Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2009.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Stockholms universitet, 2010.

<p>The purpose of this paper is to investigate the impact of the EMU on the long-run covariance between the member countries stock indices returns, to see whether country diversification opportunities have changed or not. The degree to which investors are able to reduce risk by diversifying their portfolio depends on the correlation between assets. Investors should dislike an increase in correlation between returns. Therefore it is of great interest to investigate whether the covariance between the EMU countries has increased or not. I use GARCH (1.1) covariance model for estimation, with the extension that I allow the slope to differ in the regression equation. A dummy variable is included to find any regime shift in the data. The exchange rate of the EMU countries were fixed in January 1999 and therefore the dummy takes the value one from 1999-2004 and zero otherwise. I find that the long-run covariance in EMU area has increased making it less attractive to diversify portfolios within the area. The covariance’s between countries where the control countries is included (Sweden and Switzerland) has also been affected of the euro introduction. But still I find evidence of a high integrated market even before the euro introduction, indicating that EU, rather than EMU, has had the greatest impact on member countries markets. Maybe the higher level of integration also is due to trade linkage between the countries resulting from EU and EMU.</p>

The purpose of this paper is to investigate the impact of the EMU on the long-run covariance between the member countries stock indices returns, to see whether country diversification opportunities have changed or not. The degree to which investors are able to reduce risk by diversifying their portfolio depends on the correlation between assets. Investors should dislike an increase in correlation between returns. Therefore it is of great interest to investigate whether the covariance between the EMU countries has increased or not. I use GARCH (1.1) covariance model for estimation, with the extension that I allow the slope to differ in the regression equation. A dummy variable is included to find any regime shift in the data. The exchange rate of the EMU countries were fixed in January 1999 and therefore the dummy takes the value one from 1999-2004 and zero otherwise. I find that the long-run covariance in EMU area has increased making it less attractive to diversify portfolios within the area. The covariance’s between countries where the control countries is included (Sweden and Switzerland) has also been affected of the euro introduction. But still I find evidence of a high integrated market even before the euro introduction, indicating that EU, rather than EMU, has had the greatest impact on member countries markets. Maybe the higher level of integration also is due to trade linkage between the countries resulting from EU and EMU.

Studien undersöker om andelen insiderhandel under återköpsprogram kan motivera signaleringshypotesen som förekommande anledning till att återköpsprogram genomförs. Studien testar först om en abnormal avkastning uppvisas under återköpsprogrammens löptid. Vidare sammankopplas återköp med andelen insiderhandel som genomförs under återköpsprogrammen, vars resultat jämförs med kontrollföretag. Studien sträcker sig över perioden 2000-03-10 – 2012-12-31, där urvalet för studien är de företag som någon gång under perioden är börsnoterade och genomför minst ett återköpsprogram. Studien visar på abnormal avkastning under återköpsprogram och visar även att insiders köper upp högre andelar av utestående aktier under återköpsprogram än i kontrollföretagen. Resultatet indikerar att andelen insiderhandel under återköpsprogram kan motivera signaleringshypotesen. / The paper examines whether patterns of insider transactions during share repurchases can motivate the signaling hypothesis as a reason for repurchases. It examines whether companies that repurchase shares show an abnormal return during the span of the program. It also examines if patterns showing increased insider transactions amongst the companies who actualized share repurchase programs exist, compared to matching firms which haven’t repurchased shares. The study includes share repurchases and insider transactions during the period 03/10/2000-12/31/2012. The study shows an abnormal return for companies repurchasing shares and also concludes that insiders tend to buy a larger share of stocks during share repurchases than in the matching firms. The result of the study indicates that the degree of insider trading during share repurchases may motivate the signaling hypothesis.

Sammanfattning Civilekonomuppsats i företagsekonomi, Linköpings universitet 2020 Författare: Martin Jangbrand och Anton Wigren Handledare: Mikael Knutsson Titel: Kognitiv förmåga, finansiell kunskap och rationalitet - En kvantitativ studie om beslutsfattande Bakgrund: De neoklassiska ekonomiska modellerna bygger på ett antal antaganden för att kunna återge en förenklad bild av verkligheten. Ett av antagandena är att alla individer agerar rationellt utefter att alltid maximera nyttan. I verkligheten agerar inte alla rationellt då det finns begränsningar i den kognitiva förmågan, psykologiska faktorer och en omgivning som påverkar. Inom beteendeekonomin undersöks vad som gör att individer inte agerar rationellt och det finns en stor mängd kända kognitiva bias som har visat sig ha systematisk påverkan på beslutsfattande. Den kognitiva förmågan har visat sig vara en av begränsningarna för att agera rationellt. Genom att dela upp den kognitiva förmågan i olika delar samt inkludera finansiell kunskap går det att undersöka mer exakt vilka kunskaper som påverkar rationellt beslutsfattande. Syfte: Att undersöka om kognitiv förmåga, räknefärdighet, matriskunskap och finansiell kunskap påverkar rationaliteten vid beslutstagande vid ekonomiska beslut. Metod: Uppsatsen är utförd med en kvantitativ undersökningsmetod där data har samlats in både via fysiska- och onlineenkäter. Datan har analyserats med linear probability modeller och våra hypoteser har förkastats eller stärkts. Slutsatser: Resultatet från studien visar att kognitiv förmåga, räknefärdighet, matriskunskap och finansiell kunskap har en viss effekt på sannolikheten att ta rationella beslut oberoende av varandra. Högre totalpoäng på räknefärdighet och matriskunskap har ett samband med att ta mer rationella beslut. De olika förklaringsvariablerna kognitiv förmåga, räknefärdighet, matriskunskap och finansiell kunskap påverkar rationaliteten i olika beslut olika beroende på vilken kognitiv bias som testas.

I detta examensarbete undersöks huruvida marknadens reaktion av ett förvärv är beroende på deförvärvade tillgångarnas tidigare ägarskap. I tesen jämförs tillkännagivandet av tillgångar underprivat-, publikt- och dotterbolagsägarstruktur med varandra. Genom att använda en marknadsmodellför att modellera estimerad normalavkastning och genom att jämföra detta med faktiskt avkastning såmäts abnormal avkastning. Artikeln kontrollerar för eventuella skillnader i betalningsmetod,transaktionsstorlek, samt bokslutsmultiplar. I artikeln undersöks 111 förvärv på den svenskamarknaden och konkluderar att förvärvandet av publika tillgångar leder till signifikant sämreöveravkastning inom en femdagarsperiod av förvärvets tillkännagivande till allmänheten relativttillgångar med ägande genom en dotterbolags- och privat ägarstruktur. Det presenteras bevis attlikviditetsdiskontering inte nödvändigtvis leder till högre kortsiktig aktieavkastning i budföretaget.Vidare så föreslås att framtida forskning fokuserar på huruvida det finns fundamentala skillnader Iförvärvsprocesserna beroende på målföretagets ägarstruktur.

Vi undersöker om det finns ett samband mellan utländskt ägande och utdelningsnivå i svenska företag. Urvalet består av de 40 största företagen på Nasdaq OMX Stockholm under perioden 1999-2006. Studien visar att det finns ett negativt samband mellan utländskt ägande och direktavkastning, samt ett positivt samband mellan börsvärde och utländskt ägande. Vidare analys visar inget signifikant samband mellan utländskt ägande och börsvärde, samband beror således på mellanliggande variabler. Studien finner inget samband mellan utdelningsandel och utländskt ägande. / In this paper we examine the relationship between foreign ownership in Swedish firms and dividend yield amongst the 40 largest firms on Nasdaq OMX Stockholm between the years 1999-2006. We find evidence of a negative relation between foreign ownership and dividend yield, and furthermore a relation between foreign ownership and market capitalization. Further analysis shows that foreign ownership does not relate to market capitalization, thus the relation is due to intermediate variables. The paper finds no relation between payout ratio and foreign ownership.

Is home biasness common among modern investors? To which extent do Swedish investors diversify their investments on an international level? Does home biasness negatively affect the investors performance? To answer these questions, correlation tests of various international indices ranging over four different time periods are conducted, in order to see if correlation between markets are stronger today than before, as stronger correlation would render diversification less useful. To enhance the study, the holdings of the top ten Swedish funds, measured in fund capital according to Morningstar, is reviewed, based on data collected per 2014-12-31 from the Swedish Financial Supervisory Agency (FI). This gives an overview of how the funds diversify their investments internationally, these funds will in turn represent the average Swedish investor in the thesis. By constructing a bullet curve from a set of international indices, the author will analyse to which grade international diversification is useful. The results are that international diversification isn’t as beneficial as theory suggests it is. The reason for it may be due to stronger correlation between international markets in the past 15 years. Most of the Swedish funds tends to be rather home biased in their investments, as about a quarter of the holdings usually are placed in Swedish assets, and in accordance with the results of the indices development, the more home biased they are to Sweden, the better they tend to perform. / Hur vanligt är egentligen home biasness hos den moderna investeraren? Till vilken grad diversifierar egentligen den vanliga Svenska investeraren sina tillgångar internationellt? Påverkar en eventuellt inhemskt investeringsfilosofi investeraren negativt? Korrelationstester för olika världsindex kommer utföras, så att en överskådade blick kan fås över hur världsmarknader rör sig allt mer symmetriskt, då starkare symmetri mellan marknader minskar nyttan av internationell diversifiering. Data om innehav från Sveriges topp tio fonder, sett till fondförmögenhet utifrån Morningstar, har samlats från finansinspektionen per 2014-12-31. Dessa fonder ska representera den typiske Svenska investeraren och dess diversifieringsvanor. Genom att ha samlat data från ett flertal internationella index har effektiv front samt en fiktiv kombination av index skapats för att få fram huruvida avkastning i relation till risk ökar genom internationell diversifiering. Denna kombination av index jämförs sedan mot utveckling av en handfull internationellt samlade index för att se om diversifiering förbättrar avkastningen i relation till risk. Resultatet säger att det index som är mest diversifierade inte är så gynnsamt som teorin påstår. Anledningen till detta kan bero på den ökade korrelationen bland aktiemarknader idag jämfört med för 15 år sedan. De flesta Svenska fonderna har en större andel av sitt innehav i Svenska värdepapper och överlag, förutom diverse undantag, så har det gynnat dessa fonder i avkastning sett till risk.

Utdelningspolitik är ett ämne inom finansieringsområdet som har varit flitigt omdiskuterat under många år. Huruvida branschen som företaget är verksam inom har en inverkan på utdelningspolitiken eller inte är ett område som det finns relativt lite forskning inom. Forskare är oense om branschen påverkar företagens utdelningsbeslut. Vissa hävdar att det finns branscheffekter vilket gör att företagens utdelningspolitik påverkas av branschen och som resulterar i att utdelning tenderar att se olika ut mellan branscher. Det finns också forskare som exempelvis Higgins (1972) som påstår motsatsen och menar att branschen inte har någon större påverkan utan att företagen bestämmer utdelningspolitiken utifrån deras egen situation. Uppsatsens syfte är att undersöka om det finns skillnader i utdelningspolitiken i sex olika branscher som jämförts. Det har gjorts genom att analysera utdelningsandelen från totalt 52 företag på OMX Stockholm under tidsperioden 2001-2011. För att jämföra om det finns skillnader mellan branscherna så har ett hypotestest och en regressionsanalys genomförts. Resultatet av undersökningen pekar på att det inte finns några skillnader mellan de undersökta branscherna, vilket tyder på en avsaknad av branscheffekter i utdelningspolitiken. / Payout policy is a controversial topic within corporate finance that has been discussed extensively for many years. Whether the industry that companies operate in has an impact on payout policy is an area that is less clear. Some researchers argue that there exist industry effects, which means that companies’ payout policy is influenced by the industries. On the contrary, there are also other researchers like Higgins (1972) who claim that industries do not have any impact on companies’ payout policy. Instead, companies decide the payout policy based on their own circumstances. This study aims to examine if there are any differences in payout policy among six different industries. By comparing the payout ratios of 52 companies from OMX Stockholm during the period 2001-2011, a hypothesis test and a regression analysis were performed. The result of the study indicates that there are no differences among these industries, which suggests a lack of industry effects in payout policy.