• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 70
  • 2
  • Tagged with
  • 72
  • 41
  • 39
  • 35
  • 30
  • 23
  • 23
  • 23
  • 22
  • 21
  • 18
  • 16
  • 16
  • 14
  • 12
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Tre Svenska bankers landsfonder med avseende på riskjusterad avkastning

Bentayeb, Nassim, Millqvist, Johanna January 2012 (has links)
Purpose: The purpose of this study is to investigate how three banks country funds are performing relative to each other in regard to risk and return. And to find out if there is any underlying factor that may have affected the stock exchange in the different countries. Methodology: The study is based on secondary data and will apply the quantitative method, based on a deductive approach. The sample consists of three major Swedish banks and from them we have selected three country funds. The calculation formulas that have been applied are: Sharpe ratio, standard deviation and Arithmetic Average. Conclusion: The Writers concluded that Sweden funds had the highest yield to lowest risk in both periods in all three major banks. We have also concluded that the underlying factors affecting a country fund. And can see that there is a positive relationship between risk and return in both periods. The results are contrary to the efficient market hypothesis in the weak form, and thus can benefit from historical values in risk-adjusted returns for future investments.
2

HEDGESTRATEGIER OCH DEN NORDISKA MARKNADEN : En jämförelse av utveckling för nordiska hedgefonder och nordiska marknaden

Kaplan, Amina January 2012 (has links)
Hedgefonder anses kunna generera positiv avkastning oavsett marknadsklimat pga. sina friare placeringsregler och möjlighet för förvaltarna att använda sig av flera olika derivatinstrument och finansiella tillgångar när de konstruerar sin portfölj. Eventuell överavkastningen beror bl.a. på att förvaltare av dessa fonder lyckas minska marknadsrisken som ett marknadsindex är exponerad mot. Resultatet för denna studie visar att de flesta undersökta hedgestrategier har lyckats generera högre avkastning än marknadsindex men inte lyckats prestera positiva resultat i samtliga av de undersökta delperioderna under en period som kännetecknats av negativ utveckling på flera globala marknader.
3

Hur påverkas en fonds prestation av dess förmögenhet? : en studie av svenska fonder under perioden 2003-2008

Wikander, Jakob January 2008 (has links)
<p>Uppsatsen undersöker om fonders prestation beror på dess förmögenhet. Syftet är att se om små fonder presterar bättre än stora (sett till riskjusterad prestation) och således är att föredra. Undersökningen innehåller 21 stycken svenska fonder med inriktning på nationella placeringar över perioden 2003-2008. Som mått på prestation har den historiska sharpekvoten och Jensens alfa använts. Undersökning har gjorts på paneldata, tidseriedata och tvärsnittsdata över olika tidsperioder och tidsperspektiv. I resultaten påträffades ett signifikant negativt samband mellan prestation och fondförmögenhet, dvs. fonder presterade sämre ju större de blev. Det påträffades dock inget samband i skillnaden i hur små fonder presterat gentemot större fonder. En förklaring till detta kan vara att stora fonder gynnas av att ha bättre förvaltare medan små fonder gynnas av sin storlek och att dessa fördelar tar ut varandra.</p>
4

Hedgefonder - absolut avkastning?

Lindbom, Jonas January 2005 (has links)
No description available.
5

Hedgefonder - absolut avkastning?

Lindbom, Jonas January 2005 (has links)
No description available.
6

Hur påverkas en fonds prestation av dess förmögenhet? : en studie av svenska fonder under perioden 2003-2008

Wikander, Jakob January 2008 (has links)
Uppsatsen undersöker om fonders prestation beror på dess förmögenhet. Syftet är att se om små fonder presterar bättre än stora (sett till riskjusterad prestation) och således är att föredra. Undersökningen innehåller 21 stycken svenska fonder med inriktning på nationella placeringar över perioden 2003-2008. Som mått på prestation har den historiska sharpekvoten och Jensens alfa använts. Undersökning har gjorts på paneldata, tidseriedata och tvärsnittsdata över olika tidsperioder och tidsperspektiv. I resultaten påträffades ett signifikant negativt samband mellan prestation och fondförmögenhet, dvs. fonder presterade sämre ju större de blev. Det påträffades dock inget samband i skillnaden i hur små fonder presterat gentemot större fonder. En förklaring till detta kan vara att stora fonder gynnas av att ha bättre förvaltare medan små fonder gynnas av sin storlek och att dessa fördelar tar ut varandra.
7

Pensionsfonder : Högre risk ger högre avkastning, eller?

Chowdhury, Rabil, Nordlöf, Tomas January 2011 (has links)
Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka om en högre risk ger en fondsparare i PPM högre avkastning vid ett långsiktigt fondsparande och om den avkastningen speglar den risk spararen tar. Metod: En kvantitativ studie som är baserad på sekundärdata, som är inhämtad från Morningstar. 60 pensionsfonder analyseras från tre olika riskkategorier, med en mätperiod på 10 år. Frågeställningarna har besvarats med hjälp av relevanta teorier, hypotesprövning och korrelationsanalys. Slutsats: Efter att ha undersökt dessa PPM-fonder så kan man väl konstatera att en högre risk ger en högre avkastning. Däremot speglar inte avkastningen ökningen i risk, förvisso har högriskfonderna bäst sharpkvot men lågrisk fonderna har bättre än medelriskfonderna, vilket betyder att vi inte kan säga att avkastningen i förhållande till risken blir lika bra eller bättre för att du ökar ditt risktagande.
8

Avkastning, storlek och avgifter i premiepensionens fondutbud

Wallin, Fanny, Stenman, Helena January 2015 (has links)
Studien syftar till att ge en beskrivande bild av premiepensionens fondutbud, vad som skiljer de olika fondalternativen åt samt till att undersöka hur sambandet mellan riskjusterad avkastning, storlek och avgift är för premiepensionens fonder. Fonderna delas in i olika fondkategorier: aktiefonder, räntefonder, blandfonder och generationsfonder. Sedan studeras hur storlek, avgift och risk skiljer sig mellan de olika kategorierna. För att undersöka hur sambandet mellan riskjusterad avkastning, storlek och avgifter är görs en multipel regressionsanalys för varje fondkategori. Utifrån resultaten dras slutsatserna att avgift har ett negativt samband med riskjusterad avkastning, fondstorlek har ett positivt samband med riskjusterad avkastning för aktiefonder, räntefonder och blandfonder och ett negativt samband för generationsfonder.
9

Morningstars fondrating : en studie av sambandet mellan rating och framtida prestation

Bengtsson, Martin, Enekull, Magnus, Kastlund, Jacob January 2006 (has links)
<p>Bakgrund</p><p>En stor majoritet av Sveriges befolkning sparar i fonder. Utbudet av fonder är mycket omfattande och det kan vara svårt för den enskilda fondspararen att välja fond. Till hjälp för investeraren finns företag som betygsätter fonderna utefter prestation. Det största av dessa företag är Morningstar.</p><p>Syfte</p><p>Vårt syfte är att undersöka huruvida det föreligger ett samband mellan Morningstars fondrating och framtida prestation. Vidare ämnar vi jämföra prediktionsförmågan hos Morningstars rating med en alternativ rating, baserad på Sharpekvot.</p><p>Genomförande</p><p>Tidsseriedata över fondkurser och Morningstar-rating för Sverige-domicilierade fonder samlas in. Fondernas prestation, mätt med ej riskjusterad avkastning och Sharpekvot, beräknas. Med hjälp av regressionsanalys undersöks om prestationen, efter ratingtillfället, skiljer sig mellan de olika betygskategorierna. Sambandet mellan Morningstar-rating och framtida prestation jämförs sedan med sambandet mellan en alternativ rating och framtida prestation. Vi undersöker även Morningstar-ratingens varaktighet.</p><p>Slutsats</p><p>Våra undersökningar visar på att det föreligger ett tydligt samband mellan rating och framtida prestation. Våra undersökningar där sambandet mellan Morningstars rating och prestation jämförs med en alternativ rating baserad på Sharpekvot visar på ett tydligare samband och en högre signifikans hos den alternativa ratingen. Studien av varaktigheten visar att en hög rating till viss del är varaktig. Resultaten pekar på att fondernas prestation upprepar sig vilket innebär att den effektiva marknadshypotesen kan ifrågasättas.</p> / <p>Background</p><p>A large majority of the Swedish people invest in mutual funds. There is a vast amount of funds available to the investor and it may be difficult for the investor to choose between the funds. To assist the investor in choosing funds, there are a number of companies that rank the funds based on historical performance. The largest of these companies is Morningstar.</p><p>Purpose</p><p>The purpose of this study is to examine whether there is a relationship between the Morningstar fund rating and future performance. In addition to this, we aim to compare the predictive ability of the Morningstar rating with that of an alternative rating, based on the historical Sharpe ratio.</p><p>Implementation</p><p>We collect time series data of the funds’ NAV and Morningstar ratings of all mutual funds domiciled in Sweden. The funds’ in sample performances are then measured using un-adjusted return and Sharpe ratio. Via regression analysis we examine whether the performance, after the rating, differs between the different rating categories. A similar study is made based on the alternative rating, and the results are compared. In addition to this, we examine the persistence of the Morningstar ratings.</p><p>Conclusion</p><p>The results show that there is a strong relationship between the Morningstar ratings and future performance. However, our study of the predictive ability of the alternative rating shows that there is an even stronger relationship between the historical Sharpe ratio and future performance. Our study indicates that there exists, to some extent, a persistence in the Morningstar ratings, i.e. highly rated funds tend to keep high ratings. These results indicate that fund performance repeats itself, which is not consistent with the efficient market hypothesis.</p>
10

Hedgefonder - En dyr investering?

Petersson, Björn, Jonsson, Linda January 2008 (has links)
<p>På grund av turbulenta tider på börsen med kraftiga svängningar under 2007/2008 har intresset för hedgefonder ökat. Detta ökade intresse har fått genomslag i media och ofta kommenteras hedgefondernas avgiftsstruktur. Författarna ifrågasätter om hedgefonder anses vara en dyr investering för investerarna och hur stor förvaltaravgiften uppger sig att vara. För att förtydliga för investerarna ställer sig författarna följande fråga: Hur mycket betalar investeraren i förvaltaravgift för en svenskrelaterad hedgefond? I studien ingick 19 stycken svenskrelaterade hedgefonder och med hjälp av en kvantitativ studie beräknades total förvaltaravgift som jämfördes med avkastning samt 3-månaders statsskuldsväxel (SSVX-90). Därefter undersöktes samband mellan total förvaltaravgift och avkastning samt riskjusterad avkastning. Beträffande samband kan det ses att det går mot negativt samband för total förvaltaravgift och avkastning vilket ej motsäger teorin. Med avseende på samband mot riskjusterad avkastning finner studien ej någon utmärkande trend vilket medför att en jämförelse med teorin ej kan utföras.</p><p> </p><p>Studien mynnade ut i att ett riktmärke fastställdes på vad den faktiska förvaltaravgiften för en hedgefond är, vilket kan sättas i perspektiv till traditionella fonders förvaltaravgift. Vad som kan utläsas ur studien är att medelhedgefonden ej är lönsam om dess avkastning och total förvaltaravgift jämförs med SSVX-90. Om medianhedgefonden tas i beakt kan däremot lönsamhet urskiljas. Studien framhäver en marginell skillnad mellan hedgefonders avkastning och en riskfri placering. Om avgifterna är relevanta för investeraren kan ej fastslås av studien då variabler som risk bör vägas in. Med varje individs olika preferenser är det upp till individen att bedöma om en investering i hedgefonder anses dyr eller ej. För att få en djupare analys om investerarens syn på avgiftsnivån skulle en kvalitativ studie behövas vilket kräver mer tid och resurser än vad författarna erhöll. Författarna uppmuntrar därför till en framtida kvalitativ studie.</p>

Page generated in 0.0493 seconds