Bakgrund: Under det senaste decenniet har fondsparandet ökat och i samband med detta har konkurrensen mellan fonderna också ökat. Aktivt förvaltade fonder har länge kritiserat för att de inte lyckas konkurrera med passiva fonder. En av anledningarna bakom detta är de höga avgifterna som aktiva fonder tar. Tidigare studier har kunnat etablera att fondens prestation och avgift kan förklaras utifrån givna karaktärsdrag. Syfte: Syftet är att kolla huruvida fondens avgift är rättfärdigad ur ett prestationsperspektiv samt även undersöka vilka karaktärsdrag hos en fond som förklarar avgift och prestation. Vidare syftar även denna studie att jämföra resultatet mellan den svenska och den amerikanska marknaden under tidsperioden 2015–2019. Metod: Det görs tre urval där ett urval inkluderarar endast amerikanska banker, ett stratiferat urval för hela den amerikanska marknaden samt ett urval som innefattar hela den svenska marknaden.Detta resultera i att 112 bankförvaltade amerikanska fonder, 225 amerikanska fonder och 52 svenska fonder analyseras. Paneldataregressioner görs för att etablera vilken påverkan de olika karaktärsdragen har på riskjusterad avkastning samt fondavgiften. Karaktärsdragen som undersöks är ålder, fondförmögenhet, aktiv risk och om fonden är bankförvaltad eller inte. Famas och Frenchs3-faktor- och Carharts 4-faktormodell används som bas för att avgöra huruvida fonderna generera en överavkastning. Slutsats: Resultatet indikerar att i Sverige är en högre fondavgift rättfärdigad då investerare kompenseras med en högre riskjusterad avkastning, medan i USA påvisas motsatsen. Det amerikanska stratifierade urvalet förklaras bättre av karaktärsdragen än det svenska urvalet.Gällande om förvaltaren är en bank visar det sig att dessa fonder presterar sämre överlag, både i USA och i Sverige. Sammanställt gick den svenska marknaden emot befintlig forskning i större utsträckning än den amerikanska. / Background: During the last decade fund savings have increased and the competition between the funds have heightened. A long-standing criticism against actively managed funds has been their ineptness of competing with passively managed funds. High fund fees are one of the reasons why this is the case. Fund fees are therefore not only explained by fund performance. Previous studies have concluded that fees and performance can be explained from a fund’s character traits. Purpose: The purpose of this study is to establish if fund fees are justified from a performance standpoint and if the character traits can explain funds fees and performance. The results will then be compared between Sweden and the United States during the time period 2015-2019. Method: Three selections are done, where the first selection is a stratified selection of the American fund market. The second one is a collection of American banks and the third includes the Swedish market. This resulted in 225 American funds, 112 bank managed American funds and 52 Swedish funds. Panel data regressions are performed to establish the relationship between character traits, fund fees and fund return. The character traits that are analysed are age, size, tracking error, and if the fund is bankmanaged. Fama and French’s 3 factor model and Carharts 4-factor model are used as a base for determining if the funds are able to generate excess return. Conclusion: The results indicate that a higher fund fee is justified on the Swedish market as the investor is compensated for the higher cost. The relationship is reversed for the American market where the lower fee funds performance is superior. The character traits have a stronger affiliation with American fund fees and returns compared to the Swedish market. The bank owned funds performed worse overall in both countries. In summary, the results from the American market were more aligned with previous research in contrast to the Swedish market

Les fonds mutuels sont désormais reconnus comme une possibilité de diversifier des investissements en actions et constituent actuellement une alternative (ou un complément) aux investissements directs en actions. L'industrie des fonds mutuels est désormais présente dans la majorité des pays et a enregistré une croissance spectaculaire au cours des dernières années. En dépit de son importance, cette industrie a fait l'objet de peu de recherches en dehors des Etats-Unis. Notre étude a pour but de combler ce manque. A travers l'utilisation d'une base de données récente fournie par Eurofidai, nous analysons les attributs et la performance des fonds mutuels européens en fondant notre étude sur le cas des fonds d'actions français. Cette thèse de doctorat examine le problème de sélection des investisseurs confrontés à une masse d'information importante qui peut résulter en une certaine confusion lors de l'allocation d'actifs. Afin d'acquérir une meilleure compréhension des fonds mutuels, nous analysons certains facteurs et caractéristiques qui sont susceptibles d'avoir un impact sur leur performance et par conséquent influent sur la prise de décision des investisseurs. Notre étude empirique utilise des données mensuelles entre 1990 et 2009 sur un ensemble de fonds mutuels investis en actions françaises. Les objectifs de la recherche sont au nombre de trois : l'évaluation des performances des fonds mutuels, la détermination des caractéristiques ayant un impact sur ces performances et les explications potentielles de la structure des frais de gestion. Nos résultats révèlent que les fonds français préfèrent les actions à petite taille et book-to-market. Il apparaît que la taille du fonds et sa longévité ont un impact positif sur la performance. Nous montrons également qu'il existe des économies d'échelle dans les familles de fonds. Par exemple, les fonds contenant des titres à faibles capitalisation favorisent les investisseurs en réclamant des frais de gestion plus faibles.. Ce travail de recherche apporte aux chercheurs, analystes et investisseurs des éléments de réponse et permet ainsi à ces derniers d'affiner leur prise de décision relative à l'investissement dans l'industrie des fonds mutuels. / Ever since the investment community first recognized mutual funds as a means for diversification, asset preservation, and asset accumulation, academics and practitioners have conducted many studies designed to ascertain their appeal. The mutual funds are gaining importance worldwide and it has registered a spectacular growth in the entire world. Despite the importance of the mutual fund industry, it has received little academic attention outside the USA. Therefore, our study intends to contribute in filling this gap. Using a new database of Eurofidai, we analyze mutual funds' various aspects in European context with a case of French equity mutual funds. This study has introduced the problem investors have in selecting mutual funds, where the sheer amount of information on mutual funds results in investor confusion. To dispel this confusion and to bring a deeper understanding in mutual funds, we have examined certain factors and characteristics that affect the mutual funds performance and ultimately investors' decisions. This study followed suit by compiling monthly data from 1990 to 2009 for equity mutual funds domestically invested in France. We have three basic research objectives; performance evaluation of equity mutual funds; designating funds' characteristics effecting performance and potential determinants for structuring fund's fees being charged to investors. Our results reveal that French funds prefer smaller stocks and lower book to market ratio. We provide evidence of positive impact of funds' size and age on fund performance. We also found economies of scale in fund families. Funds having small cap holdings favor investors by charging low management fees. This research provides academics, analysts and investors some insight in mutual funds to refine their preferences and some key features to be considered while deciding their investments.

Momentum has been a persistent and robust factor in explaining excess future returns, generating great interest from investors and financial analysts. Following the financial crisis of 2008 and the Covid-19 pandemic, there have been instances of significant momentum crashes. US Equity funds are used to gain insights about the properties of momentum and its predictive ability. Momentum performance is evaluated over the period 2000 to 2023. A multifactor model is developed, using factor attribution to explain the impact on fund performance over time by factors such as risk, size, value-growth orientation and momentum. Conclusions can be made that while momentum have previously been successful in predicting future returns, particularly for growth-oriented funds, recent market situations have lead to underperformance. The multifactor model, incorporating size and value-growth orientation, suggests that momentum is not entirely responsible for the poor performance following the Covid-19 crisis. / Momentum har historiskt sett varit en framgångsrik faktor för att predicera framtida avkastning, vilket har skapat stort intresse från investerare och finansiella analytiker. Efter finanskrisen 2008 och Covid-19 pandemin har det skett signifikanta momentumkrascher. Amerikanska aktiefonder används för att undersöka egenskaperna hos momentum och dess prediktiva förmåga. Prestationen av momentum utvärderas under tidsperioden 2000 till 2023. En multifaktormodell utvecklas, som använder faktor-attribution för att förklara hur fonders avkastning påverkas över tid av faktorer såsom risk, marknadsvärde, värde/tillväxt-orientering och momentum. En slutsats dras att även fast momentum har presterat väl historiskt för att predicera framtida avkastning, särskilt för tillväxt-orienterade aktiefonder, så har den senaste tidens marknadsrörelser lett till underprestation. Multifaktormodellen, som innehåller marknadsvärde och värde/tillväxt-orientering, indikerar att momentum inte är en lika stor anledning till underavkastningen efter Covid-19 krisen.

Prior research finds that mutual fund investors have adequate ability to select funds which superior performance remains persistent. Following the work of Keswani and Stolin (2008), we use a fund netflow as a proxy for investors¡¦ preference to examine whether the smart money effect exists. Furthermore, this paper differs from prior research by combining the smart money phenomenon and fund firm¡¦s marketing activities (the advertising expenditure of mutual funds). This paper generates four empirical findings. (1) Mutual funds with positive netflow subsequently have positive Carhart four-factor alpha, that is, the ¡§smart money effect¡¨ exists in Taiwanese mutual fund market. (2) The smart money effect is caused by investors¡¦ buying decisions. (3) The smart money effect is only a short-lived phenomenon. (4) Our evidence shows that advertising of funds can explain the smart money effect in Taiwanese open-end mutual fund market.

Fondmarknaden har sett en stadig tillväxt under senare år och likaså har även den totala förmögenheten på den svenska marknaden haft en kraftig ökning. Majoriteten av alla svenskar är exponerade mot sparande i fonder på något sätt, antingen direkt via egna investeringar eller via sitt pensionssparande. På fondmarknaden finns det en stor mängd olika fonder, där aktiefonder är den vanligaste typen. Med tanke på det stora utbud som finns att välja på kan det vara svårt för en enskild investerare att veta vilka faktorer denne ska ta i beaktning vid sina placeringsval. En faktor som har påvisats ha en negativ påverkan på en fonds avkastning är fondens förmögenhet. Vi undersöker därför i denna studie om förmögenheten har någon påverkan på svenska aktiefonder med placeringsmarknad i Sverige. Mer specifikt undersöker vi förmögenhetens påverkan på fondernas risk-justerade avkastning.   Undersökningen genomförs i två steg. Det första steget innebär att vi skattar den risk-justerade avkastningen och exponeringen mot de riskfaktorer som är representerade i CAPM, Fama och French tre-faktormodell samt Carharts fyr-faktormodell. Denna skattning är gjord på fem olika portföljer som är uppdelade efter fondernas förmögenhet, rankade från låg till hög förmögenhet. Skattningen gör vi via tidsserieregressioner för hela tidsperioden. I vårt andra steg använder vi de skattade exponeringsvärdena för portföljerna för att justera fondernas avkastning och genomför sedan tvärsnittsregressioner där vi testar sambandet mellan fondernas risk-justerade avkastning och den naturliga logaritmen av en fonds förmögenhet.   Vår tidsperiod sträcker sig från januari 2001 till december 2013, vilket gör att vår studie är mycket aktuell och genomförs under år som präglats av starka upp- såväl som nedgångar. Vårt urval består av aktiefonder med placeringsmarknad i Sverige som är aktiva idag och existerat mellan januari 2000 till och med december 2013. Vi använder oss av CAPM, Fama och French tre-faktormodell samt Carharts fyr-faktormodell för att skatta den risk-justerade avkastningen för våra portföljer. Vi finner att den risk-justerade avkastningen inte tenderar att påverkas negativt av en stor förmögenhet utan snarare att fonder med en högre förmögenhet visar en tendens till att prestera högre risk-justerade avkastningar. När vi genom tvärsnittsregressioner testat om fondernas förmögenhet påverkat deras prestation finner vi en svagt positiv påverkan från förmögenheten på fondernas risk-justerade avkastningar. När vi delar upp dessa resultat efter tidsperioder ser vi även en något mer positiv påverkan mellan åren 2001-2006 än vad vi fann under perioden 2007-2013. Dessa resultat är emellertid väldigt svaga och är ej heller statistiskt signifikanta.   Vi härleder våra resultat till att de nackdelar som funnits för förmögna fonder i andra studier inte verkar vara närvarande i samma utsträckning på dagens svenska marknad. Vidare finner vi att stora fonder tenderar att höra till stora fondbolag och att detta för med sig stordriftsfördelar som troligen eroderar de nackdelar som existerar för förmögna fonder. Vi kan således efter denna studie slå fast att investerare inte behöver dra sig för att placera i fonder med en stor förmögenhet. Tvärt om kan det i många fall vara positivt, speciellt i de fall när fonden tillhör ett fondbolag med en stor förmögenhet.

The current study applies a two-state switching regression model to examine the behavior of a hypothetical portfolio of ten socially responsible (SRI) equity mutual funds during the expansion and contraction phases of US business cycles between April 1991 and June 2009, based on the Carhart four-factor model, using monthly data. The model identified a business cycle effect on the performance of SRI equity mutual funds. Fund returns were less volatile during expansion/peaks than during contraction/troughs, as indicated by the standard deviation of returns. During contraction/troughs, fund excess returns were explained by the differential in returns between small and large companies, the difference between the returns on stocks trading at high and low Book-to-Market Value, the market excess return over the risk-free rate, and fund objective. During contraction/troughs, smaller companies offered higher returns than larger companies (ci = 0.26, p = 0.01), undervalued stocks out-performed high growth stocks (hi = 0.39, p i = 0.01, p = 0.02). The hypothetical SRI portfolio was less risky than the market (bi = 0.74, p i = -0.01, p = 0.03). The hypothetical SRI portfolio exhibited similar risk as the market (bi = 0.93, p

The study examines the returns for new and existing holdings in Swedish actively managed equity funds. The hypothesis is based on fund managers paying more attention and effort to analyze and finding new investments for the portfolio than they do to update the analyzes for the existing holdings. The managers can therefore be assumed to create information benefits which in turn generate a higher return for new than existing holdings. Calendar-Time Portfolio Approach is used to measure the development of new and existing holdings. Alpha estimates are performed using the Fama and French (1993) three-factor model and the Carhart (1997) four-factor model. When alpha is estimated using the Carhart four-factor model, the study finds that new holdings generate a slightly higher average return per month, 0.95%, compared with the existing holdings, 0.87%. The study finds similar results when alpha is estimated using the Fama and French three-factor model. The difference was not statistically significant for either method and can therefore be assumed to be random. / I studien undersöks avkastningen för nya, respektive befintliga innehav i svenska aktivt förvaltade aktiefonder. Hypotesen baseras på att fondförvaltare lägger mer uppmärksamhet och ansträngning på att analysera och finna nya investeringar till portföljen än vad de gör för att uppdatera analyserna för de befintliga innehaven. Förvaltarna kan därför antas skapa informationsfördelar som i sin tur genererar en högre avkastning för nya än befintliga innehav. För att mäta utvecklingen av nya respektive befintliga innehav används Calendar-Time Portfolio Approach. Skattningar av alfa genomförs med Fama och French (1993) trefaktormodell och Carhart (1997) fyrfaktormodell. När alfa skattas med Carhart fyrfaktormodell finner studien att nya innehav genererar en något högre genomsnittlig avkastning per månad, 0,95 %, jämfört med de befintliga innehaven, 0,87 %. Studien finner liknande resultat när alfa skattas med Fama och French trefaktormodell. Differensen var inte statistiskt signifikant för någon av de två metoderna och kan därmed antas slumpmässig.

Investing in the Swedish stock market has over time proven to be an effective way to increase wealth. Nationally speaking, Sweden’s population is also one of the best in the world at investing their savings. Four out of five swedes invest at least some part of their private savings into mutual funds which approximately amounts to 8.4 million people. Consequently, in 2022, the aggregated amount of household wealth invested into fund shares and stocks was a staggering 3.1 trillion Swedish crowns. With such a huge interest in the stock market it is important to understand how risk-adjusted returns should be evaluated. Traditionally there has been a choice between active and passive investment strategies, depending on how the investor views the market's pricing of securities. This study investigates, using the Carhart four-factor model, how asset pricing varies over time depending on different levels of market volatility. The theories that have been used for this study are mainly the efficient market hypothesis and the adaptive market hypothesis. With these as a starting point, various asset pricing models have been tested (Carhart four-factor model & CAPM) and examined with statistical tests to produce reliable results. The results of this study can be used to draw conclusions that both theoretically and practically contribute to the expanding body of knowledge regarding factor models and Smart Beta investment strategies, specifically in the Swedish stock market. The study suggests that the Carhart four-factor is a reliable method to determine risk-adjusted returns in the Swedish stock market, mainly when it’s used during normal market conditions. It also appears that, based on the study’s observation of alpha, the dynamics of asset pricing in the Swedish stock market are more in line with the adaptive market theory rather than the efficient market theory. This insight can be used as an argument for how the Swedish stock market can be assumed to behave. In turn, this can give investors more understanding for which risk factors are considered significant during different times of market volatility, and how their risk premiums should be discounted when valuing securities. By emphasizing the importance of various risks being priced in different ways during different times of market volatility it is possible to manage the risk exposure of security portfolios in a more accurate and desirable way. Finally, it can be stated that the results are both on par with previous research that advocates and opposes factor models. The study found the effectiveness of the Carhart four-factor model in explaining the risk-adjusted returns to vary over time and that it cannot be assumed with statistical certainty to improve upon the CAPM in all market climates.

This study explores the influence of inflation on the monthly total stock returns and stock pricing of Swedish banks. The research question is systematically examined througha cross sectional and time series analysis, utilizing Fama-French, Carhart, and Fama-Macbeth metodologies. Contrary to the initial hypothesis, the outcomes from the Fama-French-Carhart regression, incorporating the inflation factor, reveal a consistently negative effect of inflationon stock returns across Swedish banks. This unexpected result challenges the anticipated relationship between inflation and stock returns. Furthermore, the assessment of risk premiums via the Fama-Macbeth regression does not identify a statistically significant risk premium for inflation exposure. These findings contribute to understanding the dynamics between inflation and the financial performance of Swedish banks, prompting further inquiry into the factors influencing stock returns in the presence of inflationary pressures.

Syfte: Syftet med studien är att analysera och utvärdera Carharts fyrfaktormodells och Fama- Frenchs trefaktormodells prestanda vid portföljavkastning på den svenska aktiemarknaden, under perioden 2011–2020. Teori: Denna studie grundar sig i den effektiva marknadshypotesen, Fama och Frenchs trefaktormodell samt Carharts fyrfaktormodell. Metod: En kvantitativ studie med ett deduktivt förhållningssätt. Undersökningen utför tester på den svenska aktiemarknaden under perioden 2011–2020 genom en regressionsanalys. Upptäckter: Carharts fyrfaktormodell har en högre justerad förklaringsgrad än trefaktormodellen, vilket drivs av modellens förmåga att förklara avkastning på portföljer sorterade efter storlek och momentum. Originalitet: Studien särskiljer sig på grund av avsaknaden av forskning på den svenska aktiemarknaden. Vidare bidrar studien till ett forskningsområde för små öppna ekonomier, där den svenska aktiemarknaden ingår. / Purpose: The purpose of the study is to analyze and evaluate Carhart's four-factor model’s and Fama-French's three-factor model's performance in portfolio returns on the Swedish stock market, during the period 2011–2020. Theory: This study is based on the effective market hypothesis, Fama and French's three- factor model and Carhart's four-factor model. Method: A quantitative study with a deductive approach. The survey performs tests on the Swedish stock market between the period 2011-2020 through a regression analysis. Findings: Carhart's four-factor model has a higher adjusted degree of explanation than the three-factor model, which is driven by the model's ability to explain returns on portfolios sorted by size and momentum. Originality: The study differs due to the lack of research on the Swedish stock market. Furthermore, the study contributes to a research area for small open economies, where the Swedish stock market is included.