• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 23
  • 3
  • Tagged with
  • 26
  • 14
  • 11
  • 9
  • 9
  • 9
  • 9
  • 8
  • 7
  • 6
  • 6
  • 5
  • 5
  • 5
  • 5
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Den enes dumhet, den andres rikedom : en studie om aktiv fondförvaltning

Höglund, Anders, Olausson, Mattias January 2012 (has links)
Sparande i fonder är något som berör många människor. I Sverige är 99 % av den vuxna befolkningen på något vis exponerad mot fondmarknaden genom privat- eller pensionssparande. Aktiefonder är den vanligaste typen av fonder vilka kan förvaltas på olika sätt. Majoriteten förvaltas aktivt av en grupp människor med mål att överprestera marknadens utveckling, medan det även finns passivt förvaltade fonder som till stor del sköts av datorer och strävar efter att följa marknadsutvecklingen.   En ständigt aktuell diskussion är huruvida de aktivt förvaltade fonderna, som också kostar betydligt mer för fondspararen, är ett bättre alternativ till de billigare passivt förvaltade fonderna. Vår studie tar fasta i den effektiva marknadshypotesen som menar att det inte är möjligt, att med aktiv förvaltning, överträffa marknadsutvecklingen. En hel del forskning har genomförts inom området där konsensus talar för de passivt förvaltade fonderna.   Vi har genomfört studien på ett urval där vi endast inkluderat fonder som tagits fram genom förutsatta kriterier. Kriterierna är utformade för att finna de aktivt förvaltade fonder som vi anser har bäst förutsättningar att överprestera marknadsutvecklingen. Utifrån kriterierna har vårt urval slutligen landat på aktivt förvaltade aktiefonder med minsta möjliga placeringsrestriktioner.   Vi har undersökt fondernas prestationer utifrån två synvinklar; avkastning och riskjusterad avkastning. Den förstnämnda har mätts genom geometrisk avkastning samt teorin B-index. Den sistnämnda har mätts genom de välkända prestationsmåtten Jensens Alfa, Sharpekvot, Treynorkvot samt Informatiosnkvot.   Vi har utgått från den svenska fondspararens perspektiv för att ge vägledning huruvida denne bör välja aktivt eller passivt förvaltade fonder. Urvalet innehåller fonder baserade i Sverige, Norge och Luxemburg, alla tillgängliga för den svenska placeraren.   Studiens resultat visar tydligt att de aktivt förvaltade fonderna generellt inte överpresterar marknadsutvecklingen, trots de relativt goda förutsättningar vi anser våra urvalsfonder har. Endast en av femton fonder har lyckats överprestera marknadsutvecklingen gällande både avkastning och riskjusterad avkastning. Den effektiva marknadshypotesen har därmed visat sig gällande i vår undersökning.   Genom resultatet kan vi fastslå att de klart högre avgifterna som fondbolagen tar ut för aktiv förvaltning generellt inte skapar något värde för fondspararen. Trots vår slutsats är endast 5 % av den svenska fondförmögenheten placerad i passivt förvaltade fonder. Okunskapen bland fondspararna i kombination med fondbolagens girighet är troligtvis de främsta anledningarna till att aktivt förvaltade fonder fortfarande utgör majoriteten av fondförmögenheten i Sverige.   Den enes dumhet, den andres rikedom
2

Aktiv förvaltning : en utvärdering under volatil tid

Löfberg, Pontus, Ragnvid, Martin January 2013 (has links)
Over a long period of time, there has been a rich debate in the academic and financial world if active management can generate an excess return. Many experts say that the current active management strategies is nothing more than a money grab that produces large gains, for banks and investment firms, through high management fees while producing no excess value for the individuals buying their service. In short, an effective market makes it almost impossible for fund managers to produce value for their clients in the long run. No argument has only one side though, other experts say that active management has a role to play because not all investors are rational. This irrationality can lead to mispricing on financial assets in the marketplace and in turn lead to an ineffective market where active management can fill a much needed role. The purpose of this study is therefore to see if active management strategies can create a higher risk adjusted return, taking management fees into consideration, during times of high volatility when the uncertainty is at its peak. We studied the time period of 2003-2012 where 2008 was by far the most volatile year and in being so was the main focus point for our study. In trying to make as strong a case as possible we gathered 250 mutual funds continuous daily data of ten years for volatility and yield. We had trouble getting a reliable and valid result using the Sharpe ratio and the modified Sharpe ratio when we studied 2008, we used the Sharpe ratio for the ten year study but we had to use a two dimensional measurement for 2008 which focused exclusively on volatility and yield. The result of the study states that during 2008 we could not show a statistical significance in favor of active management in terms of excess returns when we used the Sharpe ratios. We could however observe if we looked at the frequency data, regarding volatility and yields, see that active management created a higher value for its clients than passive management during 2008. When we observed the results for the whole time period we saw that active management created a significant positive difference in yield toward passive management. The conclusion of the study is therefore that active management can generate an excess value for its investors not just in times of distress but in all market climates. / Under många år har det förekommit en debatt i både den akademiska världen och på den finansiella marknaden huruvida en aktivt förvaltningsstrategi kan generera överavkastning kontra ett index. Flertalet experter säger att strategin i sig är ett tilltag från fondbolag och banker för att generera intäkter i form av höga förvaltningsavgifter och strategin har oerhört svårt att generera mervärden åt aktörer som nyttjar deras tjänster. Således är det nästintill omöjligt att på en effektiv marknad, skapa ett mervärde för investerare över en längre tidperiod. Inget argument har bara en sida dock, andra experter menar att strategin kan skapa en funktionell betydelse då investerare allt som oftast uppvisar ett irrationellt beteende som ger upphov till felprissättningar på finansiella tillgångar. Syftet med studien blir därför att se huruvida en aktiv förvaltningsstrategi kan skapa högre riskjusterade avkastningar med hänsyn till förvaltningsavgifter än ett valt jämförelseindex under tider med hög volatilitet, då osäkerheten kan anses som störst. Vi studerade tidsperioden 2003-2012 och fann att det mest volatila året med en bred marginal var 2008, det här året blev då fokus för vår studie när vi valde att se över tider med hög volatilitet. För att styrka studiens tillförlitlighet insamlades kontinuerligt förräntade dagsavkastningarna och dagsvolatilitet uppskattades för 250 fonder och utgjorde därmed grunden för studien. Tillsammans med Sharpekvoten och en modifierad Sharpekvot fann vi svårigheter med att påvisa ett reliabelt resultat under riskåret 2008. Svårigheterna mynnade sedermera fram till ett tvådimensionellt riskmått för 2008 och Sharpekvoten för hela den valda tidsperioden. Resultatet av studien konstaterade att riskåret 2008 påvisade en frekvensmässig högre riskjusterad avkastning med hänsyn till förvaltningsavgifter för fonder gentemot S&P 500. Resultatet visade även att fonder generellt genererade en högre riskjusterad avkastning än S&P 500 oavsett om man exkluderade förvaltningsavgifter eller ej, resultatet var således signifikant för hela den aggregerade tidsperioden. Konklusionen från studien blir således att en aktiv förvaltningsstrategi kan generera mervärde till investerare oavsett om man exkluderade förvaltningsavgifter eller ej och oavsett om marknadens omgivits av osäkerhet eller ej.
3

Fondbolagens resultat och framgångsstrategier : En jämförande studie mellan stora och små förvaltare av svenska aktiefonder

Bylund, Jenny, Lingsten, Kristina January 2006 (has links)
<p>Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur resultatet skiljer sig åt mellan stora och små fondbolags Sverigefonder. Skillnaden försöker vi förklara med avseende på organisationsstruktur och förvaltningsstrategier.</p><p>Vi har valt ut tre svenska aktiefonder som förvaltas av tre olika storbanker i Sverige, samt tre svenska aktiefonder som förvaltas av tre mindre fondbolag. Vi har beräknat dessa fonders risk samt avkastning för att se vilka fonder som klarat sig bäst. De mått och modeller vi använt är standardavvikelse, beta, aktiv risk, CAPM, Alfa, Treynorkvoten och Sharpekvoten.</p><p>Vi har försökt ta reda på hur de olika fondbolagen arbetar genom intervjuer, information från hemsidor på Internet och annat skriftligt material.</p><p>Empirin består av presentationer av fondbolagen, fakta om de olika fonderna samt den information vi samlat in om förvaltningsarbete. Det sistnämnda innefattar hur många som arbetar med fonderna, hur de interagerar med varandra och hur det går till när de avgör vilka aktier som ska ingå i fonderna.</p><p>Efter att ha räknat ut alla riskmått och avkastningsmått stod det klart att bankerna har presterat betydligt sämre än de mindre fondbolagen. Alla tre bankfonderna har en sämre avkastning än vad som kan förväntas av dem enligt CAPM. Det stod också klart att de tar onödigt stora risker i förhållande till vad de presterar.</p><p>En genomgripande skillnad mellan fondbolagen är att bankerna har en större organisation där en förvaltare ofta förvaltar fler fonder på samma gång, och ibland är det även flera förvaltare på en fond. De mindre fondbolagen får med sina färre anställda ett mer dynamiskt informationsutbyte. En annan stor skillnad som vi har upptäckt är att bankerna har lägre aktiv risk vilket innebär att bankernas fonder ligger nära index i sina placeringar. Eftersom fonderna är belastade förvaltningsavgifter, blir det svårt att nå samma avkastning som index. Vi har i denna uppsats inte kunnat fastställa huruvida den ena förvaltningsstrategin är mer lönsam.</p>
4

Fondbolagens resultat och framgångsstrategier : En jämförande studie mellan stora och små förvaltare av svenska aktiefonder

Bylund, Jenny, Lingsten, Kristina January 2006 (has links)
Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur resultatet skiljer sig åt mellan stora och små fondbolags Sverigefonder. Skillnaden försöker vi förklara med avseende på organisationsstruktur och förvaltningsstrategier. Vi har valt ut tre svenska aktiefonder som förvaltas av tre olika storbanker i Sverige, samt tre svenska aktiefonder som förvaltas av tre mindre fondbolag. Vi har beräknat dessa fonders risk samt avkastning för att se vilka fonder som klarat sig bäst. De mått och modeller vi använt är standardavvikelse, beta, aktiv risk, CAPM, Alfa, Treynorkvoten och Sharpekvoten. Vi har försökt ta reda på hur de olika fondbolagen arbetar genom intervjuer, information från hemsidor på Internet och annat skriftligt material. Empirin består av presentationer av fondbolagen, fakta om de olika fonderna samt den information vi samlat in om förvaltningsarbete. Det sistnämnda innefattar hur många som arbetar med fonderna, hur de interagerar med varandra och hur det går till när de avgör vilka aktier som ska ingå i fonderna. Efter att ha räknat ut alla riskmått och avkastningsmått stod det klart att bankerna har presterat betydligt sämre än de mindre fondbolagen. Alla tre bankfonderna har en sämre avkastning än vad som kan förväntas av dem enligt CAPM. Det stod också klart att de tar onödigt stora risker i förhållande till vad de presterar. En genomgripande skillnad mellan fondbolagen är att bankerna har en större organisation där en förvaltare ofta förvaltar fler fonder på samma gång, och ibland är det även flera förvaltare på en fond. De mindre fondbolagen får med sina färre anställda ett mer dynamiskt informationsutbyte. En annan stor skillnad som vi har upptäckt är att bankerna har lägre aktiv risk vilket innebär att bankernas fonder ligger nära index i sina placeringar. Eftersom fonderna är belastade förvaltningsavgifter, blir det svårt att nå samma avkastning som index. Vi har i denna uppsats inte kunnat fastställa huruvida den ena förvaltningsstrategin är mer lönsam.
5

Marknad som marknad? – En studie om fondförvaltares prestation på olika marknader

Holm, Erik, Sandgren, Fredrik January 2015 (has links)
Svenskar har en stor andel av sina sparpengar placerade i olika fonder, och fondsparande verkar bli en allt större sparform. Under andra kvartalet 2014 ökade den totala förmögenheten i svenskregistrerade fonder med 69 miljarder gentemot föregående kvartal, vilket går att tolka som att det är väldigt populärt att spara i fonder. Denna studie undersöker fonder vars förvaltare har kontor i Sverige och vad som kan tänkas påverka dennes prestation. För att göra detta har fyra aspekter valts ut och de är geografiskt avstånd, marknadens grad av sofistikering, storleken på bolag samt persistens. För att genomföra undersökningen kategoriserades de valda fonderna i grupper utifrån dessa aspekter. Därefter gjordes statistiska tester för att se om prestationen skiljde sig åt mellan grupperna. Tre olika mått på prestation användes för att få en mer nyanserad bild av prestationen. De är den vanliga avkastningen, Treynorkvoten och Modigliani-Modigliani. Om marknaden vore starkt effektiv borde inte de valda variablerna ha någon inverkan på förvaltarens prestation. Med andra ord bör de utförda testen inte visa någon statistisk signifikant skillnad. Resultaten visar att marknaden är delvis effektiv, men att den i vissa avseenden inte är det. Gällande det geografiska avståndet och storleksskillnaden var resultaten tydliga, att marknaden inte varit effektiv ur de aspekterna. Även resultaten angående persistensen visade på signifikanta resultat att förvaltare har presterat bättre än valt jämförelseindex under vissa perioder. Det som motsäger detta, och som konfirmerar den effektiva marknaden, är resultaten från marknadens sofistikering som inte påvisar någon signifikant skillnad mellan grupperna. Syftet med denna uppsats var att se om det finns incitament för att spara i och att förvalta aktiva fonder. Då resultaten visar att marknaden inte har varit fullt effektiv i alla avseenden finns det incitament för aktiv fondförvaltning.
6

Finns det ett samband mellan avgifter och avkastning hos fonder? : En kvantitativ studie av svenska aktiefonder 2007-2011

Lindberg, Johanna, Strååt, Jonathan January 2012 (has links)
Purpose:        The intention of this study is to distinguish if there is a correlation between mutual funds administration fee and their return. The study will also observe if there is a difference regarding the return between active and passive management fees. Method:        The study is founded on a deductive approach because the study is based on existing theories. Quantitative research based on statistical data has been used. A correlation analysis has been applied to determine if there is a correlation between the chosen variables. Conclusion:   The conclusion of the study is that active management of funds mainly do not give a higher return than passive management funds. Neither is the administration fee dependent on the risk a fund has.
7

Investmentbolag som sparform : En jämförelse med aktivt och passivt förvaltade aktiefonder

Ahnve, Fredrik, Ahlin, Emil January 2018 (has links)
Fonder i allmänhet och aktiefonder i synnerhet är populära sparinstrument hos den svenska befolkningen. Ett alternativ till att äga aktiefonder är att äga aktier i investmentbolag. Vissa utredningar visar att svenska investmentbolag har presterat bättre på börsen än Sverigefonder under slutet av 1900- och början av 2000-talen, men att investmentbolag även är mer riskfyllda. Forskning som jämför investmentbolag med index indikerar att investmentbolag överpresterar gentemot index. Eftersom Sverige är ett fondsparande folk (Morningstar, 2016; SCB, 2017) är det intressant att undersöka om sparande i investmentbolag är bättre än sparande i aktiefonder.För att göra investmentbolagen jämförbara med aktiefonderna så diversifieras båda tillgångarna i enlighet med Modern Portföljteori genom att kombineras i portföljer. Att investmentbolag ofta har tillgång till styrelseposter i sina dotterbolag och därmed tillgång till insiderinformation om bolagen, skulle enligt den Effektiva Marknadshypotesen kunna medföra att investmentbolagen systematiskt överpresterar på börsen jämfört med aktiefondförvaltare.Eftersom aktiefonder kan vara både aktivt och passivt förvaltade, med en diskussion i bland annat Sverige om vilken av aktivt eller passivt förvaltade fonder som är det bättre valet, väljer denna studie att dela upp aktiefonder i dessa två kategorier. Således jämförs investmentbolagen med (1) aktivt förvaltade aktiefonder och (2) passivt förvaltade aktiefonder. De passivt förvaltade aktiefonderna approximeras sedermera med SIXPRX, ett bredare index över utvecklingen på Stockholmsbörsen. Tidsperioderna som undersöks är rullande intervall om 2, 5, 10 och 15 år mellan 2001-07-02 och 2016-06-30. Måtten som används för prestations-utvärdering är Jensens Alfa och Sharpekvot.Studiens resultat visar på överavkastning hos investmentbolagsportföljen gentemot den aktivt förvaltade aktiefondportföljen och SIXPRX, med signifikanta värden på 15-årsbasis samt ett antal ytterligare signifikanta tidsintervall. Ju längre det uppmätta tidsintervallet är desto starkare resultat uppvisas i favör för investmentbolagsportföljen. Utöver skillnader i informationsunderlag så skulle substansrabatt, skillnader i incitament till långsiktighet och skillnader i antalet ägda bolag kunna ligga till grund för investmentbolagens överprestation.
8

Fondförvaltare och investeringsbeslut : En fallstudie av fem fondbolag och en storbank

Olsson, Magnus, Haugen, Mette January 2008 (has links)
<p>Isaac Newton lär en gång ha yttrat följande när han förlorade 20 000 pund på aktier; ”jag kan beräkna himlakroppars rörelser men inte folks galenskaper”. Ett uttalande som säger en hel del om svårigheten med att investera i aktier, men som också gör detta till ett intressant område att studera. Denna studie började dock mer som en tanke på i vilken utsträckning institutionella placerare arbetar enligt de metoder som finansieringsteorin erbjuder. Vår känsla var, efter att ha studerat finansiering, att många av de antaganden som ligger bakom traditionella finansieringsteorier och modeller gäller under alltför allmängiltiga förhållanden, vilket kan göra det svårt att applicera dem i praktiska sammanhang. Efter en litteraturgenomgång fann vi också en brist på, och därmed också ett behov av, empiriska studier som undersöker hur investerare arbetar. Fokus i denna studie ligger därför på att undersöka hur fondförvaltare arbetar för att fattar investeringsbeslut. Genom att intervjua aktörer på värdepappersmarknader, hoppas vi få en inblick i och förståelse för hur en specifik typ av institutionella organisationer arbetar fram sina investeringsbeslut. Syftet är således att beskriva interna processer för analys och beslutsfattande för fondförvaltare, samt att undersöka huruvida och i sådana fall vilka aspekt utöver traditionell finansieringsteori som beaktas i dessa processer. Några intressanta slutsatser vi kunde urskilja var att fondförvaltarnas i överraskande stor utsträckning fokuserade på mjuka faktorer och privat information i värderingsprocessen, samt att processen runt säljbeslut involverar en större del abstraktion jämfört med processen runt ett köpbeslut.</p> / <p>Isaac Newton, after loosing 20 000 pounds, supposedly once said; ”I can calculate the movements of the celestial bodies, but i can not foresee peoples insanities”. This statement says something about the difficulties of investing in shares, but at the same time it reveals something about what makes this area of research interesting. This study though, started more as a reaction to the description of institutional investor’s ways of working that the traditional finance research offers. After studying finance we were a bit skeptical to some of the assumption that the traditional finance research build there theories and models on, because they seem hard to apply in practice. After a literature review of this field of research we also found a further need for studies that concentrate on the practical area of institutional investment and the investors in this field of praxis. The focus of this study is therefore fund managers and their ways of working. Through interviews with the actors on the security investment markets we hope to get an increasing insight and understanding about the ways these particular institutional organizations work to make there investment decisions. The purpose of this study thus is to describe the internal processes for analysis and decision making for fund managers. We also aim to investigate whether and in such case which aspects, beyond those considered bye the traditional finance theories, which are considered in these processes. Some of the interesting conclusions that we were able to distinguish were that fund manager’s to a surprisingly great extent focused on non-quantifiable factors in there work and that non-public information were very important. We were also surprised to find that the process surrounding decisions to sell a share, compare to the decision to buy, involved a greater deal of abstraction.</p>
9

Fondförvaltare och investeringsbeslut : En fallstudie av fem fondbolag och en storbank

Olsson, Magnus, Haugen, Mette January 2008 (has links)
Isaac Newton lär en gång ha yttrat följande när han förlorade 20 000 pund på aktier; ”jag kan beräkna himlakroppars rörelser men inte folks galenskaper”. Ett uttalande som säger en hel del om svårigheten med att investera i aktier, men som också gör detta till ett intressant område att studera. Denna studie började dock mer som en tanke på i vilken utsträckning institutionella placerare arbetar enligt de metoder som finansieringsteorin erbjuder. Vår känsla var, efter att ha studerat finansiering, att många av de antaganden som ligger bakom traditionella finansieringsteorier och modeller gäller under alltför allmängiltiga förhållanden, vilket kan göra det svårt att applicera dem i praktiska sammanhang. Efter en litteraturgenomgång fann vi också en brist på, och därmed också ett behov av, empiriska studier som undersöker hur investerare arbetar. Fokus i denna studie ligger därför på att undersöka hur fondförvaltare arbetar för att fattar investeringsbeslut. Genom att intervjua aktörer på värdepappersmarknader, hoppas vi få en inblick i och förståelse för hur en specifik typ av institutionella organisationer arbetar fram sina investeringsbeslut. Syftet är således att beskriva interna processer för analys och beslutsfattande för fondförvaltare, samt att undersöka huruvida och i sådana fall vilka aspekt utöver traditionell finansieringsteori som beaktas i dessa processer. Några intressanta slutsatser vi kunde urskilja var att fondförvaltarnas i överraskande stor utsträckning fokuserade på mjuka faktorer och privat information i värderingsprocessen, samt att processen runt säljbeslut involverar en större del abstraktion jämfört med processen runt ett köpbeslut. / Isaac Newton, after loosing 20 000 pounds, supposedly once said; ”I can calculate the movements of the celestial bodies, but i can not foresee peoples insanities”. This statement says something about the difficulties of investing in shares, but at the same time it reveals something about what makes this area of research interesting. This study though, started more as a reaction to the description of institutional investor’s ways of working that the traditional finance research offers. After studying finance we were a bit skeptical to some of the assumption that the traditional finance research build there theories and models on, because they seem hard to apply in practice. After a literature review of this field of research we also found a further need for studies that concentrate on the practical area of institutional investment and the investors in this field of praxis. The focus of this study is therefore fund managers and their ways of working. Through interviews with the actors on the security investment markets we hope to get an increasing insight and understanding about the ways these particular institutional organizations work to make there investment decisions. The purpose of this study thus is to describe the internal processes for analysis and decision making for fund managers. We also aim to investigate whether and in such case which aspects, beyond those considered bye the traditional finance theories, which are considered in these processes. Some of the interesting conclusions that we were able to distinguish were that fund manager’s to a surprisingly great extent focused on non-quantifiable factors in there work and that non-public information were very important. We were also surprised to find that the process surrounding decisions to sell a share, compare to the decision to buy, involved a greater deal of abstraction.
10

Aktiv fondförvaltning på svenska marknaden : Svenska aktiefonders prestation i jämförelse mot passiv förvaltning i perioder av upp- och nedgång på Stockholmsbörsen mellan åren 1995-2010

Jägerstad, Martin, Widerståhl, Richard January 2011 (has links)
I denna uppsats undersöks hur aktivt förvaltade svenska aktiefonder presterat i jämförelse mot passiv förvaltning i perioder av upp- och nedgång på Stockholmsbörsen mellan åren 1995-2010. I ett urval av 36 aktivt förvaltade Sverigefonder undersöks hur prestationerna står sig mot passiv förvaltning, om fondernas prestationer håller i sig över tid och om fondstorleken har betydelse för prestationen. Genom en uppdelning olik tidigare studier på fonders prestationer, där perioderna bestäms utefter marknadens upp- och nedgångscykler kan resultat tydligare framställas om aktivt förvaltade fonder presterar bättre än passiv förvaltning. Vi riskjusterar fondernas prestationer och jämför deras utveckling mot SIX Return Index och indexfonden Handelsbanken Mega Sverige Index (den passiva förvaltningen). Vi finner att aktiv förvaltning överlag inte lyckas genera högre avkastning än index i perioder av uppgångar men att de går bättre än index i nedgångar. Vidare finner vi inga tydliga samband på att prestationerna håller i sig över tid. Vi ser även svaga tendenser på att stora fonder (över fyra miljarder kronor i fondförmögenhet) presterar bättre än mindre fonder.

Page generated in 0.0558 seconds