Studien syftar till att ge en beskrivande bild av premiepensionens fondutbud, vad som skiljer de olika fondalternativen åt samt till att undersöka hur sambandet mellan riskjusterad avkastning, storlek och avgift är för premiepensionens fonder. Fonderna delas in i olika fondkategorier: aktiefonder, räntefonder, blandfonder och generationsfonder. Sedan studeras hur storlek, avgift och risk skiljer sig mellan de olika kategorierna. För att undersöka hur sambandet mellan riskjusterad avkastning, storlek och avgifter är görs en multipel regressionsanalys för varje fondkategori. Utifrån resultaten dras slutsatserna att avgift har ett negativt samband med riskjusterad avkastning, fondstorlek har ett positivt samband med riskjusterad avkastning för aktiefonder, räntefonder och blandfonder och ett negativt samband för generationsfonder.

<p>Det stora allmänna intresset för att spara i fonder är stort i Sverige. Detta har bidragit till att mer pengar kommit in på marknaden och många fonder växt sig större.</p><p>Tidningarna skriver att det gått bäst för små, oberoende fondförvaltare som gång på gång slagit storbankerna i undersökningar om vilka fonder som lyckats slå index och som ger bäst avkastning.</p><p>Tidigare studier som gjorts om fondstorlekens betydelse för dess prestation visar en effektivitetsförlust på ett väldigt tidigt stadium då fonden växer sig större. Detta på grund av att små fonder kan vara mer flexibla än stora fonder.</p><p>Syftet med uppsatsen är att jämföra aktiefonder med varandra och se om storleken på fonden har betydelse för dess prestation. En undersökning genomförs för att se om små fonder ger bättre avkastning än stora fonder.</p><p>För undersökningen har data valts att insamlas från alla Sverigefonder på den svenska marknaden som funnits sedan 2002 fram till år 2006. En storleksindelning av fonderna har skett för att utgöra uppsatsens beräkningsunderlag. Uträkning av fondernas medelvärde och standardavvikelse har utförts för att få fram vilka fonder som ger bäst avkastning samt för att se hur avkastningen varierar. För att urskilja om samband finns mellan fondstorlek och avkastning har även korrelationskoefficienten beräknats. Tre intervjuer med olika fondbolag har genomförts för att komplettera resultatet av beräkningarna.</p><p>Resultatet av undersökningen visar att stora fonder presterar bättre än små fonder. De stora fonderna har en positiv korrelation mellan avkastning och fondstorlek som kom att vara starkare ju större fonden blev. Undersökningen som genomfördes för att se om små fonder ger bättre avkastning än stora fonder visade det motsatta då flertalet av de fonder som gått sämst var små. Däremot kunde inget samband mellan fondstorlek och prestation styrkas då korrelationen var allt för låg.</p><p>Storleken är viktig att ta hänsyn till i en fonds förvaltning men är inte avgörande för avkastningen. Det är inte fondstorleken i sig som har betydelse för fondens prestation utan den strategi som används.</p>

<p>Inledning</p><p>Fondsparande är idag den vanligaste sparformen i Sverige. Den svenska fondförmögenheten uppgick fjärde kvartalet 2007 till ca 1 416 miljarder kr, och privatpersoner står för ca 80 procent av denna.</p><p>Problemområde</p><p>Fondförmögenheten är det totala värdet av fondens tillgångar och likvida medel. När fondförmögenheten ökar kan detta innebära att fondens tidigare investeringsstrategier inte längre fungerar på grund av prispåverkan på de aktier som köps och säljs. Detta kan ha negativ inverkan på fondens avkastning.</p><p>Syfte</p><p>Huvudsyftet med denna uppsats var att undersöka eventuella samband mellan fondstorlek och avkastning. Delsyftet var att undersöka hur stora och små fonder skiljer sig med avseende på förvaltningsavgift och risk.</p><p>Metod</p><p>Huvudsakligen har vi utgått ifrån en kvantitativ ansats i uppsatsarbetet. Sammanlagt har 30 fonder valts ut för studien. Fonddata har hämtats från Morningstars fondregister. Data har sedan bearbetats med hjälp av Excel och Minitab.</p><p>Empiri och analys</p><p>Resultatet visade att små fonder i genomsnitt har en högre avkastning än stora fonder. I genomsnitt var standardavvikelse och förvaltningsavgifter också högre för de små fonderna. Avkastningen visade sig ha ett signifikant negativt samband med fondförmögenheten inom gruppen med stora fonder, men inte i gruppen med små fonder. Vi fann även ett signifikant negativt samband mellan fondförmögenhet och standardavvikelse. Vid regressioner av riskjusterade avkastningar, i form av sharpekvot och alfa, fann vi inga signifikanta samband med fondförmögenhet.</p>

Det stora allmänna intresset för att spara i fonder är stort i Sverige. Detta har bidragit till att mer pengar kommit in på marknaden och många fonder växt sig större. Tidningarna skriver att det gått bäst för små, oberoende fondförvaltare som gång på gång slagit storbankerna i undersökningar om vilka fonder som lyckats slå index och som ger bäst avkastning. Tidigare studier som gjorts om fondstorlekens betydelse för dess prestation visar en effektivitetsförlust på ett väldigt tidigt stadium då fonden växer sig större. Detta på grund av att små fonder kan vara mer flexibla än stora fonder. Syftet med uppsatsen är att jämföra aktiefonder med varandra och se om storleken på fonden har betydelse för dess prestation. En undersökning genomförs för att se om små fonder ger bättre avkastning än stora fonder. För undersökningen har data valts att insamlas från alla Sverigefonder på den svenska marknaden som funnits sedan 2002 fram till år 2006. En storleksindelning av fonderna har skett för att utgöra uppsatsens beräkningsunderlag. Uträkning av fondernas medelvärde och standardavvikelse har utförts för att få fram vilka fonder som ger bäst avkastning samt för att se hur avkastningen varierar. För att urskilja om samband finns mellan fondstorlek och avkastning har även korrelationskoefficienten beräknats. Tre intervjuer med olika fondbolag har genomförts för att komplettera resultatet av beräkningarna. Resultatet av undersökningen visar att stora fonder presterar bättre än små fonder. De stora fonderna har en positiv korrelation mellan avkastning och fondstorlek som kom att vara starkare ju större fonden blev. Undersökningen som genomfördes för att se om små fonder ger bättre avkastning än stora fonder visade det motsatta då flertalet av de fonder som gått sämst var små. Däremot kunde inget samband mellan fondstorlek och prestation styrkas då korrelationen var allt för låg. Storleken är viktig att ta hänsyn till i en fonds förvaltning men är inte avgörande för avkastningen. Det är inte fondstorleken i sig som har betydelse för fondens prestation utan den strategi som används.

Inledning Fondsparande är idag den vanligaste sparformen i Sverige. Den svenska fondförmögenheten uppgick fjärde kvartalet 2007 till ca 1 416 miljarder kr, och privatpersoner står för ca 80 procent av denna. Problemområde Fondförmögenheten är det totala värdet av fondens tillgångar och likvida medel. När fondförmögenheten ökar kan detta innebära att fondens tidigare investeringsstrategier inte längre fungerar på grund av prispåverkan på de aktier som köps och säljs. Detta kan ha negativ inverkan på fondens avkastning. Syfte Huvudsyftet med denna uppsats var att undersöka eventuella samband mellan fondstorlek och avkastning. Delsyftet var att undersöka hur stora och små fonder skiljer sig med avseende på förvaltningsavgift och risk. Metod Huvudsakligen har vi utgått ifrån en kvantitativ ansats i uppsatsarbetet. Sammanlagt har 30 fonder valts ut för studien. Fonddata har hämtats från Morningstars fondregister. Data har sedan bearbetats med hjälp av Excel och Minitab. Empiri och analys Resultatet visade att små fonder i genomsnitt har en högre avkastning än stora fonder. I genomsnitt var standardavvikelse och förvaltningsavgifter också högre för de små fonderna. Avkastningen visade sig ha ett signifikant negativt samband med fondförmögenheten inom gruppen med stora fonder, men inte i gruppen med små fonder. Vi fann även ett signifikant negativt samband mellan fondförmögenhet och standardavvikelse. Vid regressioner av riskjusterade avkastningar, i form av sharpekvot och alfa, fann vi inga signifikanta samband med fondförmögenhet.

Fondmarknaden har sett en stadig tillväxt under senare år och likaså har även den totala förmögenheten på den svenska marknaden haft en kraftig ökning. Majoriteten av alla svenskar är exponerade mot sparande i fonder på något sätt, antingen direkt via egna investeringar eller via sitt pensionssparande. På fondmarknaden finns det en stor mängd olika fonder, där aktiefonder är den vanligaste typen. Med tanke på det stora utbud som finns att välja på kan det vara svårt för en enskild investerare att veta vilka faktorer denne ska ta i beaktning vid sina placeringsval. En faktor som har påvisats ha en negativ påverkan på en fonds avkastning är fondens förmögenhet. Vi undersöker därför i denna studie om förmögenheten har någon påverkan på svenska aktiefonder med placeringsmarknad i Sverige. Mer specifikt undersöker vi förmögenhetens påverkan på fondernas risk-justerade avkastning.   Undersökningen genomförs i två steg. Det första steget innebär att vi skattar den risk-justerade avkastningen och exponeringen mot de riskfaktorer som är representerade i CAPM, Fama och French tre-faktormodell samt Carharts fyr-faktormodell. Denna skattning är gjord på fem olika portföljer som är uppdelade efter fondernas förmögenhet, rankade från låg till hög förmögenhet. Skattningen gör vi via tidsserieregressioner för hela tidsperioden. I vårt andra steg använder vi de skattade exponeringsvärdena för portföljerna för att justera fondernas avkastning och genomför sedan tvärsnittsregressioner där vi testar sambandet mellan fondernas risk-justerade avkastning och den naturliga logaritmen av en fonds förmögenhet.   Vår tidsperiod sträcker sig från januari 2001 till december 2013, vilket gör att vår studie är mycket aktuell och genomförs under år som präglats av starka upp- såväl som nedgångar. Vårt urval består av aktiefonder med placeringsmarknad i Sverige som är aktiva idag och existerat mellan januari 2000 till och med december 2013. Vi använder oss av CAPM, Fama och French tre-faktormodell samt Carharts fyr-faktormodell för att skatta den risk-justerade avkastningen för våra portföljer. Vi finner att den risk-justerade avkastningen inte tenderar att påverkas negativt av en stor förmögenhet utan snarare att fonder med en högre förmögenhet visar en tendens till att prestera högre risk-justerade avkastningar. När vi genom tvärsnittsregressioner testat om fondernas förmögenhet påverkat deras prestation finner vi en svagt positiv påverkan från förmögenheten på fondernas risk-justerade avkastningar. När vi delar upp dessa resultat efter tidsperioder ser vi även en något mer positiv påverkan mellan åren 2001-2006 än vad vi fann under perioden 2007-2013. Dessa resultat är emellertid väldigt svaga och är ej heller statistiskt signifikanta.   Vi härleder våra resultat till att de nackdelar som funnits för förmögna fonder i andra studier inte verkar vara närvarande i samma utsträckning på dagens svenska marknad. Vidare finner vi att stora fonder tenderar att höra till stora fondbolag och att detta för med sig stordriftsfördelar som troligen eroderar de nackdelar som existerar för förmögna fonder. Vi kan således efter denna studie slå fast att investerare inte behöver dra sig för att placera i fonder med en stor förmögenhet. Tvärt om kan det i många fall vara positivt, speciellt i de fall när fonden tillhör ett fondbolag med en stor förmögenhet.

Previous research has analyzed the relationship of several fund characteristics to fund return, whether a higher fund fee results in a higher fund and if fund characteristics such as active management style, fund risk and fund size are contributing factors to a higher fund return. As previous empirical research has reported mixed results and has mainly studied the American fund market. Therefore, this study aimed to investigate whether there was a statical and significant relationship between the fund's return, annual fee, risk, size and management style for equity funds in Sweden, Norway, Finland, and Denmark over a five and ten-year period. The study is based on a quantitative method with a deductive approach which involves the collection of numeric and secondary data from Morningstar's database. The data has then been processed in a correlation- and regression analysis to analyze the relationship between fund return and the fund characteristics. Based on the results the study found a statistically significant relationship between the fund's return and funds risk for five years, the fund's size,the annual fee for five and ten years. The fund's risk for five years was insignificant as was the management style for five and ten years.