Denna studie jämför nordiska Private Equity-finansierade (PE-finansierade) bolags operationella prestationer två år innan till tre år efter börsintroduktion med jämförbara icke PE- finansierade bolag, samt hur de PE-finansierade bolagens operationella prestationer förändras (1–3 år) efterföljande börsintroduktion. Studien tillämpar den europeiska definitionen av PE, och inkluderar således både renodlade PE- och Venture Capital-bolag (VC-bolag). Studien mäter operationell prestation baserat på tre nyckeltal (avkastning på totala tillgångar, vinstmarginal och kapitalomsättningshastighet). Parade t-tester utförs baserat på GICS sektorindelning, handelslista samt marknadsvärde. Enligt de värdeskapande åtgärder som PE-bolagen genomför med hjälp av deras expertis inom ämnet torde deras portföljbolag prestera bättre än bolag som inte erhåller denna hjälp. Resultatet visar signifikanta bevis för att de PE-finansierade bolagen presterar operationellt sämre än jämförbara bolag både innan samt efter börsintroduktion. Med bakgrund av kritik som riktats mot PE-industrin väntas de PE-finansierade bolagen att introduceras vid en toppnotering av operationella prestationer, vilket studien delvis finner stöd för.

Special Purpose Acquisition Companies (SPACs) är så kallade skalbolag som skapas och börsnoteras i syfte att förvärva ett onoterat bolag som tar över platsen på börsen. SPAC-bolagets ledning anses vara dess enda tillgång och således är deras tidigare erfarenhet en vital framgångsfaktor. Denna studie undersöker huruvida operativ erfarenhet i ledningen har någon påverkan på det förvärvade bolagets operationella prestationer. Som mått på detta studeras den ettåriga och tvååriga utvecklingen på de tre nyckeltalen räntabilitet på totalt kapital, kapitalomsättningshastighet samt vinstmarginal. Erfarenhetens påverkan testas med hjälp av ett t-test av två oberoende grupper samt ett Mann-Whitney U-test. Studiens resultat indikerar att SPAC-bolag med operativ erfarenhet ser en mer gynnsam utveckling än de som saknar denna erfarenhet. Majoriteten av studiens resultat ser dock en avsaknad av statistisk signifikans vilket omöjliggör några generella slutsatser. Enda undantaget är den tvååriga utvecklingen på kapitalomsättningshastighet som på 10% signifikansnivå bekräftar en positiv påverkan av operativ erfarenhet.

Bakgrund och problem: Lean är en välkänd ideologi som företag implementerar för att bidra till bättre kvalitet, kortare ledtid, högre produktivitet, lägre tillverkningskostnad, större leveransprecision, högre lönsamhet, mer flexibilitet och högre engagemang hos medarbetare. Detta för att hänga med i marknadsförändringar samt att bli, och fortsätta vara, framgångsrika. Det finns många studier som undersöker samband mellan Lean och operationella samt finansiella prestationer bland olika stora tillverkande företag, dock finns det ingen sådan studie utförd just i Sverige. Där av är det intressant att se hur svenska företag upplever Lean och identifiera samband mellan Lean-verktyg och prestationsmått för att studera likheter och skillnader jämfört med studier utförda i andra länder. Syfte: Syftet med denna uppsats är att bidra till en ökad förståelse kring användningen av Lean i Sverige bland företag i tillverkningsbranschen samt förklara samband mellan användning av Lean-verktyg och prestationsmått (lönsamhet, kvalitet, tillverkningskostnader, leveransprecision, lagernivåer, ledtid, medarbetarnöjdhet och flexibilitet). Metod: En kvantitativ studie är utförd på svenska tillverkande företag i olika storlekar. Svar har samlats in från 95 respondenter i olika företag genom en webbaserad enkätstudie. Studien har anammat en deduktiv forskningsmetod med ett deskriptivt och förklarande forskningsändamål. Slutsats: Genom användandet av Lean-verktyg kan svenska tillverkningsföretag uppnå förbättrade operationella och finansiella prestationer. Företagets storlek, ålder eller lönsamhet påverkar inte förhållandet mellan Lean och prestationer, däremot kan explicit användning av Lean samt att engagera medarbetarna stärka de positiva effekterna av Lean. / Background and problematization: Lean is a well-known ideology that companies implement to contribute to better quality, shorter lead times, higher productivity, lower manufacturing costs, greater delivery precision, higher profitability, more flexibility and increased employee engagement. This is to keep up with the volatile market and to become and be successful. There are many studies that study the relationship between Lean and operational and financial performance among different sized manufacturing companies. However, there is no such study conducted in Sweden. Therefore, it is of interest to see how Swedish companies experience Lean and to identify correlations between Lean tools and performance measures to study similarities and differences compared to studies performed in other countries. Purpose: The purpose of this thesis is to contribute to an increased understanding of the use of Lean in Sweden among companies in the manufacturing industry and explain the relationship between the use of Lean-tools and performance measures (profitability, quality, manufacturing costs, delivery precision, inventory levels, lead time, employee engagement and flexibility). Method: A quantitative study has been carried out for Swedish manufacturing companies in different sizes. Answers have been collected from 95 respondents in different companies through a web-based survey. The study has adopted a deductive research method with a descriptive and explanatory research purpose. Conclusion: By using Lean-practices, Swedish companies can achieve improvements in both operational and financial performance. Company size, age or profitability does not affect this relationship between Lean and increased performance, although implementing Lean explicitly and engaging workers may further increase the positive effects of Lean.