<p>Från mitten av nittiotalet fram till början av tjugohundratalet har riksbanksräntan haft en sjunkande trend vilket har medfört att många av de svenska småspararna har sökt sig till andra investeringsmöjligheter än enbart bankkonton. Warranter har här varit ett billigt men riskfyllt alternativ på börsen. En warrant är väldigt lik en option, med den skillnaden att en market maker (anställd av emittenten) används för att kontinuerligt ställa köp och säljkurser för en warrant. Detta innebär att prissättningen sker subjektivt, vilket leder oss till vår problemformulering som lyder:</p><p>Är det möjligt att urskilja olika prissättningsstrategier hos emittenterna när det gäller den implicita volatiliteten?</p><p>Med tanke på detta problem har vi valt att utgå från en kvantitativ studie och valt att se det från småspararnas perspektiv. Vårt huvudsyfte är att se om vi kan urskilja om emittenterna på den svenska marknaden har olika prissättningsstrategier när det gäller den implicita volatiliteten på warranter. Vår teori utgår från en beskrivande del för att förklara hur en warrant fungerar samt en sammanfattning av den forskning som finns på området.</p><p>Vi utgår från en positivistisk kunskapssyn där vi strävar efter att finna en förklaring till ett eventuellt samband mellan emittenternas prissättningsstrategi och den implicita volatiliteten. Vår ansatts för att närma oss vårt problem är hypotetiskt-deduktivt och vi har använt oss av alternativhypotesen:</p><p>H1: Alla emittenter har olika implicit volatilitet.</p><p>Vi har samlat in våra data dagligen i drygt två månader via Derivatinfo. Dessa har vi sedan valt att bearbeta i SPSS. De resultat som genererats har vi valt att presentera i form av diagram och tabeller. Dessa tyder på att emittenterna har olika prissättningsstrategier, dock kan vi inte säkerställa detta.</p>

<p>Optioner är värdepapper som ger innehavaren rätten, men inte skyldigheten, att sälja eller att köpa den underliggande tillgången inom en given tidsram och till ett givet pris. Vanligen särskiljs det mellan aktieoptioner och indexoptioner. Fokus i uppsatsen ligger på OMXS30 indexoptioner från år 2006. Syftet med uppsatsen är att undersöka om den implicita volatiliteten enligt Black-Scholes formeln bättre predikterar den framtida faktiska volatiliteten än den historiska volatiliteten. I tidigare studier, bland annat i en sammanfattande studie av Figlewski (1997), har resultaten varit tvetydiga. I uppsatsen har jag kunnat konstatera att den implicita och den historiska volatiliteten är relativt jämlika vid prediktering av den faktiska framtida volatiliteten för 2006 års OMXS30 köp- och säljoptioner.</p>

Optioner är värdepapper som ger innehavaren rätten, men inte skyldigheten, att sälja eller att köpa den underliggande tillgången inom en given tidsram och till ett givet pris. Vanligen särskiljs det mellan aktieoptioner och indexoptioner. Fokus i uppsatsen ligger på OMXS30 indexoptioner från år 2006. Syftet med uppsatsen är att undersöka om den implicita volatiliteten enligt Black-Scholes formeln bättre predikterar den framtida faktiska volatiliteten än den historiska volatiliteten. I tidigare studier, bland annat i en sammanfattande studie av Figlewski (1997), har resultaten varit tvetydiga. I uppsatsen har jag kunnat konstatera att den implicita och den historiska volatiliteten är relativt jämlika vid prediktering av den faktiska framtida volatiliteten för 2006 års OMXS30 köp- och säljoptioner.

Från mitten av nittiotalet fram till början av tjugohundratalet har riksbanksräntan haft en sjunkande trend vilket har medfört att många av de svenska småspararna har sökt sig till andra investeringsmöjligheter än enbart bankkonton. Warranter har här varit ett billigt men riskfyllt alternativ på börsen. En warrant är väldigt lik en option, med den skillnaden att en market maker (anställd av emittenten) används för att kontinuerligt ställa köp och säljkurser för en warrant. Detta innebär att prissättningen sker subjektivt, vilket leder oss till vår problemformulering som lyder: Är det möjligt att urskilja olika prissättningsstrategier hos emittenterna när det gäller den implicita volatiliteten? Med tanke på detta problem har vi valt att utgå från en kvantitativ studie och valt att se det från småspararnas perspektiv. Vårt huvudsyfte är att se om vi kan urskilja om emittenterna på den svenska marknaden har olika prissättningsstrategier när det gäller den implicita volatiliteten på warranter. Vår teori utgår från en beskrivande del för att förklara hur en warrant fungerar samt en sammanfattning av den forskning som finns på området. Vi utgår från en positivistisk kunskapssyn där vi strävar efter att finna en förklaring till ett eventuellt samband mellan emittenternas prissättningsstrategi och den implicita volatiliteten. Vår ansatts för att närma oss vårt problem är hypotetiskt-deduktivt och vi har använt oss av alternativhypotesen: H1: Alla emittenter har olika implicit volatilitet. Vi har samlat in våra data dagligen i drygt två månader via Derivatinfo. Dessa har vi sedan valt att bearbeta i SPSS. De resultat som genererats har vi valt att presentera i form av diagram och tabeller. Dessa tyder på att emittenterna har olika prissättningsstrategier, dock kan vi inte säkerställa detta.

No description available.

Under en längre period har preferensaktier varit ovanliga på den svenska marknaden. Aktien blir dock allt vanligare och fler av dessa kommer in på aktiemarknaden. På grund av den ovanliga naturen i preferensaktier på marknaden finns det nästan ingen forskning om dem. Tidigare forskning hävdar att en stor mängd aktieägare och en diversifierad ägarbas leder till lägre volatilitet genom att förbättra prissignalens kvalitet. I denna studie prövas denna hypotes genom att använda svenska ägaruppgifter på börsnoterade preferensaktier. Denna studie undersöker om ägarstruktur har en påverkan på volatilitet. Tidigare forskning har studerat normala aktier, men denna studie undersöker istället om preferensaktier med dess ägarstruktur kan ha påverkan på volatiliteten. I denna studie med undantag av de mer traditionella variablerna såsom antalet ägare, institutionellt ägande och utländskt ägande tas även upp användningen av ägarbredd som en oberoende variabel i relation till volatilitet. Denna studie drar slutsatsen att ägarstrukturen har en påverkan på volatiliteten i preferensaktier. / For a long period, preference shares have been unusual in the Swedish market. However, the share is becoming more common and more of these are coming into the stock market. Because of the unusual nature of preference shares on the market, there is almost no research on them. Earlier research argues that many shareholders and a diversified ownership base lead to lower volatility by improving the quality of the price signal. In this paper, this hypothesis is examined by using Swedish ownership data on listed preference shares. Previous research has studied normal shares, but this study is instead investigating whether preference shares with its ownership structure does influence the volatility. In this study, except for the more traditional variables such as the number of owners, institutional ownership and foreign ownership, the use of ownership width is also addressed as an independent variable in relation to volatility. This study conclude that the ownership structure influences the volatility in preference shares.

<p>Detta är en empirisk undersökning av sambandet mellan tillväxt och historisk volatilitet på tillväxt. Många uppsatser har tidigare studerat sambandet mellan tillväxt och volatilitet på tillväxt, t ex Ramey och Ramey (1995), Hnatkovska och Loayza (2004), Siegler (2005). Vi menar dock att volatilitet på tillväxt inte är en tillräckligt exogen variabel. Vi har funnit att det, för alla länder, inte finns ett generellt samband mellan tillväxt och historisk volatilitet.</p><p>Däremot kan det finnas ett samband mellan tillväxt och historiskt volatilitet för industrialiserade länder (OECD länder). Vi har även studerat om det är någon skillnad i sambandet mellan tillväxt och historisk volatilitet beroende på den historiska tillväxten, men</p><p>funnit att så inte är fallet.</p>

<p>I denna uppsats jämförs hur väl tre historiskt baserade konditionella GARCH-modeller samt en naiv historisk modell predikterar volatiliteten för Standard & Poors 500 Composite index år 2006, jämfört med den optionsbaserade volatiliteten från Chicago Board Option Exchange volatilitetsindex VIX. Både de konditionella, den naiva historiska- och VIX volatilitetsprognoser utvärderas mot den historiskt observerade volatiliteten för urvalsperioden. För att utvärdera respektive modells prediktionsförmåga används tre utvärderingsmått; Regressionsanalys med Walds koefficienttest, det genomsnittliga prognosfelet modellerat med Root Mean Square Error (RMSE), samt Theil’s U-statistikan.</p><p>Undersökningen visar att det är tröskel-GARCH-modellen TGARCH som bäst predikterar volatiliteten för S&P 500 men att en kombination av TGARCH och VIX tillför ytterligare förklaringsgrad till modellen.</p>

I denna uppsats jämförs hur väl tre historiskt baserade konditionella GARCH-modeller samt en naiv historisk modell predikterar volatiliteten för Standard &amp; Poors 500 Composite index år 2006, jämfört med den optionsbaserade volatiliteten från Chicago Board Option Exchange volatilitetsindex VIX. Både de konditionella, den naiva historiska- och VIX volatilitetsprognoser utvärderas mot den historiskt observerade volatiliteten för urvalsperioden. För att utvärdera respektive modells prediktionsförmåga används tre utvärderingsmått; Regressionsanalys med Walds koefficienttest, det genomsnittliga prognosfelet modellerat med Root Mean Square Error (RMSE), samt Theil’s U-statistikan. Undersökningen visar att det är tröskel-GARCH-modellen TGARCH som bäst predikterar volatiliteten för S&amp;P 500 men att en kombination av TGARCH och VIX tillför ytterligare förklaringsgrad till modellen.

Syftet med studien är att undersöka om man kan förutspå köp- och säljsignaler genom glidande medelvärde och volatilitet på den svenska aktiemarknaden. Denna studie utgår från en deduktiv ansats som genomförs med den kvantitativa metoden. Glidande medelvärde och volatilitet kombineras för att visa de köp- och säljsignaler som uppstår mellan perioden 2007 till 2010. Studien baseras på vetenskapliga studier om glidande medelvärde och volatilitet. Den inkluderar även Radom Walk, Den effektiva marknadshypotesen och Behavioral finance. Empirin visar att kombinationen av glidande medelvärde och volatilitet ger hög avkastning i de flesta fallen. I studien framgår det att teknisk analys kan användas som ett analysverktyg vid aktiehandeln. Det har även visat att det är möjligt att förutspå framtida köp- och säljsignaler genom teknisk analys.