I framställningen undersöks kopplingen mellan civilrätt och skatterätt i syfte att klargöra deinkomstskatterättsliga konsekvenserna vid överlåtelser av rätt till framtida utdelning. Fastän rättsområdet stegvis klarlagts i praxis och doktrin under de senaste tio åren kvarstår ett antal rättsfrågor som berör den ifrågavarande transaktionstypen, varför förhoppningen är att uppsatsen ska utgöra ett signifikant bidrag till den fortsatta forskningen. Rättsläget redogörs för både avseende gällande rätt och hur rättsområdet eventuellt kan komma att utvecklas framöver. Utgångspunkten har varit att faktorer som överlåtarens skattemässiga situation och valet av aktierättsligt system inte bör påverka vare sig möjligheterna till att genomföra transaktionen eller de inkomstskatterättsliga konsekvenserna för förvärvaren. För att illustrera denna utgångspunkt ges betydande utrymme åt kopplingen mellan civilrätten och skatterätten, i ljuset av en kvalitativ rättsfallsstudie av praxis från Högsta förvaltningsdomstolen. Av resultatet framgår att rätten till framtida utdelning på aktier i både kupong- och avstämningsbolag under vissa förutsättningar kan överlåtas genom såväl gåva som mot vederlag. Resultatet ger stöd för slutsatsen att frågan om vem som har rätt till utdelningen när den kan disponeras avgörs av civilrättsliga regler, likaså är det civilrätten som sätter en yttre gräns för under hur lång tid rätten till framtida utdelning kan avse. Hur den skattskyldige beskattas torde bero på dennes skattemässiga situation, fastän något sådan principiellt ställningstagande inte uttalats explicit i praxis. I ljuset av framställningens slutsatser, betonas behovet av principföljsam rejudikatbildning från rättstillämparen för att garantera förutsebarhet och rättssäkerhet för de skattskyldiga.

Tidigare studier av Fama & French (2001) och DeAngelo, DeAngelo & Stulz (2006) kring vad som påverkar aktieutdelningar har väckt intresset att undersöka om liknande faktorer går att använda för att förklara aktieutdelningar på den svenska aktiemarknaden. Syftet med studien är att kvantitativt undersöka om variabler för mognad (RE/TE), lönsamhet (ROA), försäljningstillväxt (SGR) och storlek (Size) med grund ifrån bl.a. Fama et al. (2001) samt DeAngelo et al. (2006) har signifikans för förklarandet av företags benägenhet att ge aktieutdelning på OMX- Stockholm. Teorier vilka undersökningen stödjer på inkluderar irrelevansteorin, livscykelteorin, agency problem och pecking order. Den finansiella datan har insamlats ifrån databasen Retriever och de statistiska beräkningarna har utförts i datorprogrammet SPSS. Den valda tidsperioden sträcker sig från år 2004 till 2013, där 27 Small Cap och 28 Mid Cap företag har undersökts. Large Cap har valts bort då sannolikheten är hög att valet av deras utdelningsbeslut beror på deras fas i sin livscykel (DeAngelo et al., 2006). De valda variablerna för regressionsanalysen är mått för mognad (RE/TE), försäljningstillväxt (SGR), lönsamhet (ROA) samt storlek (Size). Tabeller över medianvärden har beräknats, vilka i likhet med DeAngelo et al. (2006) livscykelteori visar att aktieutdelare är mer lönsamma, har högre tillväxt och högre mognad. I skillnad mot DeAngelo et al. (2006) har resultatet visat att måttet för försäljningstillväxten (SGR) skiljer sig, där DeAngelo et al. (2006) resultat fick fram att försäljningstillväxten (SGR) var lägre för företag vilka ger aktieutdelning. Resultaten för de slutgiltiga medianvärdena har inte visat skillnad varken före eller efter finanskrisen 2008. De utförda statistiska beräkningarna har resulterat i att variablerna för mognad (RE/TE) samt storlek (Size) till skillnad ifrån den amerikanska studien utförd av DeAngelo et al. (2006) är icke-signifikanta. Resultaten av studien har vidare visat på signifikanta samband mellan aktieutdelning och förklaringsvariablerna försäljningstillväxt (SGR) och lönsamhet (ROA).

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka om prisutvecklingen på ex-dagen kan förklaras av andelen utländskt ägande i bolagen registrerade på Nasdaq OMX Stockholm.  Metod: En kvantitativ metod har används och data för perioden 2008-2012 har inhämtats via databasen Thomson Reuters Datastream och Euroclear Sweden. Hypotestester och regressionsanalyser har utförts i Minitab.  Slutsats: En ex-dagseffekt går att urskilja på Stockholmsbörsen, där aktiekursen i genomsnitt sjunker med 59 % av utdelningsbeloppet. I jämförelse med tidigare studier tyder det på att marknaden blivit mer effektiv kring ex-dagen, ett konstaterande som också stärks av att den avvikande avkastningen antar ett i genomsnitt lägre värde än tidigare studier. Gällande direktavkastning är resultaten i enlighet med tidigare studier, det vill säga högre prisfallskvot för aktier med högre direktavkastning. Resultatet för frågeställningen gällande huruvida utländskt ägande påverkar prisutvecklingen på ex-dagen visar att medelvärdet på prisfallskvoten för gruppen med högt utländskt ägande skilt från gruppen med lågt utländskt ägande. Regressionen där det totala datamaterialet ligger till grund för analysen visar upp en justerad förklaringsgrad på 3,02 %. Efter att ha delat in observationerna i 16 portföljer sorterade efter andelen utländskt ägande går dock att urskilja ett tydligare linjärt samband med en justerad förklaringsgrad på 50,1 %. Båda resultaten av regressionerna är signifikanta. Slutsatsen och svaret på frågeställningen blir därmed att andelen utländskt ägande har en påverkan på prisfallskvoten.

Resultatkvalitet är ett viktigt koncept för företags intressenter, men det är även svårt att bedöma. Tidigare forskning finner att utbetalningspolitiken utgör ett taktiskt val, därför undersöker denna studie om skillnader i resultatkvalitet återfinns mellan företag som genomför aktieåterköp respektive aktieutdelning. Studien undersöker företag listade på Nasdaq Stockholm under perioden 2008–2017 med det slutgiltiga urvalet av 2960 observationer. För att undersöka om utbetalningspolitiken har en koppling till resultatkvalitet används en multipel OLS-regressionsmodell där vi undersöker om valet av utbetalningspolitiken indikerar hur bestående företagens resultat är över tidsperioden. Studien finner att företag som genomför aktieutdelningar generellt har en högre resultatkvalitet än företag som genomför aktieåterköp. Denna studie finner däremot till skillnad mot tidigare litteratur inte stöd för att företag som genomför både aktieåterköp och aktieutdelningar generellt har högst resultatkvalitet. Sammantaget bidrar studien med ytterligare stöd för att valet av utbetalningspolitik skildrar viss information om företaget.

This study examines the potential relationship between companies' adaptation to shareholders' preferences for dividends in SEK and the number of shareholders, as well as whether this relationship varies across different age groups. Previous research has explored individuals' preferences for dividends and potential age-related differences in these preferences. There have also been studies investigating investors' preferences for dividend payments in Swedish companies. However, there is a knowledge gap regarding how dividend payments affect the number of shareholders, which justifies the need for this study. The study utilizes data from worldscope and datastream for publicly traded companies on the Stockholm Stock Exchange OMXSPI that paid dividends during the period of 2017-2019. To analyze the hypotheses, the study employs multivariate regressions. The results indicate some indications of a relationship, particularly between companies' adaptation to shareholders' preferences for dividends in SEK and the number of shareholders in the 60+ age group. The study's findings also suggest weak but not statistically significant tendencies towards a more general relationship between dividend payments and all shareholders during the years 2017-2019.

Syftet med denna studie är att undersöka ifall aktieutdelningen hos svenska bolag har förändrats till följd av att obligatorisk hållbarhetsredovisning infördes som lag i Sverige år 2016. Lagen omfattar bolag som uppfyller ett antal specifika kriterier rörande storlek. En difference-indifferences- studie (DID-studie) har utförts på 85 börsnoterade svenska bolag under tidsperioden 2013–2018, där urvalet utgörs av totalt 510 observationer. En behandlingsgrupp för de bolag som omfattas av lagen ställs mot en kontrollgrupp bestående av bolag som inte omfattas av lagen. Eventuell skillnad studeras sedan genom multipla regressionsanalyser. Resultaten från studien visar delade, signifikanta, resultat från de två regressionerna. Denna studie lägger vidare grund för en ökad förståelse kring den obligatoriska hållbarhetsredovisningens påverkan på aktieutdelning. Framtida forskning fokuserar med fördel på att statistiskt testa vilka faktorer som en potentiell förändring beror på. Detta eftersom denna studie enbart lyfter och diskuterar eventuella påverkande faktorer.

I denna uppsats undersöks om den svenska aktiemarknaden överreagerar på historisk information över internränta på samma sätt som De Bondt och Thaler (1985) undersöker den amerikanska aktiemarknaden år 1985, vi replikerar även studien för att undersöka om liknande samband uppvisas för effektiv avkastning. Företag på den svenska aktiemarknaden undersöks och rangordnas efter deras internränta samt deras effektiva avkastning. Baserat på detta delas företagen in i två portföljer, portfölj “låg” och portfölj “hög”. Dessa två portföljer jämförs utifrån Buy and Hold Abnormal Return (BHAR) under tre olika tvåårsperioden. Resultaten visar att den svenska aktiemarknaden överreagerar på historisk information beträffande internränta, vilket skapar ett negativt samband mellan historisk internränta och framtida avkastning som en följd av över- och undervärdering av aktier. Dessa resultat är i linje med de presenterade för den amerikanska aktiemarknaden av De Bondt och Thaler och innebär en möjlighet för investerare på den svenska aktiemarknaden till avvikelseavkastning. För historisk effektiv avkastning hittas dock inget liknande samband med framtida avvikelseavkastning.

Inom finansiell ekonomi finns en seglivad teori om att utdelningsändringar innehåller information om framtida ekonomiska resultat. Aktiemarknaden reagerar i enlighet med teorin på så vis att aktiekursen stiger när utdelningen höjs, och tvärtom, vilket har dokumenterats i ett flertal studier. Bakom aktiemarknadens reaktion på den ändrade utdelningen borde det finnas ett positivt samband mellan utdelningsändringar och framtida ekonomiska resultat. Problemet är att förekomsten av ett sådant samband är högst tveksam; tidigare empiriska studier har trots flerfaldiga försök inte funnit övertygande argument för förekomsten av ett samband mellan utdelningsändringar och framtida ekonomiska resultat. Syftet med denna uppsats är att undersöka om det finns ett positiv samband mellan utdelningsändringar och framtida resultat och lönsamhet. Det empiriska underlaget är företag på Nasdaq Stockholm under perioden 1999–2018. Sambandet eftersöks med hjälp av en regressionsmodell i vilken vi kontrollerar för det icke-linjära beteendeet hos resultat och lönsamhet. Vi finner ett par statistiskt signifikanta resultat som påvisar samband mellan sänkta utdelningar och framtida resultat och lönsamhet; dessa är dock så pass små att de saknar ekonomisk relevans. Vårt resultat är således i linje med tidigare empiriska studier och stödjer därmed inte teori om utdelningssignalering. / Within the area of corporate finance, there exists a persistent theory that revolves around the idea that changes in terms of corporate dividend may yield information regarding future financial results. The stock market is known to fluctuate in accordance with this theory by ways of indicating increased share prices in close correspondence to increased dividend, and vice versa, which has also been documented in several previous studies. This relation between the stock market’s reaction to the change in dividend should by all accounts point to a positive correlation between dividend changes and future financial results. Yet, this relation has to this point been proved to be highly doubtful. Previous empirical studies have not been able to find any convincing arguments that such a relationship exists. The purpose of this essay is to investigate if there in fact exists a relationship between dividend changes and future earnings and profitability. The empirical data for this study consists of the companies listed on the Nasdaq Stockholm during the period of 1999 to 2018. This proposed relationship has been investigated by the use of a regression model, in which we have examined the known non-linear behaviour of earnings and profitability. By this method we have found a few results of statistical significance that do seem to indicate a relation, between lowered dividend and future financial outcomes. However, while still statistically significant, these results are not economically significant. Our results are therefore considered to be in line with previous research and does not offer any further support for the proposed theory of the dividend signaling hypothesis.

Uppsatsen undersöker om det finns ett samband mellan företags aktieutdelningar och investeringsverksamhet. Urvalet för studien är de 30 största företagen noterade på Nasdaq OMX Stockholm för perioden 2000-2012. Företagen har valts med hänsyn till börsvärde i syfte att utröna eventuella skillnader för företagsstorlek samt branschtillhörighet. Studien finner negativa signifikanta samband mellan utdelningsandelen och investeringsverksamheten för studiens små företag samt för företag inom industrisektorn. / The paper examines whether there is a correlation between corporate dividends and investments. The sample for the study is the 30 largest companies listed on the Nasdaq OMX Stockholm for the period 2000-2012. The companies have been chosen based by their market capitalization in order to determine any differences in company size and industry affiliation. For small companies and for companies in the industrial sector, the study finds significant negative correlation between the payout ratio and investment activities.

Inom finansiell ekonomi finns en seglivad teori om att utdelningsändringar innehåller information om framtida ekonomiska resultat. Aktiemarknaden reagerar i enlighet med teorin på så vis att aktiekursen stiger när utdelningen höjs, och tvärtom, vilket har dokumenterats i ett flertal studier. Bakom aktiemarknadens reaktion på den ändrade utdelningen borde det finnas ett positivt samband mellan utdelningsändringar och framtida ekonomiska resultat. Problemet är att förekomsten av ett sådant samband är högst tveksam; tidigare empiriska studier har trots flerfaldiga försök inte funnit övertygande argument för förekomsten av ett samband mellan utdelningsändringar och framtida ekonomiska resultat. Syftet med denna uppsats är att undersöka om det finns ett positiv samband mellan utdelningsändringar och framtida resultat och lönsamhet. Det empiriska underlaget är företag på Nasdaq Stockholm under perioden 1999–2018. Sambandet eftersöks med hjälp av en regressionsmodell i vilken vi kontrollerar för det icke-linjära beteendeet hos resultat och lönsamhet. Vi finner ett par statistiskt signifikanta resultat som påvisar samband mellan sänkta utdelningar och framtida resultat och lönsamhet; dessa är dock så pass små att de saknar ekonomisk relevans. Vårt resultat är således i linje med tidigare empiriska studier och stödjer därmed inte teori om utdelningssignalering. / Within the area of corporate finance, there exists a persistent theory that revolves around the idea that changes in terms of corporate dividend may yield information regarding future financial results. The stock market is known to fluctuate in accordance with this theory by ways of indicating increased share prices in close correspondence to increased dividend, and vice versa, which has also been documented in several previous studies. This relation between the stock market’s reaction to the change in dividend should by all accounts point to a positive correlation between dividend changes and future financial results. Yet, this relation has to this point been proved to be highly doubtful. Previous empirical studies have not been able to find any convincing arguments that such a relationship exists. The purpose of this essay is to investigate if there in fact exists a relationship between dividend changes and future earnings and profitability. The empirical data for this study consists of the companies listed on the Nasdaq Stockholm during the period of 1999 to 2018. This proposed relationship has been investigated by the use of a regression model, in which we have examined the known non-linear behaviour of earnings and profitability. By this method we have found a few results of statistical significance that do seem to indicate a relation, between lowered dividend and future financial outcomes. However, while still statistically significant, these results are not economically significant. Our results are therefore considered to be in line with previous research and does not offer any further support for the proposed theory of the dividend signaling hypothesis.