The purpose of this paper is to examine and analyze past development of mutual funds in large and small mutual fund companies and see if there are any differences between these two segments. Limitations on the number of funds have been made by choosing Nordic mutual fund companies that invest in emerging markets over an 11-year period. The study is made on 66 mutual funds managed by 13 mutual fund companies in which the segment of small fund companies includes seven fund companies with assets under management less than 100 billion SEK and the segment of large mutual fund companies includes six fund companies with assets under management more than 400 billion SEK. In the comparison of the segments the Sharpe ratio has been used to calculate the risk-adjusted return. The study shows small differences of the risk-adjusted return between the segments. Results for the mutual fund companies in the minor segment indicate a more unequal risk-adjusted return compared to the major fund companies. Furthermore the results show that small fund companies alone can generate a higher return but that the larger fund companies' funds are a more stable investment in the longer run.

No description available.

No description available.

Syfte: Syftet med uppsatsen är undersöka skillnaden i den riskjusterade avkastningen mellan de stora och små svenska fondbolag som investerar på den svenska fondmarknaden samt tillväxtmarknaden. Syftet innefattar också att undersöka vilka aktörer som visar högst riskjusterad avkastning samt om skillnaden för den riskjusterade avkastningen beror på respektive fondbolags storlek. Metod: Metoden som har använts för studien har varit en kvantitativ sådan, där data har inhämtats från Morningstar samt respektive fondbolags årsredovisning. Därefter har all data bearbetats med hjälp av Microsoft Excel för att sedan beräkna ut varje fond års och medelavkastning samt Sharpe-kvot, detta för att kunna få ut fondbolagens riskjusterande avkastning. Resultatet har redovisats i empiriavsnittet med figurer och tabeller, därefter har resultatet analyserat och jämförts med de teorier som har använts för studien. Slutsats: Studien visar att det uppstår skillnader i den riskjusterande avkastningen för stora och små fondbolag. Vid undersökningen framkommer det att små fondbolag genererar en högre riskjusterad avkastning än de stora fondbolagen på grund av ett aktivare agerande över sina fonder vid hög och låg konjunktur, detta för att undvika stora kapitalförluster som kan vara avgörande för ett litet fondbolag.

Studien syftar till att ge en beskrivande bild av premiepensionens fondutbud, vad som skiljer de olika fondalternativen åt samt till att undersöka hur sambandet mellan riskjusterad avkastning, storlek och avgift är för premiepensionens fonder. Fonderna delas in i olika fondkategorier: aktiefonder, räntefonder, blandfonder och generationsfonder. Sedan studeras hur storlek, avgift och risk skiljer sig mellan de olika kategorierna. För att undersöka hur sambandet mellan riskjusterad avkastning, storlek och avgifter är görs en multipel regressionsanalys för varje fondkategori. Utifrån resultaten dras slutsatserna att avgift har ett negativt samband med riskjusterad avkastning, fondstorlek har ett positivt samband med riskjusterad avkastning för aktiefonder, räntefonder och blandfonder och ett negativt samband för generationsfonder.

Problembakgrund & problemdiskussion: Investerare förtjänar att få full information inför de investeringsbeslut de möter dagligen. Finns det fördelar eller nackdelar med att välja bort oetiska bolag från sin portfölj bortsett från att sova bättre om natten? Det finns en teori som menar att oetiska bolag överavkastar just på grund av att de väljs bort av många investerare. Olika tidigare studier har både bekräftat och dementerat att detta förhållande skulle äga rum. Studien ämnar att undersöka om något sådant samband kan påvisas som statistiskt signifikant och i så fall hur stor avkastningen är.Problemformulering: Vilken riskjusterad avkastning ger sin stocks över tid?Syfte: Studiens huvudsyfte är att granska om sin stocks runt om i världen kan generera en överavkastning. Studien har delat in detta huvudsyfte i två delsyften. Det första delsyftet är att redogöra utifrån syndfulla industrier om aktier som ses som syndfulla genererar en signifikant överavkastning. Det andra delsyftet är att undersöka vilka aktier som stora svenska institutioner väljer att inte investera i. Studien har sammansatt dessa i en gemensam Svart lista som därefter testas om dessa genererar en överavkastning.Teori: Studien behandlar teorin om riskjusterad avkastning för sin stocks överstiger avkastningen för index på grund av försummelse-effekten, dvs. att sin stocks väljs bort och således får en underprissättning.Metod: Studien har använt en kvantitativ metod samt en deduktiv ansats. Aktiedata från syndfulla industrier har inhämtats mellan 1998/01/01 till 2018/12/31 för att jämföras mot index för respektive region under samma tidsperiod. Studien har utgått från att klassa industrierna alkohol, betting, tobak och vapen som syndfulla och inkluderas i urvalet. Dessa bolag blev 752 till antalet när ett världsurval motsvarande tidigare studien utförd av Lobe & Walkshäusl (2016) valts. Vidare har studien insamlat svarta listor från svenska institutionella investerare för att sammanställa till en egen sindex att jämföra dess avkastning mot index.Empiri/analys: Studiens resultat kan empiriskt påvisa ett stöd för riskjusterad avkastning i regionerna Europa och Asien. Vidare är även branschen Alkohol visat som signifikant. Världen som helhet, efter justeringar för autokorrelation, visades inte ha signifikant riskjusterad avkastning om än att Världen låg väldigt nära gränsen för påvisad signifikans. Vidare fann studien ingen signifikant riskjusterad avkastning för bolagen på svarta listan.Slutsats: Studiens resultat kan empiriskt påvisa ett stöd för riskjusterad avkastning förekommer hos sin stocks, om än inte världen som helhet. Om en investerare gjort selektiva investeringar och förhållit sig till sin stocks inom Europa, Asien eller alkoholbranschen har denne fått en överavkastning givet den undersökta tidsperioden. Vidare kan bolag som hamnar på institutioners svarta listor möjligtvis hamna där eftersom att de är syndfulla men även underpresterande gentemot sina branschkollegor som bedriver liknande verksamheter men inte har svartlistats.

<p>ABSTRACT</p><p>TITLE The investors guide to hedge fund strategies – A comparing study of hedge fund strategies on the Swedish market.</p><p>COURSE Bachelor Thesis in Finance </p><p>KEYWORDS Hedge funds, Hedge fund strategies, Swedish </p><p>hedge fund market, Investors, Average return, Riskadjusted return</p><p>The Thesis</p><p>Investor’s general knowledge about hedge funds and hedge fund strategies, is compared to other investment alternatives low. The purpose of this thesis is therefore to clarify to investors how examined hedge fund strategies separate concerning risk and return in hedge funds. This, in order to facilitate for investors understanding which hedge fund strategy will be more suitable for them. </p><p>To achieve this, the thesis is mainly focusing on quantitative data, which is complemented with qualitative findings in terms of a questionnaire. The hedge funds have been categorized after selected strategy. Furthermore a comparison between the strategies, as well as towards an independent market index has been made, using different measures of risk. </p><p>The thesis show that all strategies generate less return compared to the stock-related index OMXS, on the other hand the strategies shows a lower level of risk. Fund – of – funds have the best average return and risk-adjusted return, while Multi-strategy have the lowest risk. Macro is the only strategy who achieved quarterly absolute return.</p>

<p><strong>Uppsatsens titel:</strong> Hedgefonder som alternativ investering – Kvantitativ studie av hedgefonders prestationer för perioden 30 september 2003 till 30 september 2008</p><p><strong>Ämne/Kurs:</strong> Företagsekonomi C, kandidatuppsats, inriktning finansiering</p><p><strong>Författare:</strong> Stefano Collén Petralia och Omar Abdirahman</p><p><strong>Handledare:</strong> Åke Bertilsson</p><p><strong>Nyckelord:</strong> Hedgefonder, riskjusterad avkastning, portföljteori, marknadsportföljen, alternativa investeringar</p><p><strong>Syfte:</strong> Syftet är att undersöka hur hedgefonders historiska prestationer är i jämförelse med aktiemarknaden, med hänsyn till dess avkastning, risk och dess korrelation med aktiemarknaden. Detta för att se om investerare kan använda hedgefonder som ett komplement i investerarnas marknadsportfölj för att sänka risken och höja den riskjusterade avkastningen.</p><p><strong>Metod:</strong> Uppsatsen bygger på en surveyundersökning som har utgått från sekundärdata i form av de olika undersökta hedgefondernas kurshistorik. Genom att tillämpa olika teorier för att mäta hedgefondernas prestationer har en kvantitativ undersökning genomförts, med utgångspunkt från en deduktiv ansats där ekonomiska teorier har testats mot verkligheten.</p><p><strong>Resultat:</strong> Hedgefondernas betavärden och korrelation med aktiemarknaden visar att det finns ett samband mellan många hedgefonder och aktiemarknaden, dock inget starkt samband. Det går inte att säga att hedgefonderna är helt oberoende av aktiemarknaden, vilket många hedgefonder antyder att de är. Resultaten tyder på att hedgefonderna inte hade en högre avkastning än aktiemarknaden totalt sett och inte heller när aktiemarknaden var i en uppgående trend. Hedgefondernas avkastning var dock bättre än aktiemarknaden när aktiemarknaden var i en nedgående trend. Hedgefondernas risk var lägre än aktiemarknaden och genom att kombinera de olika hedgefonderna gick det att sänka risken ytterligare. Att enbart investera i enskilda hedgefonder ger inte en bättre riskjusterad avkastning än aktiemarknaden, enbart när aktiemarknaden är i en nedgående trend. Hedgefonder som grupp kan dock ha högre riskjusterad avkastning än aktiemarknaden totalt sett under hela undersökningsperioden. Resultaten visar även att hedgefonder som grupp kan vara ett bra komplement till marknadsportföljen för att sänka risken och öka den riskjusterade avkastningen, men att enskilda hedgefonder inte har lika positiv inverkan på portföljen.</p>

<p>Målet med en hedgefond är att i alla marknadslägen generera positiv avkastning vilket även brukar kallas absolut positiv avkastning. Det finns en rad olika investeringsmetoder även kallade hedgestrategier som förvaltarna använder sig av för att uppnå detta mål. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka de olika investeringsstrategierna på den nordiska marknaden med fokus på överavkastning och riskjusterad avkastning. För att få perspektiv på hedgestrategiernas utveckling kommer de även jämföras med ett lämpligt marknadsindex. Den undersökta perioden begränsas till 2004-01 till 2007-01 vilket ge tillräckligt mycket data för att kunna använda likaviktade avkastningsindex för varje enskild hedgestrategi Undersökningen visar att inga av hedgestrategierna lyckades att generera en bättre snittavkastning än marknadsindex under den sammanlagda perioden. Den hedgestrategi som presterade bäst både gällande snittavkastning samt riskjusterad avkastning var Equities. Fixed income var den hedgestrategi som presterade sämst och var den enda strategin som inte levde upp till hedgefonders mål om absolut positiv avkastning.</p>

Målet med en hedgefond är att i alla marknadslägen generera positiv avkastning vilket även brukar kallas absolut positiv avkastning. Det finns en rad olika investeringsmetoder även kallade hedgestrategier som förvaltarna använder sig av för att uppnå detta mål. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka de olika investeringsstrategierna på den nordiska marknaden med fokus på överavkastning och riskjusterad avkastning. För att få perspektiv på hedgestrategiernas utveckling kommer de även jämföras med ett lämpligt marknadsindex. Den undersökta perioden begränsas till 2004-01 till 2007-01 vilket ge tillräckligt mycket data för att kunna använda likaviktade avkastningsindex för varje enskild hedgestrategi Undersökningen visar att inga av hedgestrategierna lyckades att generera en bättre snittavkastning än marknadsindex under den sammanlagda perioden. Den hedgestrategi som presterade bäst både gällande snittavkastning samt riskjusterad avkastning var Equities. Fixed income var den hedgestrategi som presterade sämst och var den enda strategin som inte levde upp till hedgefonders mål om absolut positiv avkastning.