Syfte: Att undersöka sambandet mellan börsnotering och omsättningstillväxt hos primärnoterade företag på Nasdaq OMX Stockholm. Studien avgränsas till att undersöka noteringens påverkan endast på omsättningstillväxten, under en sjuårsperiod. Teori: Den teoretiska referensramen som appliceras i studien är till för att besvara syftet och forskningsfrågorna. Studien använder sig främst av tidigare forskning som bas. Metod: Studien utgår från en kvantitativ forskningspunkt med statistisk tyngd. Undersökningen genomförs genom insamling av årsrapporter från börsnoterade företag från databasen Retreiver Business. Datan analyseras genom linjär regression och säkerställs statistiskt genom hypotesprövningar. Empiri: Empirin baseras på den insamlade datan från Retriver Bussines, som sedan gestaltas i tre regressionsanalyser för sjuårsperioden som sedan testas statistiskt. I två av de tre regressionerna kan vi statistiskt säkerställa sambandet. Slutsats: Studien slutsatser grundar sig i regressionsanalyserna där sambandet mellan omsättningstillväxt och tid illustreras. Av studien kan slutsatsen om ett positivt samband mellan börsnotering och ökad omsättningstillväxt

The aim of this paper is partly to determine the proportion of the listed companies that have chosen to report sustainability, assure them, and furthermore to explain whether if there is a correlation between certain factors and the companies chosen to provide a sustainability report and to assure and also the extent of the assurance and furthermore to develop a concept to describe the praxis of assurance.

I takt med att företag växer och etableras på marknaden brukar förr eller senarefrågan om en börsnotering bli aktuell. Primärt torde detta vara ett tillvägagångssättför anskaffning av kapital vilket får till följd att nya investeringar kan genomförasoch tillväxtmöjligheter öppnas. En börsintroduktion är dock en svår ochomfattande process där det emitterande bolaget ställs inför en rad kompliceradeoch svåra val. Ett sådant val är vilken marknadsplats bolaget ska noteras på, enbörs eller en handelsplattform. Vidare behöver en rad samarbetspartners anlitasför att introduktionen ska bli verklighet. En av dessa samarbetspartners ärvärdepappersinstitutet vilket bland annat har som uppgift att i samråd medemittenten bestämma vilket pris aktien ska ha när den erbjuds till allmänheten.Priset kan sedermera sättas i relation till kursutvecklingen under förstahandelsdagen för att avgöra hur väl teckningspriset föll ut i förhållande tillmarknadens värdering. Det är vad denna uppsats fokuserar på.Uppsatsen ämnar besvara hur den initiala kursförändringen för aktier som nyintroduceradespå Nasdaq OMX Stockholm under 2000-03-09 till 2010-03-24utvecklar sig under första handelsdagen. Resultatet av detta har sedan använts föratt avgöra om det förelåg underprissättning på Nasdaq OMX Stockholm vidundersökningsperioden. Vidare har underprissättningen kategoriserats utifrån deolika sektorer som finns representerade på Nasdaq OMX Stockholm för att utrönaom det finns skillnader mellan sektorerna. Undersökningen syftar också till attbesvara om en eventuell skillnad kan hänföras till den risk som förknippas medvarje sektor, mätt som volatiliteten på årsbasis.Vid genomförandet av studien har en kvantitativ ansats tillämpats. Problemformuleringenhar undersökts empiriskt samtidigt som tidigare teorier inom ämnethar studerats. Empirin omfattar samtliga nyintroduktioner som genomfördes påNasdaq OMX Stockholm sedan millenniumskiftet vilket resulterat i att 46 bolagundersökts och analyserats. Teorin är primärt inhämtad från vetenskapliga artiklari kombination med mer allmän information vi anser nödvändig för att skapa enhelhetsbild av problemområdet. Analys och slutsatser bygger sedan på resultatetav den empiriska undersökningen med beaktande av den teoretiska referensramen.Avslutningsvis kommer vi fram till att nyintroduktionerna i genomsnitt ärunderprissatta med 6,26 procent vilket är en lägre siffra än tidigare studier visat.Underprissättningen skiljer sig också mellan de olika sektorer som finnsrepresenterade på Nasdaq OMX Stockholm. Däremot har vi inte med säkerhetkunnat fastslå att risken inom den enskilda sektorn har en avgörande betydelse förunderpriset. Emellertid visar det sig att introduktionerna ökar i tider när börsindexstiger och faller när motsatt förhållande råder.

Inledning: Inom finansmarknaden där en handelsplats för värdepapper finns är IPO ett omtalat ämne. Fascinationen ligger vid introduktionen av ett företag på börsen som tidigare varit privatägd och dess avkastning på aktien. Vidare är prissättningen på aktierna och timingen för en notering intressanta aspekter som har studerats sedan många år tillbaka. I denna uppsats ska det undersökas hur aktiepriserna för de noterade bolag har utvecklats vid olika ekonomiska tillväxter. Syfte: Syftet är att undersöka om det ekonomiska läget påverkar aktiekursernas utfall vid en notering samt hur dessa utvecklas på noteringsdagen och 30 dagar efter noteringen. Metod: Genom beräkningar av introduktionspriserna i jämförelse med stängningskurserna på noteringsdagen och 30 dagar efter noteringen får man fram aktiekursernas utveckling. Teoretisk referensram: Den effektiva marknadshypotesen och signalteorin Resultat: Undersökningens resultat visade på att skillnaden i aktiernas avkastning mellan företag som noterat sig under en hög respektive låg ekonomisk tillväxt var mycket liten. Företagen som hade noterat sig under en hög ekonomisk tillväxt hade endast 0,1 % högre avkastning än de företag som noterade sig under en låg ekonomisk tillväxt. Detta tyder på att det ekonomiska läget inte påverkar noteringar avsevärt. / Introduction: Within the financial market where there is a trading place for securities, IPO is a well discussed topic. The fascination lies on the introduction of a company on the stock market that was earlier privately-owned and its return on the share. Furthermore the pricing of the shares and the timing for listings are interesting aspects that have been studied many years back. Hence, this essay will examine how the share prices for the listing companies have developed through different economic growth. Purpose: The purpose is to examine if the economic situation affects the share prices outcome during a listing and moreover, to see how they have developed on the listing day and 30 days after the listing. Method: By comparing the calculations of the introduction prices to the closing prices on the listing day and 30 days after the listing, this essay will examine the share prices development that occurs. Theoretical framework: The efficient market hypothesis and the signaling theory. Results: The results of the examination showed that the difference between companies is very small, regardless of the economic growth at the time they got listed. Companies that got listed during a higher economic growth had only a 0.1 % higher return than companies that got listed during a lower economic growth, which suggests that the economic situation does not affect the listings significantly.

Svensk bolagsstyrning regleras enligt Koden. Bolagsstyrning är ett omdiskuterat ämne som behandlar aspekter som bland annat anger hur många oberoende styrelseledamöter som ska finnas i ett företag eller exempelvis att svenska företag ska sträva efter en jämn könsfördelning i styrelsen. Det finns flera exempel på länder som infört lagstadgad könskvotering och detta har även varit uppe för diskussion i Sverige. Huruvida olika styrelsesammansätt- ningar faktiskt påverkar ett företags finansiella prestation är väl studerat ur ett internationellt perspektiv, däremot är den befintliga forskningen av den svenska marknaden något begränsad. Syftet med studien är att undersöka huruvida det finns ett sam- band mellan bolagsstyrningen och finansiell prestation hos före- tag noterade på Nasdaq OMX Stockholm. Bolagsstyrning defi- nieras utifrån styrelsens sammansättning och den finansiella pre- stationen utifrån ett värderingsmått och ett redovisningsmått. Samtliga av studiens hypoteser förkastas, däremot konstateras ett positivt signifikant samband mellan styrelsestorlek och Tobin’s Q. Mellan variablerna andel oberoende, andel kvinnor och ge- nomsnittsålder återfinns däremot inget signifikant samband i regressionen med samtliga företag. Däremot återfinns ett antal spridda samband när Nasdaq OMX Stockholm analyseras uppde- lat i small cap, mid cap och large cap var för sig. Exempelvis för företag tillhörande large cap finns ett positivt samband mellan an- delen kvinnliga ledamöter och finansiell prestation. / Background Swedish corporate governance is governed by ‘Koden’. Corporate governance is a controversial topic that deals with aspects that indicate, among other things, how many independent board members to be present in a company or, for example, that Swe- dish companies should strive for an even gender distribution in the board. There are several examples of countries that have introduced statutory gender quotas, and this has also been discussed in Sweden. Whether different board compositions actually affect a company’s financial performance is well studied from an inter- national perspective, on the other hand, the existing research of the Swedish market is somewhat limited. Purpose The purpose with this study is to investigate whether there is a relationship between corporate governance and financial performance of companies listed on Nasdaq OMX Stockholm. Corpo- rate governance is defined on the basis of the composition of the board and the financial performance is based on both a valuation measure and an accounting measure. Conclusion All of the hypotheses in the study are rejected. However, a positive significant relationship is found between board size and To-bin’s Q. No significant relationship can be found between the var- iables independence, women and age in the regression with all companies. However when Nasdaq OMX Stockholm is analyzed divided into small cap, mid cap and large cap, a number of relationships are identified.

Studiens syfte var att undersöka om det fanns en skillnad på omsättningstillväxten tre år före mot tre år efter en genomförd börsnotering. Urvalet bestod av företag noterade på Nasdaq OMX Stockholm mellan åren 2013–2017. Vidare studerades bolagsstorlek i relation till detta. Studien använde sig av en kvantitativ metod med en deduktiv ansats. Hypoteser gällande omsättningstillväxten för urvalet utformades och testades sedan med ett Wilcoxon Sign Test. Statistiska testerna påvisade en skillnad i omsättningstillväxt på företagen i urvalet. Omsättningsutvecklingen över den undersökta perioden var negativ. Studien konstaterade därav en negativ skillnad i omsättningstillväxten före mot efter en notering för bolagen i urvalet. / The purpose of this study was to investigate whether there was a difference in sales growth three years before compared to three years after a stock exchange listing. The sample consisted of companies listed on Nasdaq OMX Stockholm between the years 2013-2017. Furthermore, company size in relation to this was also studied. The formulated hypotheses were tested using a Wilcoxon Sign Test. The statistical tests showed a difference in sales growth at the companies in the sample in general. The development of sales over the period examined was negative. The study therefore found a negative development in sales growth before versus after a listing for the companies in the sample. This was in order with previously conducted studies on the topic. Dividing the sample into company sizes led to sales growth before to after a stock exchange listing showing a significant difference in only smaller companies. This difference was shown to be negative.

Denna studie har undersökt huruvida det är möjligt att på Nasdaq OMX Stockholm generera systematiska överavkastningar i samband med att aktier börjar handlas exklusive rätt till utdelningar. Samtliga utdelningstillfällen har undersökts under perioden 2007-2011 vilket givit en total observationsmängd på 699 stycken tillfällen. Genom att ha tagit hänsyn till eventuella marknadsfluktueringar och vikta dessa med bolagets unika risk, i form av betatal, har resultaten även justerats för normalavkastningar under den undersökta dagen. Resultaten från Large Cap, Mid Cap samt Small Cap har sedan jämförts. Resultaten visar att överavkastningar är möjliga under dagen då aktien slutar handlas inklusive utdelning, samt att effekten är större för de mindre bolagen. / This study, has examined the possibility of achieving abnormal returns in the Swedish stock market on the day when stocks no longer trade with its dividend rights. All stocks on Nasdaq OMX Stockholm had been analyzed during 2007-2011, a total of 699 observations. By also including market fluctuations and weight of these fluctuations with the stock’s unique risk, the results have been adjusted for the normal return during the observed day. The results from Large Cap, Mid Cap and Small Cap have then been compared to one another. The overall result shows that abnormal returns are possible on the day stocks no longer trade with the rights of dividends. The result also shows larger, abnormal returns for smaller companies.

We study the long-term performance of companies listed on the Stockholm Stock Exchange that announced their intention to repurchase shares between the years of 2005 and 2013. We test the hypothesis that the market underreacts to share repurchase announcements and that repurchasing firms consequently outperform the market in the following years. We find that repurchasing firms yield a cumulative abnormal return of 15.76 percent, significant at the 1 percent level, over the four years following the announcement. To address the concern that microcaps may be driving the results, we also investigate the differences in abnormal returns between companies of different sizes. We form three portfolios based on market capitalization and find that the large, medium-sized and small companies yield 14.34 percent, 20.13 percent and 6.61 percent respectively. / Vi studerar den långsiktiga avvikelseavkastningen för företag noterade på Stockholmsbörsen som annonserat aktieåterköp mellan åren 2005 och 2013. Vi testar hypotesen att marknaden underreagerar på dessa annonseringar och att aktieåterköpande företag överpresterar marknaden de nästkommande åren. Vi finner att företag som återköper aktier ger en kumulativ abnormal avkastning på 15,76 %, signifikant på enprocentsnivån, under fyra år efter att företaget annonserat ett aktieåterköpsprogram. För att bemöta kritik mot tidigare anomaliforskning om att microcaps ofta snedvrider resultaten, undersöker vi skillnader i avvikelseavkastning mellan företag i olika storlek. Vi skapar tre portföljer baserat på företagens marknadsvärde och finner att stora, mellanstora och små företag genererar en kumulativ avvikelseavkastning på 14,34 %, 20,13 % samt 6,61 %.

Den 10 mars 2000 blev det lagligt för publika aktiebolag att köpa tillbaka sina egna aktier i Sverige. Företag har därefter tagit tillfället i akt och använt detta distributionssätt. Denna studie syftar till att undersöka huruvida det finns skillnader i olika branscher gällande aktieåterköp under tidsperioden 2011–2019. Branscherna som studerades var industri, läkemedel, fastigheter, dagligvaror och telekommunikation. Undersökningen utfördes för att se om branschtillhörighet hade en inverkan på företag som använder sig av aktieåterköp. Samtliga företag som ingår i undersökningen är noterade på Nasdaq OMX Stockholm, Large-Cap. Studien använde en kvantitativ metod med en deduktiv ansats. Ett hypotestest utfördes som sedan prövades med en regressionsanalys för att se om det fanns signifikanta skillnader på aktieåterköp i olika branscher. Resultatet påvisade att det inte fanns några signifikanta branschskillnader, och branschtillhörighet har därför ingen inverkan på huruvida ett företag använder sig av aktieåterköp. Resultatet i denna studie går i linje med Higgins (1972) studie The corporate dividend-saving decision som menade att valet av utdelningspolitik inte påverkas av branschen företaget befinner sig i. / On March 10, 2000, it became legal for public limited companies to buy back their own shares in Sweden. Companies have since taken the opportunity and used this method of distribution. This study aims to examine whether there are differences in different industries regarding share repurchases during the period 2011-2019. The industries studied were pharmaceuticals, real estate, industry, consumer goods and telecommunications. The survey was conducted to see if industry affiliation had an impact on companies that use share repurchases. All companies included in the survey are listed on Nasdaq OMX Stockholm, Large-Cap. The study used a quantitative method with a deductive approach. A hypothesis test was performed which was then tested with a regression analysis to see if there were significant differences in share repurchases in various industries. The results showed that there were no significant industry differences, and industry affiliation therefore has no effect on whether a company uses share repurchases. The results of this study are in line with Higgins' (1972) study the corporate dividend-saving decision, which stated that the choice of dividend policy is not affected by the industry the company operates in.

Bakgrund: Förutom avkastning och risk är likviditet en väsentlig faktor vid investeringsbeslut och enligt tidigare studier är småbolag mindre likvida än stora bolag. Däremot råder det ej konsensus angående hur sambandet mellan aktielikviditet och aktieavkastning ser ut. Vidare finner tidigare studier att det främst är småbolag som använder och gynnas av likviditetsgaranter. Däremot är det endast ett fåtal studier som analyserar likviditetsgaranternas påverkan på avkastning.  Syfte: Syftet med studien är att analysera sambandet mellan aktielikviditet och aktieavkastning samt huruvida användandet av likviditetsgaranter påverkar aktieavkastning.  Metod: Studien är utformad efter en kvantitativ metod och deduktiv ansats. För att uppnå studiens syfte har studien genomförts enligt två metoder; paneldata och eventstudie. Paneldata har använts för att analysera sambandet mellan aktielikviditet och aktieavkastning. Eventstudie har använts till att analysera huruvida abnormal avkastning uppstår efter att ett bolag ingått kontrakt med en likviditetsgarant.  Resultat: Studiens resultat visar att det finns ett positivt dubbelriktat samband mellan aktielikviditet och aktieavkastning. Däremot visar utfallet att avkastning påverkar likviditet i större utsträckning än vad likviditet påverkar avkastning. Vidare finner studiens resultat att kontraktering med en likviditetsgarant genererar positiv kumulativ abnormal avkastning på kort sikt. Utifrån resultatet går det att konstatera att marknaden omedelbart reagerar på ny information. / Background: In addition to risk and stock return, liquidity is an important factor for investment decisions, and according to previous studies, small corporations are less liquid than large corporations. However, there is no consensus regarding the relationship between share liquidity and share return. Furthermore, previous studies find that it is mainly small corporations that use and benefit from liquidity providers. However, there are only a few studies that analyze the impact of liquidity providers on return.  Purpose: The purpose of the study is to analyze the relationship between share liquidity and share return and whether the use of liquidity providers affect share returns.  Methodology: The study is designed using a quantitative method and a deductive approach. To achieve the purpose of the study, the study has been conducted according to two different methods, panel data and event study. The panel data has been used to analyze the relationship between share liquidity and share return. The event study has been used to analyze whether abnormal returns occur after a corporation enters into a contract with a liquidity provider.  Results: The results of this study indicate that there is a positive bidirectional relationship between share liquidity and share return. However, the outcome shows that return affects liquidity to a greater extent than liquidity affects return. Furthermore, the study finds that the use of a liquidity provider generates positive cumulative abnormal return in the short term. Based on the results, it is possible to conclude that the market immediately reacts to new information.