Over a long period of time, there has been a rich debate in the academic and financial world if active management can generate an excess return. Many experts say that the current active management strategies is nothing more than a money grab that produces large gains, for banks and investment firms, through high management fees while producing no excess value for the individuals buying their service. In short, an effective market makes it almost impossible for fund managers to produce value for their clients in the long run. No argument has only one side though, other experts say that active management has a role to play because not all investors are rational. This irrationality can lead to mispricing on financial assets in the marketplace and in turn lead to an ineffective market where active management can fill a much needed role. The purpose of this study is therefore to see if active management strategies can create a higher risk adjusted return, taking management fees into consideration, during times of high volatility when the uncertainty is at its peak. We studied the time period of 2003-2012 where 2008 was by far the most volatile year and in being so was the main focus point for our study. In trying to make as strong a case as possible we gathered 250 mutual funds continuous daily data of ten years for volatility and yield. We had trouble getting a reliable and valid result using the Sharpe ratio and the modified Sharpe ratio when we studied 2008, we used the Sharpe ratio for the ten year study but we had to use a two dimensional measurement for 2008 which focused exclusively on volatility and yield. The result of the study states that during 2008 we could not show a statistical significance in favor of active management in terms of excess returns when we used the Sharpe ratios. We could however observe if we looked at the frequency data, regarding volatility and yields, see that active management created a higher value for its clients than passive management during 2008. When we observed the results for the whole time period we saw that active management created a significant positive difference in yield toward passive management. The conclusion of the study is therefore that active management can generate an excess value for its investors not just in times of distress but in all market climates. / Under många år har det förekommit en debatt i både den akademiska världen och på den finansiella marknaden huruvida en aktivt förvaltningsstrategi kan generera överavkastning kontra ett index. Flertalet experter säger att strategin i sig är ett tilltag från fondbolag och banker för att generera intäkter i form av höga förvaltningsavgifter och strategin har oerhört svårt att generera mervärden åt aktörer som nyttjar deras tjänster. Således är det nästintill omöjligt att på en effektiv marknad, skapa ett mervärde för investerare över en längre tidperiod. Inget argument har bara en sida dock, andra experter menar att strategin kan skapa en funktionell betydelse då investerare allt som oftast uppvisar ett irrationellt beteende som ger upphov till felprissättningar på finansiella tillgångar. Syftet med studien blir därför att se huruvida en aktiv förvaltningsstrategi kan skapa högre riskjusterade avkastningar med hänsyn till förvaltningsavgifter än ett valt jämförelseindex under tider med hög volatilitet, då osäkerheten kan anses som störst. Vi studerade tidsperioden 2003-2012 och fann att det mest volatila året med en bred marginal var 2008, det här året blev då fokus för vår studie när vi valde att se över tider med hög volatilitet. För att styrka studiens tillförlitlighet insamlades kontinuerligt förräntade dagsavkastningarna och dagsvolatilitet uppskattades för 250 fonder och utgjorde därmed grunden för studien. Tillsammans med Sharpekvoten och en modifierad Sharpekvot fann vi svårigheter med att påvisa ett reliabelt resultat under riskåret 2008. Svårigheterna mynnade sedermera fram till ett tvådimensionellt riskmått för 2008 och Sharpekvoten för hela den valda tidsperioden. Resultatet av studien konstaterade att riskåret 2008 påvisade en frekvensmässig högre riskjusterad avkastning med hänsyn till förvaltningsavgifter för fonder gentemot S&P 500. Resultatet visade även att fonder generellt genererade en högre riskjusterad avkastning än S&P 500 oavsett om man exkluderade förvaltningsavgifter eller ej, resultatet var således signifikant för hela den aggregerade tidsperioden. Konklusionen från studien blir således att en aktiv förvaltningsstrategi kan generera mervärde till investerare oavsett om man exkluderade förvaltningsavgifter eller ej och oavsett om marknadens omgivits av osäkerhet eller ej.

Problembakgrund och syfte: Uppsatsens syfte är att undersöka huruvida det finns samband mellan pensionsredovisningsmetoder och volatilitet i bolagens Eget kapital. Enligt pensionsredovisningsforskningen finns samband mellan pensionsredovisningsmetoder och volatilitet i total Eget kapital. Enligt Amir skapar redovisning av aktuariella vinster och förluster mot Eget kapital (totalresultatet) upphov till volatilitet i Eget kapital. Syftet med uppsatsen är att undersöka om forskningen som påvisar detta samband även stöds gällande Large Cap bolagen i Nasdaq OMX Nordic Stockholm. Stämmer det att bolag som redovisar pensioner mot Eget kapital (totalresultatet) påvisar större volatilitet i Eget kapital än bolag som använder andra pensionsredovisningsmetoder? Detta är den grundläggande problemställningen i uppsatsen. Metod: För att svara på syftet använder vi oss av bolagens årsredovisningar där vi undersöker vilka pensionsredovisningsmetoder bolagen väljer och volatilitet i total Eget kapital mellan åren 2006-2011. Dessa värden sammanställs i Excel och testas i statistikprogrammet SPSS. Resultat och Slutsatser: Hypotesprövningen visar att det inte föreligger samband mellan volatilitet i Eget kapital utifrån de olika pensionsredovisningsmetoderna. Vår slutsats är att bolag inom Nasdaq OMX Nordic Stockholm som redovisar aktuariella vinster och förluster i Eget kapital (totalresultat) inte visar större volatilitet i Eget kapital än bolag som använder andra pensionsredovisningsmetoder. / Purpose:  According to research done in pension accounting, there is a connection between pension accounting methods and volatility in shareholders equity. Amir claims that full recognition of actuarial gains and losses in the balance sheet creates volatility in shareholders equity. The aim of the paper is to examine whether this connection between pension accounting and volatility can be confirmed among companies in Nasdaq OMX Nordic, Stockholm.  Method: The volatility in Shareholders Equity is examined by researching the annual reports of the companies. Throughout the study, the statistics program SPSS is used.  Analysis: Companies that use full recognition of actuarial gains and losses in the balance sheet are compared to firms that use other pension accounting methods. The level of volatility in shareholders equity among firms that use full recognition of actuarial gains and losses are compared to firms that use other pension accounting methods. The aim is to examine whether companies that use full recognition of actuarial gains and losses show more volatility in share holders equity. Conclusion: According to our study, there is no relationship between pension accounting methods and volatility in shareholders equity. Companies in Nasdaq OMX Nordic Stockholm that recognize actuarial gains and losses directly to the comprehensive income in shareholders equity and debts does not show more volatility in shareholders equity than firms that use other pension accounting methods.

<p>I denna uppsats har jag haft intentionen att försöka förklara vikten av att ha en uppfattning av volatilitet när man handlar med Optioner. Syftet har varit att analysera ifall man kan lära sig från volatilitetens historia, och ifall historisk volatilitet är bättre på att indikera framtida volatilitet än marknadens volatilitet, även kallad den implicita volatiliteten. Syftet har även varit att undersöka ifall det går att göra vinst på Optioner om man har en annan uppfatt-ning om den framtida volailiteten.</p><p>I uppsatsen har jag använt mig av Black, Scholes and Mertons epokavgörande teori om hur man prissätter Optioner, den så kallade Black-Scholes ekvationen. Från den ekvationen har jag erhålligt volailiteten i OMX index Optioner, den implicita volatiliteten. Black-Scholes ekvationen har likaså använts för att härleda denna faktiska och historiska volaliteten. För att kunna utnyttja en annan uppfattning om den framtida volaliteten än marknadens så har jag presenterat ett antal olika Options strategier.</p><p>De slutsatser som jag har kunnat dra från år 2001 OMX index Optioner är att den implicita volaliteten verkar vara bättre på att förutspå den faktiska volaliteten än den historiska vola-tiliteten. Ingen av dem är en perfekt indikator på den faktiska volatiliteten men i genomsnitt så skiljer sig den implicita mindre från den faktiska än den historiska.</p><p>För att sammanfatta volalitetens historia så kan man påstå att volatiliteten som reflekteras i Optionspriset sällan stämmer överens med den faktiska volatiliteten. Ingen sitter på Op-tionsmarknaden med en kristallkula och kan förutspå volatiliteten perfekt hela tiden. Sam-tidigt är det just skillnader i volatilitetstro mellan de olika aktörerna i en Optionsaffär som skapar handel och som gör Optioner till ett så användbart och intressant instrument.</p>

Den 10 mars år 2000 blev det tillåtet för publika aktiebolag att förvärva sina egna aktier i Sverige. Många bolag har det sett den nya möjligheten att genomföra återköp av egna aktier, av olika anledningar, vilket har lett till att flera publika aktiebolag genomför återköpsprogram. Syftet med denna studie är undersöka hur återköp påverkar aktiernas likviditet genom att studera spreaden och volatiliteten i de perioder som företaget inte får genomföra återköp. Tidsperioden som studeras är åren 2010 till 2013. Resultatet visar att det inte finns någon signifikant skillnad i spread och volatilitet mellan de perioder som återköp får ske och de peioder som inte tillåter återköp.

Denna uppsats har undersökt om det är möjligt att predicera volatilitet på aktiemarknaden med hjälp av sökordsdata från Google. Trettio finansrelaterade termer valdes ut i predicerande syfte och en binär targetvariabel för volatilitet konstruerades. De trettio sökorden reducerades till fyra komponenter med hjälp av Principalkomponentanalys (PCA) och användes sedan med hjälp av K-Nearest-Neighbor (KNN) för att predicera huruvida kommande vecka väntades bli volatil eller inte. De slutgiltiga resultaten visade att sökordsdatan kunde användas för prediktion av volatilitet.

Det har sedan långt tillbaka genomförts omfattande forskning om insynspersoner möjlighet till abnormal avkastning. Här pekar majoriteten av tidigare studier mot att det är möjligt. Vidare är den gemensamma diskussionen riktade mot att dessa insynspersoner troligen besitter mer kunskap om företaget än övriga och genom denna informationsasymmetri kan de avgöra köp och säljtillfällen bättre än kapitalmarknaden. Därtill hävdar vissa forskare om att denna informationsasymmetri kan bidra till att insynspersoners handelsaktivitet kan signalera olika indikationer, varvid kapitalmarknaden kan använda dessa som en del av investeringsbeslutet. Ett annat välstuderat område är volatilitet i olika tillgångar. Eftersom volatilitet kan beskrivas som svängningarna runt medelvärdet kan det tillämpas för att observera osäkerheten kring en tillgång. Trots att det finns omfattande forskning inom de två olika områden har det utförts minimalt med forskning som integrerat insiderhandel med volatilitet. Med grund av detta, anser vi ha funnit en kunskapslucka. Inte minst då, enligt vår kännedom, ingen annan utfört en sådan studie på den svenska marknaden. Detta resulterade i forskningsfrågan: ”Finns det ett samband mellan insiderhandel och volatilitet i det gemensamma värdepappret?”. Där huvudsyftet är att undersöka om insidertransaktioner har ett signalvärde som påverkar osäkerheten på marknaden, mätt i form av volatilitet. Därutöver, ämnar studien undersöka om insiderhandel påverkar volatiliteten olika beroende på om bolaget är listat på Stockholmsbörsens Small, Mid, eller Large cap lista. Slutligen ämnar vi undersöka om insiderhandel påverkar volatiliteten olika beroende på transaktionstyp och transaktionsstorlek. Studien kommer att inkludera teorier såsom effektiva marknadshypotesen, informationsasymmetri, signalteorin samt olika volatilitets teorier. Därutöver kommer vi använda oss av en kvantitativ forskningsstrategi, en objektiv verklighetssyn, en positivistisk kunskapssyn samt en deduktiv forskningsansats. Datamaterialet är insamlat från Datastream och Finansinspektionen för att täcka in mätperioden 2016-07-03 till 2019- 12-31 och därigenom beaktar det senaste regelverket från Finansinspektionen. Efter datahantering och bortfall uppgick studiens urval till 848 observation som sedan blivit klassificerat utifrån bolagslista och transaktionstyp. Studiens resultat påvisar att det finns ett samband mellan insiderhandel och volatilitet. Där ökad insiderhandel leder till minskad volatilitet. Vi hittade även statistiska bevis för att det är skillnad mellan bolag listade på Large och Small cap och kan således uttala oss om att insiderhandel har en signifikant skillnad på volatilitet beroende av bolagslista. Gällande transaktionstyp fann vi inga statistiska bevis för att det är skilt ifrån varandra. Däremot fann vi statistiska bevis för att transaktionsstorleken har en signifikant påverkan på volatilitet och likaså kombinationen av transaktionsstorlek och transaktionstyp. Sammanfattningsvis kunde vi identifiera ett mönster som indikerar att insiderhandel effekt på volatilitet är kortsiktig. I och med kapitalmarknadens reaktion på insiderhandel resulterade i en förändring i volatilitet kan vi uttala oss om att det finns ett signalvärde i insidertransaktioner och likaså pekar vårt resultat på att Stockholmsbörsen inte är effektiv i den starka marknadsformen under studiens mätperiod.

Publika företag har en informationsskyldighet enligt börsens regelverk, där reglerna är till för att minska informationsasymmetrin mellan marknadens aktörer. Kvartalsrapporter är en del av den information som företag är skyldiga att publicera till marknaden. Denna studie undersöker om det uppstår abnormal avkastning i samband med publicering av kvartalsrapporter och vad som kan förklara eventuell abnormal avkastning. Studien omfattar 53 kvartalsrapporter från företag tillhörande OMXS30 under 2018. En eventstudie genomförs för att identifiera förekomsten av abnormal avkastning, och en regressionsanalys i syfte att undersöka om abnormal avkastning kan förklaras av företagsstorlek och marknadsvolatilitet. Eventstudien visar att abnormal avkastning genereras på kort sikt vid publicering av kvartalsrapporter, och regressionsanalysen visar indikationer på ett positivt samband mellan företagsstorlek och abnormal avkastning. Vidare finner regressionsanalysen inget stöd för att marknadsvolatilitet förklarar abnormal avkastning.

Background: Many new investors have been introduced to the stock marketlately. Lots of them only possess some knowledge about stocks and havetherefore started to gather information from influencers on various socialmedia. The information contains, among other things, future forecasts, whichmeans that new investors can easily base their investment decisions on whatis published by these influencers. Purpose: The purpose of the study has been to study and explain what makesnew investors rely on influencers' opinions. This is done with the help oftheory and our empirical data. Method: New investors with up to five years' experience have beeninterviewed according to a semi-structure and then studied together withselected behavioral economic and communicative theories. During the courseof the study, we have used an abductive approach, which means that we haveswitched between theory and empirical data. Conclusion: The study has led to the conclusion that new investors have agreat tendency to be influenced by influencers on social media when makingtheir financial decisions. We have come to the conclusion that it is possiblethat the position of influencers has a decisive factor if the new investors areto buy a share or not. When new investors express that they have a lack ofknowledge in the financial market, they turn to influencers when makingdecisions.

Spelbranschen har växt och fortsätter att växa i en extremt hög takt. Den höga tillväxteninom spelbranschen lockar allt fler investerare att investera inom området. Trots detökade intresset för spelbranschen och dess tillväxt saknas finansiell forskning inomområdet. Denna studie ämnar därför till att bidra till den finansiella forskningen genomatt undersöka huruvida mikrotransaktioner påverkar svenska spelföretagsaktievolatilitet. Studiens huvudsakliga syfte är att studera huruvida valet av affärsmodellkan påverka företagets aktievolatilitet. Datan som krävs för att utföra denna studie är publik data hämtad från Yahoo Financeoch urvalsgruppens egna kvartalsrapporter. Tidsperioden som studien undersöker är från2014-01-01 till 2021-12-31. För att kunna besvara forskningsfrågan har två olika testerutförts. För varje enskilt företag har ett GARCH-test utförts för att semikrotransaktioners påverkan på enskild nivå, det andra testet är en regressionsanalyssom testar mikrotransaktioners påverkan på aktievolatilitet på hela urvalsgruppen. Resultaten från GARCH-testerna gav endast relevanta resultat för två företag. Att resultaten anses icke relevanta för resterande urval beror på att det krävs variation inomvariabeln mikrotransaktioner för att kunna ge utslag vilket det inte finns i resterandeurval. Ett av de två relevanta företagen gav ett negativt statistiskt signifikant sambandoch ett gav ett icke signifikant samband. Resultatet av regressionsanalysen visar ettpositivt statistiskt signifikant samband för urvalsgruppen mellan mikrotransaktioner ochaktievolatilitet. Slutsatsen som gjordes baserat på dessa resultat var attmikrotransaktionsmodellen kan vara ett mer riskfyllt alternativ för investerare.

Den pågående klimatkrisen är den största utmaningen världen står inför och en ökad medvetenheten kring hållbarhet har gjort att det blivit en allt viktigare del av företagande och dess finansiering. I takt med denna utveckling blir fler investerare medvetna hur deras investeringsbeslut påverkar samhället och klimatet. För att kvantifiera hur väl företag arbetar med hållbarhet har ett hållbarhetsmått vid namn ESG tagits fram. Betyget mäts i tre aspekter; miljö, socialt och styrning. Ur en investeringssynpunkt har risk alltid varit en viktig faktor att ta hänsyn till och i dagens samhälle är en del av risken kopplad till företagets hållbarhetsarbete. Denna studie ämnar därför att studera sambandet mellan hållbarhet och risk i syfte att undersöka hur arbete med hållbarhet kan hjälpa företag att reducera risk, samt om sambandet skiljer sig mellan olika branscher. Studien genomförs i Sverige och inkluderar 142 företag under tidperioden 2016-12-31 till 2021-12-31. Risk kan mätas på olika sätt och i denna studie har volatilitet använts, vidare har ESG-betyg hämtats från Thomas Reuters databas Eikon. Regressionsanalyser har genomförts för att studera sambandet mellan ESG-betyg och volatilitet, samt för de olika aspekterna av ESG. Resultat visar att det finns ett signifikant negativt samband mellan ESG-betyg och volatilitet. För de olika aspekterna av ESG-betyget har miljö och socialt ett signifikant negativt samband med volatilitet, inget signifikant samband kunde påvisas mellan styrning och volatilitet. Resultaten i de olika branscherna varierade. För ESG-betyg samt aspekterna miljö och socialt fanns signifikanta negativa samband i två branscher, för styrning visade en bransch ett signifikant negativt samband med volatilitet. Resultatet indikerar att hållbarhetsarbete i företag kan reducera risken och att intressentmodellen kan förklara hur arbetet är värdeskapande. Resultatet visar även att investerare värderar hållbarhet och enligt modern portföljteori bör ESG tas i beaktning vid investeringsbeslut. I tidigare studier där samband mellan hållbarhet studerats har resultat, precis som i denna, visat på ett negativt samband. Däremot har ingen tidigare studie genomförts på den svenska marknaden, där olika branscher studerats. Det främsta bidraget med denna studie är att investerare, intressenter och företag får ny kunskap om hållbarhetsarbetes betydelse.