No description available.

No description available.

No description available.

Bakgrund: Under år 2016 var det lång kö för bolag att noteras på svenska börsen, vilket skapat aktivitet på handelsplatserna som tagit Stockholmsbörsen till europatopp för börsnoteringar. Det finns flera skäl till varför ett aktiebolag vill notera sig på börsen, en vanlig förklaring är att bolaget är i tillväxtfas och söker kapital för att växa. Det finns även nackdelar med en börsintroduktion som exempelvis att introduktionen i sig är en kostsam process vilket kan riskera att urholka lönsamheten i bolaget. Det har genomförts många tidigare studier på bolags finansiella utveckling efter en börsintroduktion. Studierna har främst varit inriktade på europeiska och amerikanska bolag under olika tider, men även större svenska bolag. Utrymme att studera svenska publika aktiebolag i olika storlekar som under de senaste åren genomfört en börsintroduktion återstår således. Syfte: Syftet med studien är att studera börsnoteringens påverkan på svenska aktiebolags finansiella ställning för att kunna dra slutsatser kring eventuella prestationsförändringar sett ur perspektiven tillväxt, kapitalstruktur och lönsamhet. Metod: Studien görs med hjälp av sekundärdata, vilket medför att en kvantitativ forskningsmetod används för att statistiskt analysera avvikelser hos publika aktiebolag före och efter en börsintroduktion med hjälp av t-test. Som kontrollgrupp används privata aktiebolag. Slutsats: Denna studie har enbart identifierats signifikanta skillnader mellan de båda urvalsgrupperna på parametrar som: omsättningstillväxt, balansomslutningstillväxt och utdelning före börsintroduktionen, samt vinstmarginal och utdelning efter börsintroduktionen. Detta medför att börsintroduktionens inverkan på urvalsgruppen publika aktiebolag inte kan säkerställas statistisk, även om tendenser återfinns i flertalet statistiska analyser. I inga av de statistiska analyserna har skillnader mellan urvalsgrupperna påträffas, varken innan eller efter börsintroduktionen, med undantag för utdelning till följd av att den varit obefintlig för de publika aktiebolagen i valda tidsenheter.

Generellt underprissätts aktier vid börsintroduktioner och stiger i värde under första handelsdagen. Aktier underprissätts olika mycket vilket enligt forskning beror på osäkerheten kring det utfärdande bolaget, det vill säga hur riskfylld aktien förväntas bli. Riskfyllda bolag tenderar alltså att underprissätta sina aktier mer för att finna investerare. Olika branscher har olika riskprofiler och företag inom samma bransch tenderar att ha liknande riskkaraktäristika. Med detta som utgångspunkt undersöks hur underprissättning vid börsintroduktioner skiljer sig mellan branscher på OMX Stockholm och Aktietorget, samt hur branschrisk påverkar graden av underprissättning. Risken mäts med beta och standardavvikelse för varje bransch. Hur underprissättningen skiljer sig mellan branscher testas med ett ANOVA-test och sambanden mellan branschrisk och underprissättning testas med korrelationstester och regressionsanalyser. Resultaten visar tydliga skillnader i underprissättning mellan branscher samt svaga tendenser till positiva samband mellan branschrisk och grad av underprissättning. Testerna visar dock inte statistiskt, på en femprocentig signifikansnivå, att detta generellt gäller.

The purpose of this study is to explain the change that occurs in the capital structure when a company goes public and to review whether there are any possible factors and theories who can explain the change. The data has been collected using a quantitative approach, the data comes from companies that were listed on the Nordic market between the years 2014-2017. This has later been used to analyze in relation to previous research and theories. Using statistical models and methods as tools, the conclusions have been drawn that the debt ratio falls during the year the IPO is made and then increases during the following years after the IPO. These conclusions have been able to be drawn since there is statistical significance in the statistical models used to analyze this.

Vid genomförandet av en börsintroduktion är det viktigt att det företag som ska introduceras kan värderas på ett rättvist och pålitligt sätt. Värderingen bör baseras på bokförda tillgångar och historiska nyckeltal, samt med hjälp av förväntningar om framtiden. Strukturen på olika företag kan variera, allt ifrån stora tillgångsintensiva industriföretag till tjänsteföretag med stor andel humankapital. Humankapital som tillgång är svårt att värdera och utelämnas ofta i finansiella rapporter. Historiska datafrån börsintroduktioner visar att aktiekursen i de flesta fallen har en positiv utveckling under den första dagen till följd av underprissättning. Syftet med denna studie är att undersöka om det föreligger något samband mellan företags tillgångar i form av humankapital och underprissättningen vid börsintroduktion. I studien används en kvantitativ metod, en tvärsnittsstudie genomförs för att eftersöka samband. Data analyseras medhjälp av en multivariat analys. Studiens resultat visar att lönekostnad har en minimalpåverkan på underprissättning. Detta innebär att ett företags totala lönekostnad i relation till antalet anställda inte har någon påtaglig påverkan på underprissättning av aktier vid en börsintroduktion.

<p>Denna studie undersöker omsättningstillväxten i svenska företag i samband med börsintroduktionen (IPO). Studien undersöker detta genom att undersöka företagens omsättningstillväxt tre år före och tre år efter IPO:n, detta för att se när tillväxten sker i förhållande till IPO:n. Detta har gjorts genom att undersöka de 57 bolag som genomförde en IPO på Stockholmsbörsen under perioden 1999 till 2003 som klarade de utsatta kriterierna. Resultatet visar att företagen har en signifikant högre tillväxt före IPO än efter. Detta styrker teorin om att företagens ”window-dressing” i samband med börsintroduktionen för att ägarna ska få maximalt betalt. Det skall även nämnas att 21 observationer bland 16 företag har en tillväxt på över 100 % på ett år.</p> / <p>This paper provides evidence that sales growth decreases after the time of companies initial public offerings (IPOs). The data is from Stockholm stock exchange (OMX) and contains all companies that were introduced between 1999 and 2003. It shows that IPO pays for the growth in sales that was gained before the IPO rather than for growth after the IPO. This shows that ”window-dressing” in connection with IPOs is more of a rule than an exception.</p>

<p>Många svenska modeföretag är idag delägda av riskkapitalbolag och onoterade. I takt med att modebranschen har blivit allt mer uppmärksammad finns det ett ökat intresse att värdera dessa</p><p>företag som förväntas ta sig in på börsen. Acne Jeans är ett av dessa företag som har växt väldigt mycket den senaste tiden och väntas vara nästa företag på tur. Därav är det intressant att se till vilket börsvärde de kan tänkas få samt vilka skäl som finns bakom en börsintroduktion.</p><p>Syftet med denna undersökning är att analysera företaget Acne Jeans AB för att beräkna ett företagsvärde vid börsintroduktion. Undersökning kan vara intressant för att få djupare inblick i Acne Jeans samt att få förståelse för hur en företagsvärdering av ett onoterat tillväxtföretag kan te sig.</p><p>Undersökningens företagsvärdering är begränsad till relativ- och kassaflödesvärdering och har en fallstudieansats där Acne Jeans belyses ur flera perspektiv. Dessa perspektiv har sin grund i tilltagna analysmodeller.</p><p>Acne Jeans kännetecknas av en kraftig tillväxt och bedöms få ett börsintroduktionsvärde på 1,9 miljarder kronor. Företaget kommer troligtvis att noteras på börsen inom de närmsta åren bland annat som en följd av deras ägandestruktur.</p>

<p>Uppsatsen behandlar fenomenet med tajming av börsintroduktioner. Syftet är att först</p><p>undersöka om det finns ett samband mellan antalet årliga IPOs i Sverige och den</p><p>generella utvecklingen på börsen, och vilka orsaker som kan tänkas ligga bakom ett</p><p>eventuellt samband. Vidare testas hypotesen att IPOs som skett i tider av kraftig</p><p>börsuppgång värderats högre än introduktioner som skett då börsen haft en negativ</p><p>kursutveckling. Undersökningarna genomförs med två regressionsmodeller, på data</p><p>över svenska börsintroduktioner mellan 1979–2004.</p><p>Ur resultaten framgår att det i Sverige finns ett tydligt samband mellan antalet årliga</p><p>IPOs och börsens allmänna utveckling. Dessutom visar undersökningen att denna IPO</p><p>tajming, inte med all säkerhet, leder till en högre värdering av börsintroduktioner.</p>