Purpose: The purpose of this study is to investigate how three banks country funds are performing relative to each other in regard to risk and return. And to find out if there is any underlying factor that may have affected the stock exchange in the different countries. Methodology: The study is based on secondary data and will apply the quantitative method, based on a deductive approach. The sample consists of three major Swedish banks and from them we have selected three country funds. The calculation formulas that have been applied are: Sharpe ratio, standard deviation and Arithmetic Average. Conclusion: The Writers concluded that Sweden funds had the highest yield to lowest risk in both periods in all three major banks. We have also concluded that the underlying factors affecting a country fund. And can see that there is a positive relationship between risk and return in both periods. The results are contrary to the efficient market hypothesis in the weak form, and thus can benefit from historical values in risk-adjusted returns for future investments.

<p>Fondsparandet är ett alternativ till placeringar i enskilda aktier. Andelen svenskar som fondsparar har ökat under de senaste åren. De som väljer att investera i fonder betalar en avgift till fondförvaltaren. Denna fondavgift är förutbestämd procentuell andel av investerarens tillgångar. Dessa avgifter varierar mellan olika bolag och fonder. Fastställandet av fondavgiften kan bero på ett flertal faktorer. De faktorer som denna studie berör är fondens totala risk som benämns som standardavvikelsen, fondens förmögenhet samt fondens totala avkastning. Syfte med denna studie var att ta reda på ifall det förekom något signifikant samband mellan avgiften och de ovan nämnda tre faktorerna. För att försöka finna detta eventuella samband har en kvantitativ undersökning med fokus på linjär- och multipel regressions analys gjorts. Urvalet av undersökningen bestod av två kategorier, Sverigefonder och Sverige små/medelstorarabolag, vilka är hemmahörande på den Svenska fondmarknaden. Antal fonder som låg till grund för denna analys var totalt 40 stycken, 20 stycken fonder från vardera kategorin. Studien påvisade inget signifikant samband mellan undersökningens variabler. Det fanns heller inget signifikant samband mellan respektive variabel och fondavgifter. De variabler som ingick i undersökningen kunde inte ligga till grund för den avgiftsvariation som fanns bland urvalen. Det finns ett flertal andra variabler än de som denna studie berör, som möjligen kan ha en påverkande effekt på fondavgiften.</p>

Fondsparandet är ett alternativ till placeringar i enskilda aktier. Andelen svenskar som fondsparar har ökat under de senaste åren. De som väljer att investera i fonder betalar en avgift till fondförvaltaren. Denna fondavgift är förutbestämd procentuell andel av investerarens tillgångar. Dessa avgifter varierar mellan olika bolag och fonder. Fastställandet av fondavgiften kan bero på ett flertal faktorer. De faktorer som denna studie berör är fondens totala risk som benämns som standardavvikelsen, fondens förmögenhet samt fondens totala avkastning. Syfte med denna studie var att ta reda på ifall det förekom något signifikant samband mellan avgiften och de ovan nämnda tre faktorerna. För att försöka finna detta eventuella samband har en kvantitativ undersökning med fokus på linjär- och multipel regressions analys gjorts. Urvalet av undersökningen bestod av två kategorier, Sverigefonder och Sverige små/medelstorarabolag, vilka är hemmahörande på den Svenska fondmarknaden. Antal fonder som låg till grund för denna analys var totalt 40 stycken, 20 stycken fonder från vardera kategorin. Studien påvisade inget signifikant samband mellan undersökningens variabler. Det fanns heller inget signifikant samband mellan respektive variabel och fondavgifter. De variabler som ingick i undersökningen kunde inte ligga till grund för den avgiftsvariation som fanns bland urvalen. Det finns ett flertal andra variabler än de som denna studie berör, som möjligen kan ha en påverkande effekt på fondavgiften.

Vetlanda Energi och Teknik AB (Vetab) är ett aktiebolag som ligger i Vetlanda. Vetab har konstaterat förluster i sitt fjärrvärmesystem som består av 18 pannor varav 6 bioeldade med en rökgaskondensor på 2 av de bioeldade. Enligt mass- och energibalanser för år 2009 så uppger Vetab en skillnad på 5000ton mer bränsle för uträknad massa med energibalans (som grundar sig på en ansatt verkningsgrad för pannorna på 85%) än den uppvägda levererade massan. Bränslet vägs upp på en krönt fordonsvåg på Stickan samt volymuppskattas vid leverans och fördelas sedan ut till de olika värmeverken. En del av inköpt bränsle vägs även upp enbart med hjullastare och volymbestäms i skopan. Volymen som uppskattas används sedan till att bestämma värmevärdet per kubikmeter samt till att beräkna en bulkdensitet för det levererade bränslet. Eftersom volymen kan ha minskat upp till 20±10% då bränslet transporterats till Vetab bidrar det även till att bulkdensiteten samt värmevärdet blir osäkert. Vid bestämning av osäkerheten för fordonsvågen hamnar den på ca 0,2% och för hjullastarvågen på 0,7%. En del osäkerheter har observerats i Vetab’s statistikprogram där summeringar görs på alla månaderna stundtals, och ibland summeras värdena med hjälp av medelvärden på årsbasis. Metoden utgår från att följa systemets energiflöden, där fokus läggs på bestämning av bränslekvalité och osäkerhet för invägning. Eftersom en av tyngdpunkterna i arbetet handlar om Vetabs metodhantering kräver detta att metoden i rapporten håller en hög standard, vilket resulterar i att allt är kritiskt granskat. Undersökningarna har skett vid Linnéuniversitet på Växjö campus med befintliga laborationsinstrument. Värmevärdet är bestämt med hjälp av en IKA C200 bombkalorimetersystem. Lagring av bränslet vid Vetab kan ske upp till ca 6 månader vilket resulterar i energiförluster på upp till 24%. Enligt resultatet från bestämningen av värmevärdet så ligger det 7,6% lägre än Vetabs och hela 13% under medelriktvärdet för skogsflis. Aspen hade en förlust på ca 21% när man jämför Vetabs prover med proverna som är tagna på Stickan. Jämför man Vetabs prover med värmevärdet hamnade förlusterna på 9.4%. Vid bestämning av fukthalten hos skogsflis så blev den 24%, medan fukthalten låg på 52 % för aspflis. Askhalten ligger inom riktlinjerna som ligger mellan 0,4-5% för biobränslen. För att sammanfatta arbetet så bör Vetab kontrollera sina rutiner för att minska sina osäkerheter på samtliga anläggningar, där kalibrering av mätare rekommenderas. Man bör allid väga allt bränsle som köps/skickas till anläggningarna. En konsult bör konsulteras för att bestämma verkningsgraden på samtliga pannor men även för att ge en mer noggrann tillsyn av statistikprogrammet. Slutsatsen blev att samtliga osäkerheter bör ses över om kapital finns.

Denna uppsats har skrivits i syfte att undersöka om finansiella aktörers information angående risk i fondsparande är förenlig med investerares riskuppfattning. Idag följer finansiella institutioner EU-direktiv och svensk lagstiftning när de riskklassificerar sina fonder. Konkret används 5-årig historisk volatilitet mätt med standardavvikelse. Vi har därför ämnat undersöka om det riskmått och teorierna som ligger till grund för det är tillfredställande i sin nuvarande form. Vi har undersökt detta med hjälp av så väl traditionell som behovsfokuserad finansieringsteori. Genomförandet har gjorts med hjälp av en enkätundersökning som skickats ut till ett urval av medlemmar i Sveriges Aktiesparares riksförbund. Vi har i och med detta urval undersökt en investerare som är något mer kunnig än en småsparare. Resultaten av undersökningen visar på att det finns en brist i kommunikationen mellan finansiella institut och investerare. Likheten mellan de begrepp som idag används och de som reflekterar investeras riskuppfattning är visserligen inte helt olika. Dock visar undersökningen på att det trots detta finns ett antal problem. För det första finns svagheter i förståelse för de akademiska begrepp som förklarar de definitioner som används hos de finansiella instituten. För det andra har investerare en mycket bredare riskdefinition än vad som förmedlas genom nuvarande praxis. Resultaten visar också på problematiken med de psykologiska aspekter som påverkar mänskligt beteende. I fondinformationens nuvarande form tas detta inte i beaktning vilket leder till en asymmetri mellan teori och verklighet. Undersökningen pekar därför på att de riskmått och teorier som ligger till grund för information om risk i fondsparande idag ej är tillräcklig. Slutsatsen är därför att det behövs förbättring från den finansiella sfären för att uppnå bättre kundkommunikation, kundskydd och konkurrenskraft.

<p>Rysslandsfonder är en av många fonder som finns tillgängliga för att investera i. Ryssland har haft en starkutveckling de senaste åren. I uppsatsen görs en jämförelse av utveckling och risk mellan Rysslandsfonder och den svenska markanden representerad av SIX Return index. Utvecklingen hos Rysslandsfonderna har månadsvis under perioden 1999-2005 varit betydligt mer gynnsam än för det representerade Sverige index. Risken med standardavvikelse som en indikator för detta visar att det innebär en större risk att investera i Rysslandsfonder. Med beta som ett mått för risken ger resultatet i uppsatsen att risken är större i en investering på den Svenska marknaden. Vad som föranleder detta tvetydiga resultat kan förklaras med att korrelationen mellan Rysslandsfonderna och SIXRX är svag.</p>

Rysslandsfonder är en av många fonder som finns tillgängliga för att investera i. Ryssland har haft en starkutveckling de senaste åren. I uppsatsen görs en jämförelse av utveckling och risk mellan Rysslandsfonder och den svenska markanden representerad av SIX Return index. Utvecklingen hos Rysslandsfonderna har månadsvis under perioden 1999-2005 varit betydligt mer gynnsam än för det representerade Sverige index. Risken med standardavvikelse som en indikator för detta visar att det innebär en större risk att investera i Rysslandsfonder. Med beta som ett mått för risken ger resultatet i uppsatsen att risken är större i en investering på den Svenska marknaden. Vad som föranleder detta tvetydiga resultat kan förklaras med att korrelationen mellan Rysslandsfonderna och SIXRX är svag.

I studien undersöks relationen mellan svenska aktiefonders risknivå och avgift. Hypotesen tar utgångspunkt gällande förhållandet mellan avkastning och risk, där en hög avkastning kan tänkas innebära ett högre risktagande. Det bör medföra att en fonds avkastningskrav ökar i takt med avgiften och således även risknivån i fonden. Risknivån baseras på de underliggande tillgångarnas volatilitet och mäts genom metrikerna, Sharpekvot, standardavvikelse och beta. För att genomföra studien används regressionsanalys mellan de tre olika metrikerna och avgift. Resultatet visar att det finns ett statistiskt signifikant negativt samband mellan Sharpekvot och avgift, vidare påvisas även ett statistiskt signifikant positivt samband mellan standardavvikelse och avgift som varierar beroende på hur många år standardavvikelsen är beräknad efter. Båda dessa skattningar indikerar således att det finns ett samband mellan risk och avgift hos en fond. Däremot är de skattningar som görs mellan beta och avgift ej signifikant vilket medför att hypotesen försvagas. Studien konkluderar därmed att det finns anledning att spekulera kring ett samband mellan fondavgift och risk men huruvida sambandet är kausalt eller ej är utanför studiens omfattning.

Bakgrund/Motiv: Historiskt sett tillämpades vanligen fast prissättning vid börsintroduktioner vilket innebar att aktierna ofta blev underprissatta och det var lätt för investerare att generera hög avkastning första handelsdagen. Numera används i större utsträckning anbudsförfarande och intervallprissättning där investerare lämnar anbud om pris och antal vilket har minskat underprissättningen. Studien utgår från att en del av marknadens förväntningar inkluderas i priset vid intervallprissättning vilket i sin tur skulle minska aktiens volatilitet efter introduktion. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka om aktiens volatilitet skiljer sig efter att den introducerats beroende på vilken av de två metoderna som använts för att prissätta aktien samt hur val av prissättningsmetod påverkar en aktiens underprissättning och avkastning efter introduktionen. Genomförande: Studien består av kvantitativa historiska data i form av aktiekurser och övrig information från de prospekt som upprättats i samband med bolagens introduktion på börsen. Utöver bearbetning av data och analyser i Excel har ett flertal ekonometriska tester genomförts med hjälp av ickelinjära regressionsanalyser där prissättningsmetod, betavärde, underprissättning och varians testats som beroende variabel mot ett flertal kombinationer av förklarande variabler. Slutsats: Studien visar att bolag som tillämpat fast prissättning uppvisar högre volatilitet efter börsintroduktion och att valet av prissättningsmetod därmed har en viss påverkan på volatiliteten. Vidare kan det konstateras att dessa bolag generellt varit mer underprissatta och genererat högre avkastning det första handelsåret. / Background: In the past, most companies performing an Initial Public Offering, IPO, applied the fixed pricing method, which often lead to an extensive underpricing of the shares. By doing so, it was easy for investors to gain high return on the first trading day. Nowadays, companies use auction pricing to a greater extent where investors bid for a certain amount of shares to a certain price. This procedure has resulted in a decrease of the underpricing. With the assumption that some of the market’s expectations are included in the price, whilst using an auction pricing method, these stocks would possibly appear less volatile after the IPO. Purpose: The aim of this study is to investigate whether the volatility of the shares is different after the introduction on the market, based on which method that has been applied when pricing the shares. The thesis also investigates to what extent the choice of pricing method influences the underpricing and returns of a share after its introduction. Method: The study comprises quantitative historical data, such as share prices as well as additional information gathered from the prospectus of each IPO. In addition to arranging the data and the analyses, made in Excel, numerous econometric analyses have been made by using non-linear regressions, where variables such as pricing method, beta, underpricing on the first trading day, and variance have been examined as a dependent variable in relation to several different combinations of explanatory variables. Findings: The study finds that companies that have practiced a fixed pricing method show a higher volatility after the introduction on the market. Thus, the choice of either pricing method has some influence on the volatility. Furthermore, it was proved that companies using a fixed pricing method were more underpriced and gained higher returns during the first year of trading compared to companies using an auction pricing method.

Syfte: Syftet med denna studie var att se hur och varför volatiliteten påverkades i DJIA, S&amp;P 500 och NASDAQ Composite under IT-bubblan. Metod: Års- och månadsvolatiliteten för DJIA, S&amp;P 500 och NASDAQ Composite har beräknats under 1995-2004 med hjälp av data från Yahoo Finance. Empiri: Resultatet visar att volatiliteten var väsentligt högre i NASDAQ Composite än vad den var i S&amp;P 500 och DJIA som i sin tur höll en liknande volatilitet i förhållande till varandra. Analys: I analysen framträdde det att volatiliteten blev väsentligt högre i samband med att bubblan sprack under maj 2000 fram till dess att paniken lade sig kort efter maj 2002. Det fanns en hög överensstämmelse mellan denna rapport och övriga tidigare studier. Teorierna var mestadels väl applicerbara. Slutsats: Volatiliteten för DJIA, S&amp;P 500 och NASDAQ Composite var som högst mellan 2000 och 2002 under undersökningsperioden 1995-2004. IT-bubblan uppstod samt sprack till följd av irrationellt investeringsbeteende bland investerarna på aktiemarknaden och paniken som uppstod efteråt gjorde att volatiliteten på aktiemarknaden höll sig förhållandevis hög fram tills den lade sig kort efter maj 2002. NASDAQ Composite hade högst volatilitet till följd av IT-bubblan medan DJIA och S&amp;P 500 hade likvärdig volatilitet. Samtliga index följde ett liknande mönster, detta var troligtvis på grund av att företag från NASDAQ Composite kunde återfinnas i S&amp;P 500 samt DJIA. / Purpose: The purpose of this thesis is to see how and why the volatility was affected in DJIA, S&amp;P 500 and NASDAQ Composite during the Dot-com bubble. Method: The yearly and monthly volatility of DJIA, S&amp;P 500 and NASDAQ Composite were computed with data from a period spanning 1995-2004, which were collected from Yahoo Finance. Empiricism: The results illustrate that the volatility was vastly higher in NASDAQ Composite than in DJIA and S&amp;P 500 which in turn yielded a comparable volatility in relation to each other. Analysis: The analysis extracted the fact that the volatility rose considerably after the bubble burst during May 2000 and started waning after the panic died out circa May 2002. There were a relatively high harmony between the results of this report and the earlier studies which it was compared to. Conclusion: The volatility for DJIA, S&amp;P 500 and NASDAQ 500 was higher between 200 and 2002 than during the rest of the observed period. The Dot-com bubble arose due to irrational investment behavior among investors and the panic which arose afterwards contributed to the increasing volatility which maintained a high level until it subsided after May 2002. NASDAQ Composite had the highest volatility during the Dot-com bubble while DJIA and S&amp;P 500 had a similar volatility. All indexes followed a similar pattern, this was probably due to that companies from NASDAQ Composite reasonably should be found in S&amp;P 500 and DJIA.