska indelning (SEI) föräldrarna har.   Studiens resultat visar i huvudsak 2 resultat. (1) I Sverige tjänar barn till personer som genomgått teoretiskt gymnasium eller universitets-/högskoleexamen mer på att utbilda sig än vad barn till personer vars högsta utbildning är grundskola gör. (2) Barn till egna företagare tjänar mer på att utbilda sig än vad barn till arbetare gör. Detta gör att personer ur privilegierade grupper tjänar mest på att utbilda sig i Sverige. Med detta går studiens resultat mot tidigare studier gjorda i USA. Där tjänar personer ur mindre privilegierade grupper mest på att utbilda sig.   Att Sverige har små löneskillnader påverkar troligtvis resultatet på hur de ekonomiska förtjänsterna av utbildning ser ut. Avkastningen på utbildning för barn till arbetare eller till de med grundskola som högsta utbildning skulle inte bli större med större löneskillnader

Företag på den svenska marknaden kan sedan år 2000 välja att köpa tillbaka egna aktier på en öppen marknad. Vid initieringen av aktieåterköp är företag obligerade att annonsera till marknaden att de planerar att återköpa aktier. Aktieåterköpsannonseringar har visat sig påverka aktiekursen positivt, detta tolkas som en signal till marknaden innehållandes relevant information från företagsledare. Sverige är ett av få länder där företag är obligerade att redogöra för motiv bakom återköp vilket gör det möjligt att undersöka hur marknaden reagerar beroende på angivna motiv. Syftet med denna studie är därför att undersöka huruvida det finns skillnader i marknadens reaktion beroende på informationen i och kring annonseringar om aktieåterköpsprogram. Övrig information som undersöks i samband med annonseringen är aktiens prestation under perioden innan annonseringen, företags kassa samt storleken på företaget.  Den abnormala avkastningen används som ett mått för marknadens reaktion och tas fram genom en eventstudie. Resultatet från undersökningen visar att motivet kapitalstruktur påverkar den abnormala avkastningen. Vidare är effekten större för företag vars aktie upplevt negativ avkastning trettio dagar innan annonseringen. Studien visar även att företagsstorlek påverkar marknadens reaktion vid annonsering. Till sist visar resultatet att företags kassastorlek har påverkan på den abnormala avkastningen vid aktieåterköpsannonseringar.

No description available.

No description available.