<p><strong>Problembakgrund:</strong> Företagens val av investmentbank är betydelsefull vid en börsintroduktion, för att kunna locka till sig investerare. Därför är det viktigt för investmentbankerna att bevara sitt anseende för att företagen ska välja dem. Forskning inom investmentbankers anseende har börjat stagnera samtidigt som forskning inom anseende generellt har ökat. Tidigare forskning som har undersökt investmentbankernas anseende har mätt dess anseende ur ekonomiska mått i form av eget kapital, totalt kapital samt även antal introduktioner, vilket således kan härledas till investmentbankens storlek. Denna undersökning menar att det finns fler variabler som kan vara av intresse vid mätning av investmentbankers anseende, så som ledning, styrelse, branschkunskap, ålder och tidigare prestationer borde kunna påverka dess anseende.</p><p><strong>Problemformulering:</strong> <em>Vilka variabler finner institutionella investerarna som väsentliga när de bedömer investmentbankernas anseende vid en börsintroduktion på den svenska marknaden?</em></p><p><strong>Uppsatsens syfte:</strong> Vårt syfte är att beskriva vilka variabler som institutionella investerare anser som viktiga hos investmentbankernas anseende. Samt om de variabler som tidigare mätt investmentbankernas anseende stämmer överens med hur institutionella investerare ser på det i dag och om det finns ytterligare variabler som kan vara relevanta.</p><p><strong>Metod:</strong> Datainformation är insamlad genom en kvalitativ metod som har införskaffats genom telefonintervjuer av fem olika institutionella investerare inom pensionsbolag. Intervjuerna genomfördes med ansvariga förvaltare som investerat i svenska börsintroduktioner.</p><p><strong>Resultat:</strong> Studien har visat att investmentbankernas tidigare prestationer är det som institutionella investerare ser som viktigast för investmentbankens anseende och styrelsen är det minst viktigast, detta på grund av att styrelsen befinner sig på en helt annan nivå än nivån som investerarna arbetar på. Samt har det visat sig att de enskilda analytikernas anseende inom investmentbanken också är viktigt vid beslut om institutionella investerare ska investera eller inte.</p><p><strong>Nyckelord:</strong> Anseende, investmentbank, institutionella investerare, tillgång, ledarskap, branschkunskap, ålder, storlek.</p>

<p>Who would not like a profit of more then 95 % in a day? Investors in Sweden had thatopportunity, if they had bought a certain stock on the primary market and sold it on the firsttradable day at the Stock Exchange. Most of that profit fell into the hands of institutionalinvestors. The reason for this extraordinary profit was the underpricing of that specific stockduring its initial public offering (IPO).Our report aims to analyze the relationship between offer price, underpricing and theownership structure of stocks. Our investigation is based on all IPO’s on the Stockholm stockexchange during the years between 2000 and 2005. Through our analysis we have found factssaying that companies can determine their ownership structure by setting their introductionprice high or low. A high offer price will have more institutional investors than if the price islow. On the other hand the high offer price will also create a greater underpricing which leadsto a higher initial return and greater transformation of wealth between old and new shareholders.</p> / <p>Vilken investerare skulle tacka nej till en positiv avkastning motsvarande drygt 95 % under enbörsdag? Den möjligheten fanns för investerare som köpte aktier i ”nya” bolag och såldedensamma under introduktionsdagen på Stockholmsbörsen. Underprissättningen av aktier iSverige är normalt inte så stor, men trots det kan vinster göras genom investeringar i företagsom kommer att introduceras på börsen. Mellan åren 2000 och 2005 noterades 116 nya bolagpå Stockholmsbörsen. Av dessa nya bolag var 30 stycken faktiska börsintroduktioner, vilkadärmed ingår i undersökningen. Bland de introducerade bolagen var den genomsnittligainitiala avkastningen + 3,43 %. Skillnaden mellan aktien med högst och den med lägst initialavkastning var under perioden 165,38 procentenheter och introduktionskursen varierademellan 7,50 och 161 kronor per aktie.Undersökningen fokuserar på sambandet mellan introduktionskurs och underprissättningkopplat till ägarstruktur vid börsintroducerande företag och de efterföljande arton månadernaefter introduktion. Syftet är att analysera dels introduktionskursens påverkan påintroduktionsrabatt och ägarstruktur, och dels samband mellan ägarstruktur ochunderprissättning vid börsintroduktion. Genom att undersöka samtliga börsintroduktioner påStockholmsbörsen mellan åren 2000 och 2005 har undersökningen skapat en bild av dessasamband. Då ingen tidigare känd studie undersökt hur introduktionskurs och underprissättningpåverkar ägarstrukturen vid en börsintroduktion samt tiden därefter, anser vi därför dennauppsats vara unik.Vi har med vår undersökning kommit fram till att det finns ett samband mellanintroduktionskurs, underprissättning och andelen institutionellt ägande. Debörsintroducerande företagen kan påverka ägarstrukturen och därmed också påverka hur storandel av den välfärdsöverföring som uppstår vid en börsintroduktion som skall fördelas tillprivata investerare respektive institutionella ägare. Vår undersökning visar att ägarstrukturenpåverkas i första hand genom det pris som fastställts på primärmarknaden. Vi förklararsambandet mellan introduktionskurs och ägarstruktur med att en hög introduktionskurs ger enrelativt hög andel institutionellt ägande. Vår undersökning visar även att samma antagandenger en hög introduktionsrabatt.</p>

Bakgrund: Avregleringen av aktiemarknaden, ränteläget samt ökat förtroende för den svenska ekonomin har på senare tid skapat nya förutsättningar för riskkapitalmarknaden. Företag vill introduceras på börsen för att få tillgång till riskkapital. En börsintroduktion medför nya förutsättningar för bolagen, vilket skulle kunna påverka deras strategier. Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka huruvida ett företags strategier påverkas av en börsintroduktion. Om så är fallet, hur och varför ändras strategierna? Genomförande: Vi har skapat en teoretisk referensram innehållande strategi, börsintroduktion och förändring. Det empiriska materialet grundar sig på fem intervjuer med strategiskt viktiga personer inom fallföretaget. Resultat: Ett företags strategier påverkas av börsens formella krav och marknadens informella krav. Vissa affärsstrategier förblir intakta, börsintroduktionen till trots.

Problembakgrund: Företagens val av investmentbank är betydelsefull vid en börsintroduktion, för att kunna locka till sig investerare. Därför är det viktigt för investmentbankerna att bevara sitt anseende för att företagen ska välja dem. Forskning inom investmentbankers anseende har börjat stagnera samtidigt som forskning inom anseende generellt har ökat. Tidigare forskning som har undersökt investmentbankernas anseende har mätt dess anseende ur ekonomiska mått i form av eget kapital, totalt kapital samt även antal introduktioner, vilket således kan härledas till investmentbankens storlek. Denna undersökning menar att det finns fler variabler som kan vara av intresse vid mätning av investmentbankers anseende, så som ledning, styrelse, branschkunskap, ålder och tidigare prestationer borde kunna påverka dess anseende. Problemformulering: Vilka variabler finner institutionella investerarna som väsentliga när de bedömer investmentbankernas anseende vid en börsintroduktion på den svenska marknaden? Uppsatsens syfte: Vårt syfte är att beskriva vilka variabler som institutionella investerare anser som viktiga hos investmentbankernas anseende. Samt om de variabler som tidigare mätt investmentbankernas anseende stämmer överens med hur institutionella investerare ser på det i dag och om det finns ytterligare variabler som kan vara relevanta. Metod: Datainformation är insamlad genom en kvalitativ metod som har införskaffats genom telefonintervjuer av fem olika institutionella investerare inom pensionsbolag. Intervjuerna genomfördes med ansvariga förvaltare som investerat i svenska börsintroduktioner. Resultat: Studien har visat att investmentbankernas tidigare prestationer är det som institutionella investerare ser som viktigast för investmentbankens anseende och styrelsen är det minst viktigast, detta på grund av att styrelsen befinner sig på en helt annan nivå än nivån som investerarna arbetar på. Samt har det visat sig att de enskilda analytikernas anseende inom investmentbanken också är viktigt vid beslut om institutionella investerare ska investera eller inte. Nyckelord: Anseende, investmentbank, institutionella investerare, tillgång, ledarskap, branschkunskap, ålder, storlek.

Bakgrund: Kinesiska bolag på den amerikanska OTC-listan är idag ofta associerade med bluffar och dålig kommunikation gentemot aktieägarna. Detta gör att den amerikanska marknaden inte har ett förtroende för dessa bolag. Denna opålitlighet från marknadens sida har resulterat i att många av de kinesiska bolagen blivit felvärderade. För de legitima bolagen leder det till att de blir undervärderade. Frågan som uppstår här är: Kan ett bolag få en mer rättvis värdering genom att noteras på en marknadsplats utanför USA exempelvis i Sverige? Syfte: Denna studie har till syfte att undersöka hur en övergång för ett kinesiskt bolag från en OTC-lista i USA till en senior lista på den reglerade börsmarknaden i Sverige påverkar värderingen av bolaget. Genomförande: Studien är utformad till en kvantitativ undersökning. Uträkningar görs i Excel utifrån den insamlade datan. De uträkningarna som görs är främst matematiska och statistiska tester/metoder där de uträknade resultaten ska ligga till grund för analyserna som ska göras utifrån de finansiella teorierna; behavioural finance och effektiva marknadshypotesen. Slutsats: Studien visar att det finns fördelar för de kinesiska bolagen med att noteras på den svenska marknaden då den inte har samma erfarenheter som den amerikanska marknaden, dock kommer det att kräva en förbättrad kommunikation och en högre kontroll av de kinesiska bolagen. Denna anpassning kan bli ett problem för bolagen då det skulle kräva ett helt nytt arbetssätt som de inte är vana vid. Om bolagen tar sig ann utmaningen så kan det leda till en positiv tillväxt samt flera investerare och en mer rättvis värdering. / Background: Chinese companies on the U.S. OTC market are today often associated with fraud and bad communication against the investor. This means that the U.S. market does not have confidence in these companies. This unreliability is making these companies mispriced in the majority of cases, for the legitimate companies this will lead them to becoming underpriced. The question that arises here is: Can a company get a more fair valuation by getting listed on a marketplace outside of the U.S. e.g. in Sweden? Purpose: This study aims to investigate how a transition for a Chinese company from an OTC list in the U.S. to a senior listing on the regulated stock market in Sweden will affect the valuation of the company. Method: The study is designed to a quantitative survey. Calculations are made in Excel from the data collected. The calculations made ​​are mathematical and statistical tests where the calculated results will form the analysis that will be made on the basis of the financial theories; behavioral finance and the efficient market hypothesis. Findings: The study shows that there are advantages for Chinese companies to be listed on the Swedish market since it does not have the same experience as the U.S. market, however, it will require a new type of communication and greater control of the Chinese companies. This adaptation can be a problem for companies as it would require an entirely new work approach that they are not used to. If companies are able to make these changes it could lead to positive growth, additional investors and a more fair valuation.

Who would not like a profit of more then 95 % in a day? Investors in Sweden had thatopportunity, if they had bought a certain stock on the primary market and sold it on the firsttradable day at the Stock Exchange. Most of that profit fell into the hands of institutionalinvestors. The reason for this extraordinary profit was the underpricing of that specific stockduring its initial public offering (IPO).Our report aims to analyze the relationship between offer price, underpricing and theownership structure of stocks. Our investigation is based on all IPO’s on the Stockholm stockexchange during the years between 2000 and 2005. Through our analysis we have found factssaying that companies can determine their ownership structure by setting their introductionprice high or low. A high offer price will have more institutional investors than if the price islow. On the other hand the high offer price will also create a greater underpricing which leadsto a higher initial return and greater transformation of wealth between old and new shareholders. / Vilken investerare skulle tacka nej till en positiv avkastning motsvarande drygt 95 % under enbörsdag? Den möjligheten fanns för investerare som köpte aktier i ”nya” bolag och såldedensamma under introduktionsdagen på Stockholmsbörsen. Underprissättningen av aktier iSverige är normalt inte så stor, men trots det kan vinster göras genom investeringar i företagsom kommer att introduceras på börsen. Mellan åren 2000 och 2005 noterades 116 nya bolagpå Stockholmsbörsen. Av dessa nya bolag var 30 stycken faktiska börsintroduktioner, vilkadärmed ingår i undersökningen. Bland de introducerade bolagen var den genomsnittligainitiala avkastningen + 3,43 %. Skillnaden mellan aktien med högst och den med lägst initialavkastning var under perioden 165,38 procentenheter och introduktionskursen varierademellan 7,50 och 161 kronor per aktie.Undersökningen fokuserar på sambandet mellan introduktionskurs och underprissättningkopplat till ägarstruktur vid börsintroducerande företag och de efterföljande arton månadernaefter introduktion. Syftet är att analysera dels introduktionskursens påverkan påintroduktionsrabatt och ägarstruktur, och dels samband mellan ägarstruktur ochunderprissättning vid börsintroduktion. Genom att undersöka samtliga börsintroduktioner påStockholmsbörsen mellan åren 2000 och 2005 har undersökningen skapat en bild av dessasamband. Då ingen tidigare känd studie undersökt hur introduktionskurs och underprissättningpåverkar ägarstrukturen vid en börsintroduktion samt tiden därefter, anser vi därför dennauppsats vara unik.Vi har med vår undersökning kommit fram till att det finns ett samband mellanintroduktionskurs, underprissättning och andelen institutionellt ägande. Debörsintroducerande företagen kan påverka ägarstrukturen och därmed också påverka hur storandel av den välfärdsöverföring som uppstår vid en börsintroduktion som skall fördelas tillprivata investerare respektive institutionella ägare. Vår undersökning visar att ägarstrukturenpåverkas i första hand genom det pris som fastställts på primärmarknaden. Vi förklararsambandet mellan introduktionskurs och ägarstruktur med att en hög introduktionskurs ger enrelativt hög andel institutionellt ägande. Vår undersökning visar även att samma antagandenger en hög introduktionsrabatt.

Börsintroduktioner innebär nya kapitalstrukturer för det emitterande bolaget, vars konkurrerande ställning i branschen därför förändras. Den stärkta positionen för det emitterande bolaget skapar nya förväntningar om framtida kassaflöden för både emittenten och dess konkurrenter, vilket föranlett avvikande avkastning i konkurrenternas värdepapper. Tidigare studier har påvisat att denna förstagångsemission har en negativ påverkan på konkurrenter på flertalet aktiemarknader. Syftet med denna studie är att utreda ifall dessa kursrörelser i konkurrenters aktier även finns i Sverige när ett företag börsintroduceras i samma bransch. Undersökningen görs genom en eventstudie och en kompletterad regressionsanalys för att undersöka ifall storleken på emittenten i förhållande till branschen samt branschers systematiska risk påverkar den avvikande avkastningen. Urvalet består av 84 börsintroduktioner och 1120 observerade konkurrenter under perioden 2013–2019, där resultaten tyder på att en negativ så kallad konkurrenseffekt finns på branschkonkurrenters aktievärdering även i Sverige. Till skillnad från tidigare studier verkar denna negativa kurspåverkan dock inte vara åsamkad av varken storleksförhållanden eller systematisk risk.

Denna studie jämför nordiska Private Equity-finansierade (PE-finansierade) bolags operationella prestationer två år innan till tre år efter börsintroduktion med jämförbara icke PE- finansierade bolag, samt hur de PE-finansierade bolagens operationella prestationer förändras (1–3 år) efterföljande börsintroduktion. Studien tillämpar den europeiska definitionen av PE, och inkluderar således både renodlade PE- och Venture Capital-bolag (VC-bolag). Studien mäter operationell prestation baserat på tre nyckeltal (avkastning på totala tillgångar, vinstmarginal och kapitalomsättningshastighet). Parade t-tester utförs baserat på GICS sektorindelning, handelslista samt marknadsvärde. Enligt de värdeskapande åtgärder som PE-bolagen genomför med hjälp av deras expertis inom ämnet torde deras portföljbolag prestera bättre än bolag som inte erhåller denna hjälp. Resultatet visar signifikanta bevis för att de PE-finansierade bolagen presterar operationellt sämre än jämförbara bolag både innan samt efter börsintroduktion. Med bakgrund av kritik som riktats mot PE-industrin väntas de PE-finansierade bolagen att introduceras vid en toppnotering av operationella prestationer, vilket studien delvis finner stöd för.

Börsintroduktioner är ett välstuderat ämne där tidigare forskning i huvudsak har fokuserat pådet emitterande företagets påföljder snarare än vilka konsekvenser det medför för företagtillhörande samma bransch. Tidigare studier har funnit att börsintroduktioner ger upphov tillnegativa kursrörelser hos konkurrerande bolag. Syftet med denna studie är att undersöka hurbörsintroduktioner påverkar aktiekursen på företag inom samma bransch i Sverige, Finland, Danmark och Island. Studien genomförs genom en eventstudie och en multipel linjärregressionsanalys. Resultatet från undersökningen påvisar att effekten av börsintroduktionerpå företag inom samma bransch är som mest påtaglig på börsintroduktionsdagen. Slutsatsenindikerar i enlighet med tidigare studier att en negativ konkurrenseffekt på konkurrerandeföretags aktiekurs åsamkas till följd av börsintroduktioner i Sverige, Finland, Danmark och Island.

För bolag som är i behov av kapital är en vanlig väg att vända sig till aktiemarknaden. Genom att börsnotera bolaget på någon av de olika marknadsplatserna utökas möjligheterna till önskat kapital genom diverse investerare. Den svenska värdepappersmarknaden är en av de mest reglerade marknaderna och har traditionellt sett haft ett stort inslag av självreglering. Det dominerande motivet med den starka regleringen är att marknaderna ska upplevas ha en kvalitetsstämpel och att allmänhetens förtroende för värdepappersmarknaden ska upprätthållas. Samtidigt som antalet börsnoteringar har ökat de senaste åren var det vid utgången av 2014 endast 269 bolag som var noterade på den största marknaden, Stockholmsbörsen. Uppsatsen undersöker därför genom ett fiktivt företag motiv, fördelar och nackdelar med en börsnotering samt vad som krävs innan ett bolag kan bli noterat på Stockholmsbörsen. Vidare analyseras hur kraven fungerar samt vilka problem de eventuellt medför för bolaget.  Uppsatsen presenterar lagstiftning, självreglering och föreskrifter som bolaget måste uppfylla för att ges möjlighet till en notering på Stockholmsbörsen. Kraven som ställs på bolaget är av olika karaktär och omfattning med en övergripande inriktning på bolagets organisation och deras aktier. Noteringskraven kan sammanfattas att bolaget ska vara tillräckligt förberedda för en notering genom att vara organisatoriskt- och finansiellt starka. Om bolaget inte uppfyller kraven behöver de därför inom organisationen ändra sig vilket sker genom den noteringsprocess bolaget genomgår innan noteringen. Uppsatsen fastslår att en notering på Stockholmsbörsen således inte kan bli aktuell om en tillräcklig organisation eller finansiell styrka saknas. En börsnotering på Stockholmsbörsen är endast för starka aktörer, vilket ska upprätthålla allmänhetens förtroende för värdepappersmarknaden.