<p>Utdelningar är ett ämne som debatterats flitigt under mer än 50 år, dock är mycket ändå oklart inom ämnet. Teorierna om vad som påverkar utdelningar är många men kan ändå inte ge en heltäckande förklaring. Huruvida den bransch som företaget är verksam inom har påverkan på utdelningspolitiken är ett område det forskats relativt lite inom. Den forskning som gjorts på området har främst varit inriktad på den Amerikanska marknaden och gett tvetydliga resultat.</p><p>Syftet med denna uppsats är att undersöka ifall skillnader existerar i utdelningsandelen mellan olika branscher på Stockholmsbörsens största lista. Resultatet analyserades sedan med hjälp av befintliga teorier.</p><p>Författarna har studerat 63 företags utdelningsandel under en fem års period för att undersöka ifall eventuella skillnader beror på effekter specifika för de olika branscherna eller om de beror på att vissa branscher innehåller fler stora och väldigt lönsamma företag. Ifall denna typ av företag även har höga marknadsandelar och existerar på en trögrörlig marknad är den känd som kassakossor. Författarna lyckades finna fem kassakossor bland de 20 företag som undersöktes.</p><p>Resultaten från studien visade på att några skillnader mellan de olika branschernas utdelningsandelar ej existerade, undantaget var IT som skiljde sig mot flera av de övriga. Detta resultat kunde delvis förklaras med några av de utvalda teorierna, till exempel klienteleffekten och teorin om branscheffekter. Även att kassakossor skulle ha någon speciell påverkan på branschens utdelningsandel kunnde avfärdas då kassakossorna varken visade sig ha större eller jämnare utdelningar än övriga företag.</p>

Utdelningar är ett ämne som debatterats flitigt under mer än 50 år, dock är mycket ändå oklart inom ämnet. Teorierna om vad som påverkar utdelningar är många men kan ändå inte ge en heltäckande förklaring. Huruvida den bransch som företaget är verksam inom har påverkan på utdelningspolitiken är ett område det forskats relativt lite inom. Den forskning som gjorts på området har främst varit inriktad på den Amerikanska marknaden och gett tvetydliga resultat. Syftet med denna uppsats är att undersöka ifall skillnader existerar i utdelningsandelen mellan olika branscher på Stockholmsbörsens största lista. Resultatet analyserades sedan med hjälp av befintliga teorier. Författarna har studerat 63 företags utdelningsandel under en fem års period för att undersöka ifall eventuella skillnader beror på effekter specifika för de olika branscherna eller om de beror på att vissa branscher innehåller fler stora och väldigt lönsamma företag. Ifall denna typ av företag även har höga marknadsandelar och existerar på en trögrörlig marknad är den känd som kassakossor. Författarna lyckades finna fem kassakossor bland de 20 företag som undersöktes. Resultaten från studien visade på att några skillnader mellan de olika branschernas utdelningsandelar ej existerade, undantaget var IT som skiljde sig mot flera av de övriga. Detta resultat kunde delvis förklaras med några av de utvalda teorierna, till exempel klienteleffekten och teorin om branscheffekter. Även att kassakossor skulle ha någon speciell påverkan på branschens utdelningsandel kunnde avfärdas då kassakossorna varken visade sig ha större eller jämnare utdelningar än övriga företag.

När ett företag annonserar om en förändring av utdelning delges marknaden information som kan uppfattas som att företaget går bättre eller sämre än väntat. I samband med utdelningsannonseringen påverkas ofta det egna företagets aktiekurs beroende på hur marknaden förhåller sig till informationen. En annonsering av förändring i utdelning tenderar också att påverka konkurrerande företag inom samma bransch. Syftet med denna uppsats är att via en eventstudie undersöka om en annonsering av förändring i utdelning från ett Large Cap bolag resulterar i en abnormal avkastning hos konkurrenter i samma bransch. Studiens urval består av 84 bolag verksamma inom industrisektorn på Stockholmsbörsen under perioden 2011–2016. Resultaten är entydiga, ingen statistiskt signifikant abnormal avkastning kan uppmätas hos konkurrenter i branschen till följd av annonsering av utdelningsförändring.

Utdelningspolitik är ett ämne inom finansieringsområdet som har varit flitigt omdiskuterat under många år. Huruvida branschen som företaget är verksam inom har en inverkan på utdelningspolitiken eller inte är ett område som det finns relativt lite forskning inom. Forskare är oense om branschen påverkar företagens utdelningsbeslut. Vissa hävdar att det finns branscheffekter vilket gör att företagens utdelningspolitik påverkas av branschen och som resulterar i att utdelning tenderar att se olika ut mellan branscher. Det finns också forskare som exempelvis Higgins (1972) som påstår motsatsen och menar att branschen inte har någon större påverkan utan att företagen bestämmer utdelningspolitiken utifrån deras egen situation. Uppsatsens syfte är att undersöka om det finns skillnader i utdelningspolitiken i sex olika branscher som jämförts. Det har gjorts genom att analysera utdelningsandelen från totalt 52 företag på OMX Stockholm under tidsperioden 2001-2011. För att jämföra om det finns skillnader mellan branscherna så har ett hypotestest och en regressionsanalys genomförts. Resultatet av undersökningen pekar på att det inte finns några skillnader mellan de undersökta branscherna, vilket tyder på en avsaknad av branscheffekter i utdelningspolitiken. / Payout policy is a controversial topic within corporate finance that has been discussed extensively for many years. Whether the industry that companies operate in has an impact on payout policy is an area that is less clear. Some researchers argue that there exist industry effects, which means that companies’ payout policy is influenced by the industries. On the contrary, there are also other researchers like Higgins (1972) who claim that industries do not have any impact on companies’ payout policy. Instead, companies decide the payout policy based on their own circumstances. This study aims to examine if there are any differences in payout policy among six different industries. By comparing the payout ratios of 52 companies from OMX Stockholm during the period 2001-2011, a hypothesis test and a regression analysis were performed. The result of the study indicates that there are no differences among these industries, which suggests a lack of industry effects in payout policy.

Den 10 mars 2000 blev det lagligt för publika aktiebolag att köpa tillbaka sina egna aktier i Sverige. Företag har därefter tagit tillfället i akt och använt detta distributionssätt. Denna studie syftar till att undersöka huruvida det finns skillnader i olika branscher gällande aktieåterköp under tidsperioden 2011–2019. Branscherna som studerades var industri, läkemedel, fastigheter, dagligvaror och telekommunikation. Undersökningen utfördes för att se om branschtillhörighet hade en inverkan på företag som använder sig av aktieåterköp. Samtliga företag som ingår i undersökningen är noterade på Nasdaq OMX Stockholm, Large-Cap. Studien använde en kvantitativ metod med en deduktiv ansats. Ett hypotestest utfördes som sedan prövades med en regressionsanalys för att se om det fanns signifikanta skillnader på aktieåterköp i olika branscher. Resultatet påvisade att det inte fanns några signifikanta branschskillnader, och branschtillhörighet har därför ingen inverkan på huruvida ett företag använder sig av aktieåterköp. Resultatet i denna studie går i linje med Higgins (1972) studie The corporate dividend-saving decision som menade att valet av utdelningspolitik inte påverkas av branschen företaget befinner sig i. / On March 10, 2000, it became legal for public limited companies to buy back their own shares in Sweden. Companies have since taken the opportunity and used this method of distribution. This study aims to examine whether there are differences in different industries regarding share repurchases during the period 2011-2019. The industries studied were pharmaceuticals, real estate, industry, consumer goods and telecommunications. The survey was conducted to see if industry affiliation had an impact on companies that use share repurchases. All companies included in the survey are listed on Nasdaq OMX Stockholm, Large-Cap. The study used a quantitative method with a deductive approach. A hypothesis test was performed which was then tested with a regression analysis to see if there were significant differences in share repurchases in various industries. The results showed that there were no significant industry differences, and industry affiliation therefore has no effect on whether a company uses share repurchases. The results of this study are in line with Higgins' (1972) study the corporate dividend-saving decision, which stated that the choice of dividend policy is not affected by the industry the company operates in.