No description available.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att ge en inblick i och redogöra för hurolika val av strategi för pensionssparande kan se ut samt föra ettresonemang kring den information en ung, nyutexaminerad personkommer i kontakt med när det gäller val av pensionssparande. Frågeställning: Hur kan en ung, nyutexaminerad person som just fått anställning,resonera kring placeringen av sina pensionsmedel för att känna sigtrygg inför framtiden? Metod: Vi har använt oss av en kvalitativ metod eftersom vi söker endjupare förståelse för ämnet. Insamling av information har skettgenom tre semistrukturerade intervjuer samt informationsökningvia databaser, tidningar och internet. Eftersom råden kringpensionssparande ser olika ut beroende på hur gammal personenifråga är har vi valt att utgå ifrån en ung persons situation. Dettaför att sedan ha något att utgå ifrån i arbetet med studien samt atten yngre persons situation påminner om den situation vi självasamt vår målgrupp befinner sig i. För att intervjuerna skulle hasamma utgångspunkt skapades en fiktiv person. På så vissäkerställde vi att informationen till rådgivarna skulle se likadanut, vilket gav oss möjlighet att jämföra de råd vi fick. Slutsats: Som privatperson är det viktigt att sätta sig in i valet avpensionssparande. Detta kan göras genom att hela tiden hålla siguppdaterad och ha löpande kontakt med en ekonomisk rådgivaredå rådgivning är en färskvara. En kritisk inställning till allinformation är dock nödvändig. Tänk över vilken inställning tillrisk du har samt hur mycket du kan avsätta till dittpensionssparande. Läs faktablad och jämför placeringsalternativ.Se därefter till att du har ett diversifierat sparande. Ansvaret är dittoch det finns ingen som vet hur pensionen kommer se ut.

Sammanfattning Problem: Det har skett stora förändringar i svenska privatpersoners fondsparande de senaste åren. Finns det skillnader i lönsamhet mellan Storbankernas fondbolags fonder och de mindre fondbolagens fonder? Tar fondbolagen olika stora risker och leder de alltid till en högre avkastning? Skiljer sig förvaltningsavgifterna åt mellan fondbolagen? Jämfört med benchmark, har fonderna presterat olika i de olika fondbolagen? Syfte: Uppsatsens syfte är att jämföra de Svenska Storbankernas fondbolags fonders prestation med Bancos och Kaupthings fonders prestation, genom att ställa fondernas avkastning i relation till dess risker och avgifter. Metod: Uppsatsen består av en deskriptiv kvalitativ undersökning med ett subjektivt urval. Vi använder oss av sekundärdata för att samla in information om de olika fondbolagens fonders utveckling när det gäller avkastning och risk. Referensram: I referensramen presenteras de olika riskmåtten och de riskjusterande måtten som används i denna uppsats. Portföljteorin och CAPM presenteras i detta avsnitt. Slutsats: Syftet med uppsatsen var att jämföra Storbankernas fondbolag med de mindre fondbolagen för att se om det fanns några uppenbara skillnader i deras avkastning i förhållande till dess risk. Vi kom fram till att Storbankernas aktiefonder presterade bättre i förhållande till den risk som tagits. Räntefonderna skilde sig inte mycket åt, detta kan bero på att vår uppsats är inriktad mot risk och då denna kategori av fonder inte utsätts för en hög risk blir det svårt att analysera skillnaderna mellan de olika fondbolagen.

Jag har med hjälp av King-Fullerton modellen jämfört den effektiva marginalskatten på sparande och investeringar i realkapital. Jag har jämfört sparande i företagssektorn, där jag tittat på investeringar i aktiebolag, och bostadssektorn, där jag tittat på investeringar i egen villa, bostadsrättsfastighet och hyresfastighet från år 1985 till 2008. Resultaten visar att det nya och mer balanserade skattesystemet som infördes år 1991 innebar en sänkning av den effektiva marginalskatten för nästan samtliga sektorer i studien. Efter fastighetsskattens avskaffande år 2008 kommer incitamenten att spara i bostadssektorn öka kraftigt jämfört med investeringar i företagssektorn och det kommer att bli en tydlig snedvridning i skattesystemet.

Fondsparandet är ett alternativ till placeringar i enskilda aktier. Andelen svenskar som fondsparar har ökat under de senaste åren. De som väljer att investera i fonder betalar en avgift till fondförvaltaren. Denna fondavgift är förutbestämd procentuell andel av investerarens tillgångar. Dessa avgifter varierar mellan olika bolag och fonder. Fastställandet av fondavgiften kan bero på ett flertal faktorer. De faktorer som denna studie berör är fondens totala risk som benämns som standardavvikelsen, fondens förmögenhet samt fondens totala avkastning. Syfte med denna studie var att ta reda på ifall det förekom något signifikant samband mellan avgiften och de ovan nämnda tre faktorerna. För att försöka finna detta eventuella samband har en kvantitativ undersökning med fokus på linjär- och multipel regressions analys gjorts. Urvalet av undersökningen bestod av två kategorier, Sverigefonder och Sverige små/medelstorarabolag, vilka är hemmahörande på den Svenska fondmarknaden. Antal fonder som låg till grund för denna analys var totalt 40 stycken, 20 stycken fonder från vardera kategorin. Studien påvisade inget signifikant samband mellan undersökningens variabler. Det fanns heller inget signifikant samband mellan respektive variabel och fondavgifter. De variabler som ingick i undersökningen kunde inte ligga till grund för den avgiftsvariation som fanns bland urvalen. Det finns ett flertal andra variabler än de som denna studie berör, som möjligen kan ha en påverkande effekt på fondavgiften.

No description available.

Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur resultatet skiljer sig åt mellan stora och små fondbolags Sverigefonder. Skillnaden försöker vi förklara med avseende på organisationsstruktur och förvaltningsstrategier. Vi har valt ut tre svenska aktiefonder som förvaltas av tre olika storbanker i Sverige, samt tre svenska aktiefonder som förvaltas av tre mindre fondbolag. Vi har beräknat dessa fonders risk samt avkastning för att se vilka fonder som klarat sig bäst. De mått och modeller vi använt är standardavvikelse, beta, aktiv risk, CAPM, Alfa, Treynorkvoten och Sharpekvoten. Vi har försökt ta reda på hur de olika fondbolagen arbetar genom intervjuer, information från hemsidor på Internet och annat skriftligt material. Empirin består av presentationer av fondbolagen, fakta om de olika fonderna samt den information vi samlat in om förvaltningsarbete. Det sistnämnda innefattar hur många som arbetar med fonderna, hur de interagerar med varandra och hur det går till när de avgör vilka aktier som ska ingå i fonderna. Efter att ha räknat ut alla riskmått och avkastningsmått stod det klart att bankerna har presterat betydligt sämre än de mindre fondbolagen. Alla tre bankfonderna har en sämre avkastning än vad som kan förväntas av dem enligt CAPM. Det stod också klart att de tar onödigt stora risker i förhållande till vad de presterar. En genomgripande skillnad mellan fondbolagen är att bankerna har en större organisation där en förvaltare ofta förvaltar fler fonder på samma gång, och ibland är det även flera förvaltare på en fond. De mindre fondbolagen får med sina färre anställda ett mer dynamiskt informationsutbyte. En annan stor skillnad som vi har upptäckt är att bankerna har lägre aktiv risk vilket innebär att bankernas fonder ligger nära index i sina placeringar. Eftersom fonderna är belastade förvaltningsavgifter, blir det svårt att nå samma avkastning som index. Vi har i denna uppsats inte kunnat fastställa huruvida den ena förvaltningsstrategin är mer lönsam.

Syfte: Syftet med uppsatsen är undersöka skillnaden i den riskjusterade avkastningen mellan de stora och små svenska fondbolag som investerar på den svenska fondmarknaden samt tillväxtmarknaden. Syftet innefattar också att undersöka vilka aktörer som visar högst riskjusterad avkastning samt om skillnaden för den riskjusterade avkastningen beror på respektive fondbolags storlek. Metod: Metoden som har använts för studien har varit en kvantitativ sådan, där data har inhämtats från Morningstar samt respektive fondbolags årsredovisning. Därefter har all data bearbetats med hjälp av Microsoft Excel för att sedan beräkna ut varje fond års och medelavkastning samt Sharpe-kvot, detta för att kunna få ut fondbolagens riskjusterande avkastning. Resultatet har redovisats i empiriavsnittet med figurer och tabeller, därefter har resultatet analyserat och jämförts med de teorier som har använts för studien. Slutsats: Studien visar att det uppstår skillnader i den riskjusterande avkastningen för stora och små fondbolag. Vid undersökningen framkommer det att små fondbolag genererar en högre riskjusterad avkastning än de stora fondbolagen på grund av ett aktivare agerande över sina fonder vid hög och låg konjunktur, detta för att undvika stora kapitalförluster som kan vara avgörande för ett litet fondbolag.

Syftet med studien är att undersöka om man kan förutspå köp- och säljsignaler genom glidande medelvärde och volatilitet på den svenska aktiemarknaden. Denna studie utgår från en deduktiv ansats som genomförs med den kvantitativa metoden. Glidande medelvärde och volatilitet kombineras för att visa de köp- och säljsignaler som uppstår mellan perioden 2007 till 2010. Studien baseras på vetenskapliga studier om glidande medelvärde och volatilitet. Den inkluderar även Radom Walk, Den effektiva marknadshypotesen och Behavioral finance. Empirin visar att kombinationen av glidande medelvärde och volatilitet ger hög avkastning i de flesta fallen. I studien framgår det att teknisk analys kan användas som ett analysverktyg vid aktiehandeln. Det har även visat att det är möjligt att förutspå framtida köp- och säljsignaler genom teknisk analys.

SAMMANFATTNING Titel: Kommersiella fastigheter i Sverige, är det en intressant kapitalplacering i jämförelse med aktier? Nivå: C-uppsats i företagsekonomi Författare: John R Carlsson & Samuel Norman Handledare: Peter Lindberg Datum: 2011 – februari Syfte: Inför alla investeringsbeslut vill en rationell investerare veta vilka andra investeringsformer som finns och vilka för och nackdelar dessa för med sig. Huvudsyftet med denna studie är att belysa kommersiella fastigheter som investeringsform och redovisa de särdrag en fastighetsinvestering för med sig. Den primära frågeställningen blir således: Är kommersiella fastigheter i Sverige en attraktiv investeringsform i jämförelse med aktier? Den sekundära frågeställningen är hur attraktiva olika fastighetstyper är som investeringsobjekt? Den sista frågeställningen är huruvida fastigheter är goda diversifieringsobjekt i en blandad tillgångsportfölj? Metod: Genom att jämföra aktiers och fastigheters värdeutveckling, direktavkastning och totalavkastning har vi undersökt vilket tillgångsslag som genererat den bästa avkastningen under mätperioden. Undersökningar har gjort både med och utan hänsyn tagen till risk. Till detta har vi dessutom gjort en undersökning av avkastningssambanden mellan investeringsformerna. Dessa korrelationsvärden har analyserats för att kunna ge ett svar på om fastigheter är goda diversifieringsobjekt. Beräkningarna i undersökningen är baserade på olika fastighets och aktieindex. Resultat och slutsats: Under vår mätperiod har aktier haft den högsta totalavkastningen med 19,24 % under mätperioden. Tas risken i beaktade så har ett bostadshus i någon av Sveriges större städer haft den högsta riskjusterade totalavkastningen med 23,77 %. De största korrelationerna uppgick till c:a 0,5 och uppmättes mellan bostadsfastigheter och aktieindex. Bostäder i Stockholms innerstad uppvisade en lägre korrelation på endast 0,23 mot aktieindex. Övriga fastighetstyper uppvisade ännu lägre korrelationer och är därför att beakta som goda diversifieringsobjekt. Dock är det svårt att veta hur exakta våra uppmätta korrelationsvärden är med tanke på fastighetsvärderingarnas smoothingeffekt. Förslag till fortsatt forskning: Det hade varit intressant att göra en studie på hur stor inverkan smoothing har på fastigheternas värdeförändringar. Primärt för att slå fast hur volatil tillgångslaget egentligen är och sekundärt för att kunna beräkna mer exakta korrelationssamband med aktierna. En annan intressant infallsvinkel är att fördjupa sig i hur direktavkastningen påverkas av vakansgraderna och hur stort risktagande det för med sig. Uppsatsens bidrag: Studien slår fast att under mätperioden så har aktier haft den högsta avkastningen utan hänsyn tagen till risk. Om risken tas i beaktande däremot så har en bostadsfastighet i någon av Sveriges större städer haft den högsta avkastningen. I termer av diversifiering så finns det flera fastighetstyper med låga korrelationer med aktieindex. Studien visar därmed att fastigheter förtjänar en plats i en blandad tillgångsportfölj, både i termer av riskjusterad avkastning och diversifiering.