<p>De senaste årens debatt om avgiftens inverkan på fondernas avkastningar har skapat en</p><p>diskussion om vilken hänsyn som skall tas till avgiften vid investeringsbeslut.</p><p>Uppsatsen syftar till att klargöra eventuella samband mellan avgiften och avkastningen i</p><p>undersökta tillväxtmarknadsfonder under perioden 1998-2007. Vidare ämnar undersökningen</p><p>att förklara vilken betydelse avgiften har för avkastningen genom att jämföra fondernas</p><p>totalkostnadsandel samt köp- och/eller säljavgifter med fondernas prestationer.</p><p>Undersökningen är en kvantitativ studie som innefattar 26 svenskregistrerade aktiefonder,</p><p>vilka investerar kapitalet på tillväxtmarknader. Studien avser att med regressionsanalys</p><p>klargöra sambandet mellan fondernas avgifter och avkastning.</p><p>Resultaten av studien indikerar att det under den aktuella tidsperioden förekommit ett positivt</p><p>samband mellan avgifter och avkastningar i undersökta fonder. Sambanden påvisar att</p><p>fonderna med relativt högre totalkostnadsandel även presterat relativt högre avkastningar än</p><p>övriga fonder. Vidare tyder resultaten på att fonder som tillämpar köp- och/eller säljavgifter</p><p>presterat relativt högre avkastningar än fonder som ej tillämpar avgifterna.</p><p>Regressionerna utförda i studien uppvisar dock svagheter och resultatet kan därmed inte helt</p><p>säkerställas. Slutsatserna skall därför beaktas med viss försiktighet.</p>

De senaste årens debatt om avgiftens inverkan på fondernas avkastningar har skapat en diskussion om vilken hänsyn som skall tas till avgiften vid investeringsbeslut. Uppsatsen syftar till att klargöra eventuella samband mellan avgiften och avkastningen i undersökta tillväxtmarknadsfonder under perioden 1998-2007. Vidare ämnar undersökningen att förklara vilken betydelse avgiften har för avkastningen genom att jämföra fondernas totalkostnadsandel samt köp- och/eller säljavgifter med fondernas prestationer. Undersökningen är en kvantitativ studie som innefattar 26 svenskregistrerade aktiefonder, vilka investerar kapitalet på tillväxtmarknader. Studien avser att med regressionsanalys klargöra sambandet mellan fondernas avgifter och avkastning. Resultaten av studien indikerar att det under den aktuella tidsperioden förekommit ett positivt samband mellan avgifter och avkastningar i undersökta fonder. Sambanden påvisar att fonderna med relativt högre totalkostnadsandel även presterat relativt högre avkastningar än övriga fonder. Vidare tyder resultaten på att fonder som tillämpar köp- och/eller säljavgifter presterat relativt högre avkastningar än fonder som ej tillämpar avgifterna. Regressionerna utförda i studien uppvisar dock svagheter och resultatet kan därmed inte helt säkerställas. Slutsatserna skall därför beaktas med viss försiktighet.

Studien syftar till att ge en beskrivande bild av premiepensionens fondutbud, vad som skiljer de olika fondalternativen åt samt till att undersöka hur sambandet mellan riskjusterad avkastning, storlek och avgift är för premiepensionens fonder. Fonderna delas in i olika fondkategorier: aktiefonder, räntefonder, blandfonder och generationsfonder. Sedan studeras hur storlek, avgift och risk skiljer sig mellan de olika kategorierna. För att undersöka hur sambandet mellan riskjusterad avkastning, storlek och avgifter är görs en multipel regressionsanalys för varje fondkategori. Utifrån resultaten dras slutsatserna att avgift har ett negativt samband med riskjusterad avkastning, fondstorlek har ett positivt samband med riskjusterad avkastning för aktiefonder, räntefonder och blandfonder och ett negativt samband för generationsfonder.

Denna studie syftar till att undersöka vilken effekt fondavgiften har för fondens avkastning samt för den riskjusterade prestationen. Dessutom tas hänsyn till om fonden är en aktiefond eller räntefond, samt ifall det har någon betydelse ifall fondens placeringsinriktning är i Sverige eller i utlandet. Genom statistisk dataanalys med såväl korrelations- som regressionsanalys studeras därmed sambandet mellan fondens avgiftsnivå och den genomsnittliga avkastningen under en 3-årig och 10-årig period.  Den teoretiska grunden utgörs av portföljvalsteori samt den effektiva marknadshypotesen. Avgiften anges av TER och Sharpekvoten mäter den riskjusterade prestationen i uppsatsen. Studien uppvisar blandade resultat som både talar för samt emot den tidigare forskningen inom området. På kort sikt återfinns ett negativt samband mellan avgiften och avkastningen vilket är i enlighet med litteraturen inom området. På längre sikt uppvisar resultaten dock ett positivt samband, det vill säga att en högre avgift har viss betydelse för avkastningen samt för den riskjusterade prestationen, vilket inte har framgått i tidigare forskning. Anmärkningsvärt är att det föreligger stora skillnader mellan aktie- och räntefonder. Räntefonder har överlag gått betydligt bättre än aktiefonder under bägge perioder vilket är förvånande då aktiefonder har haft en betydligt högre avgiftsnivå. På liknade vis har svenska fonder gått bättre än utländska fonder, trots att utländska fonder generellt sett tagit ut en högre avgift. Vidare belyser studien vilka konsekvenser olika avgiftsnivåer får över tid, varför kritik riktas till fonder som inte kan leverera en avkastning i paritet till avgiften. Att inte aktiefonder under någon av de studerade perioderna kunnat prestera bättre än räntefonder trots en ansenligt högre avgiftsnivå utgör en varningssignal för fonder med höga avgifter.

Previous research has analyzed the relationship of several fund characteristics to fund return, whether a higher fund fee results in a higher fund and if fund characteristics such as active management style, fund risk and fund size are contributing factors to a higher fund return. As previous empirical research has reported mixed results and has mainly studied the American fund market. Therefore, this study aimed to investigate whether there was a statical and significant relationship between the fund's return, annual fee, risk, size and management style for equity funds in Sweden, Norway, Finland, and Denmark over a five and ten-year period. The study is based on a quantitative method with a deductive approach which involves the collection of numeric and secondary data from Morningstar's database. The data has then been processed in a correlation- and regression analysis to analyze the relationship between fund return and the fund characteristics. Based on the results the study found a statistically significant relationship between the fund's return and funds risk for five years, the fund's size,the annual fee for five and ten years. The fund's risk for five years was insignificant as was the management style for five and ten years.

Bakgrund: Under det senaste decenniet har fondsparandet ökat och i samband med detta har konkurrensen mellan fonderna också ökat. Aktivt förvaltade fonder har länge kritiserat för att de inte lyckas konkurrera med passiva fonder. En av anledningarna bakom detta är de höga avgifterna som aktiva fonder tar. Tidigare studier har kunnat etablera att fondens prestation och avgift kan förklaras utifrån givna karaktärsdrag. Syfte: Syftet är att kolla huruvida fondens avgift är rättfärdigad ur ett prestationsperspektiv samt även undersöka vilka karaktärsdrag hos en fond som förklarar avgift och prestation. Vidare syftar även denna studie att jämföra resultatet mellan den svenska och den amerikanska marknaden under tidsperioden 2015–2019. Metod: Det görs tre urval där ett urval inkluderarar endast amerikanska banker, ett stratiferat urval för hela den amerikanska marknaden samt ett urval som innefattar hela den svenska marknaden.Detta resultera i att 112 bankförvaltade amerikanska fonder, 225 amerikanska fonder och 52 svenska fonder analyseras. Paneldataregressioner görs för att etablera vilken påverkan de olika karaktärsdragen har på riskjusterad avkastning samt fondavgiften. Karaktärsdragen som undersöks är ålder, fondförmögenhet, aktiv risk och om fonden är bankförvaltad eller inte. Famas och Frenchs3-faktor- och Carharts 4-faktormodell används som bas för att avgöra huruvida fonderna generera en överavkastning. Slutsats: Resultatet indikerar att i Sverige är en högre fondavgift rättfärdigad då investerare kompenseras med en högre riskjusterad avkastning, medan i USA påvisas motsatsen. Det amerikanska stratifierade urvalet förklaras bättre av karaktärsdragen än det svenska urvalet.Gällande om förvaltaren är en bank visar det sig att dessa fonder presterar sämre överlag, både i USA och i Sverige. Sammanställt gick den svenska marknaden emot befintlig forskning i större utsträckning än den amerikanska. / Background: During the last decade fund savings have increased and the competition between the funds have heightened. A long-standing criticism against actively managed funds has been their ineptness of competing with passively managed funds. High fund fees are one of the reasons why this is the case. Fund fees are therefore not only explained by fund performance. Previous studies have concluded that fees and performance can be explained from a fund’s character traits. Purpose: The purpose of this study is to establish if fund fees are justified from a performance standpoint and if the character traits can explain funds fees and performance. The results will then be compared between Sweden and the United States during the time period 2015-2019. Method: Three selections are done, where the first selection is a stratified selection of the American fund market. The second one is a collection of American banks and the third includes the Swedish market. This resulted in 225 American funds, 112 bank managed American funds and 52 Swedish funds. Panel data regressions are performed to establish the relationship between character traits, fund fees and fund return. The character traits that are analysed are age, size, tracking error, and if the fund is bankmanaged. Fama and French’s 3 factor model and Carharts 4-factor model are used as a base for determining if the funds are able to generate excess return. Conclusion: The results indicate that a higher fund fee is justified on the Swedish market as the investor is compensated for the higher cost. The relationship is reversed for the American market where the lower fee funds performance is superior. The character traits have a stronger affiliation with American fund fees and returns compared to the Swedish market. The bank owned funds performed worse overall in both countries. In summary, the results from the American market were more aligned with previous research in contrast to the Swedish market

Många svenska hushåll fondsparar och 2018 uppgick fondsparandet i genomsnitt till 434 000 kronor per person. Nobelpristagaren Fama (1970) påvisade att det inte är möjligt att generera en högre riskjusterad avkastning än marknadens. Samtidigt finns det fortfarande mängder av aktivt förvaltade fonder som utlovar högre avkastning än marknaden. Därmed är det alltjämt otydligt för småsparare om passivt eller aktivt förvaltade fonder genererar störst avkastning. Till skillnad från liknande tidigare studier, har denna studie ett större urval av fonder. Syftet är att undersöka vilket fondalternativ som mest gynnar investerares avkastning på den svenska marknaden. Syftet uppfylls genom att prestationsmåtten Sharpekvot och Jensens Alfa, för utvärdering av fondernas avkastning, undersöks. Resultaten visade att det inte är möjligt att generera en högre riskjusterad avkastning över den valda tidsperioden. Generellt hade indexfonderna bland de högre riskjusterade avkastningarna, jämfört med de aktivt förvaltade fonderna. Vilket även tyder på att en högre fondavgift är omotiverad. / Many Swedish households are investors, in 2018 investments in funds reached an average of 434 000 Swedish Crowns per person. The Nobel laureate Fama showed that yielding a higher risk-adjusted return than the market is not possible. Simultaneously, a great amount of actively conducted funds that pledges a higher return than the market is still launched today. Which arises a disorientation among small savers if passive or active conducted funds generate higher returns. Unlike previous studies, the range of funds were increased in this study. The purpose is to examine the returns of the funds with the performance measures Sharpe-ratio and Jensen’s Alpha. The results indicate that it is not possible to outperform a higher risk-adjusted yield than the market for the chosen time period. Overall, the passive funds had higher risk-adjusted returns compared to the active funds, which indicates that a higher fee for the funds is unjustified.

Under de senaste åren har investeringsintresset ökat kraftigt, och i synnerhet intresset för att investera i fonder. Detta medför en problematik då valet att investera i aktivt eller passivt förvaltade fonder inte är självklart. Tidigare studier pekar åt olika håll när det kommer till detta dilemma. Syftet med denna studie är att undersöka vilken förvaltningsstrategi som har gett mest avkastning i förhållande till den tagna risken och avgiften. Då marknaden under de senaste åren har varit volatil ger detta mer relevans till studiens syfte. Studiens valda tidsperiod sträcker sig mellan 2017-04-21 och 2022-04-21. För att vidare undersöka om det lönar sig att investera i aktivt förvaltade fonder med högre avgift, formuleras två hypoteser. Studien undersöker ett urval på totalt 110 aktivt och passivt förvaltade svenska aktiefonder som enbart är exponerade mot svenska bolag.           Studiens resultat av de två förvaltningsstrategiernas genomsnittliga prestations- och riskmått skiljer sig inte avsevärt gentemot varandra. Studiens resultat pekar på att indexfonderna har presterat marginellt bättre än de aktivt förvaltade fonderna och i genomsnitt har dessa gett högst avkastning till lägst tagen risk. Studiens båda hypoteser förkastades då samtliga korrelationskoefficienter påvisade svaga icke-samband samt att de inte var signifikanta på en 5% signifikansnivå. Sammanfattningsvis medför en högre avgift nödvändigtvis inte en högre avkastning eller riskjusterad avkastning. / In the recent years, the interest in investing on the stock market has increased sharply, and in particular the interest to invest in funds. This entails a problem as the choice to invest in actively or passively managed funds is not self-evident. Previous studies point in different directions when it comes to this dilemma. The purpose of this study is to examine which management strategy has given the most return in relation to the risk and the fee. As the market in recent years has been volatile, this gives the purpose of why this study is relevant. This study's investigates the market from 2017-04-21 and 2022-04-21. To further investigate whether it is profitable to invest in actively managed funds with a higher fee compared to index funds, two hypotheses are formulated. The study investigates a sample of 110 actively and passive managed Swedish equity funds that are only exposed to Swedish companies.  The conclusion of the performance and risk measures of the two management strategies do not differ significantly from each other. Marginally the result of this study indicates that the index funds have an average higher return at the lowest risk. Both hypotheses of this study were rejected when all correlation coefficients showed weak non-correlations and that they were not significant at a 5% significance level. In summary, a higher fee does not necessarily lead to a higher return or a higher risk-adjusted return.

Bakgrund: En stor andel av de svenska invånarna sparar idag i fonder. De senaste åren har utbudet av fonder ökat allt mer, dels genom antalet fondbolag samt spridningen över olika marknader. Fonder allokerade mot tillväxtmarknader, Emerging Markets samt Frontier Markets, är en av de fondtyper som fått större uppmärksamhet på sistone. På grund av lägre grad av transparens från dessa marknader har investerare inte tillgång till lika mycket finansiell information från tillväxtmarknader, de ses även som mindre effektiva jämfört med de mer utvecklade marknaderna. Tillväxtmarknadsfonder tenderar även att ta ut höga avgifter för förvaltningen. Det för oss vidare till att analysera hur förvaltare av tillväxtmarknadsfonder lyckas med sina investeringar sett till den årliga avgift de tar ut för sin förvaltning. Syfte: Syftet med denna uppsats är att studera hur sambandet ser ut mellan fonders årliga avgifter och den riskjusterade avkastningen hos fonder med full allokering mot tillväxtmarknader kategoriserade inom Emerging Markets samt Frontier Markets. Metod: Genom studien har en deduktiv ansats och en kvantitativ metod tillämpats för att undersöka samband mellan flertalet variabler mot den beroende variabeln, Total Expense Ratio. Vi har hämtat in månadsdata från ett urval av 50 fonder via Thomson Reuters som vi sedan analyserat genom nyckeltal samt regressioner. Slutsats: Studiens resultat tyder på att det finns ett negativt samband mellan fondernas riskjusterade avkastning och dess årliga avgift. Vi ser att fonderna med högre avgift tenderar att resultera i en lägre riskjusterad avkastning. / Background: Today most of the swedes saves in mutual funds. The past few years we have seen an increase in the supply of mutual funds. Funds allocated to Emerging Markets and Frontier Markets has gotten more attention as well. These markets have a lower grade of transparency and has a lack of financial information compared to more developed markets. Studies has shown that they are also less efficient than the developed. Mutual funds in Emerging Markets tends to charge higher fees for their management. These factors make it interesting to analyze how the trustees of the mutual funds succeed in their investments related to the Total Expense Ratio that they charge. Purpose: The purpose of this study is to analyze the relationship between mutual funds’ Total Expense Ratio and their risk adjusted return for funds allocated to Emerging Markets and Frontier Markets. Methodology: The authors have used a deductive approach and a quantitative methodology to fulfill the aim of this study. We have gathered data by observing 50 mutual funds and retrieved the data from Thomson Reuters. We have then analyzed the data by calculating key ratios and by regression analysis. Conclusion: The results of this study show that there is a negative relationship between mutual funds’ total expense ratio and their risk adjusted return. We note that mutual funds with higher expense ratios tends to result in lower risk adjusted return.