<p>Utdelningar är ett ämne som debatterats flitigt under mer än 50 år, dock är mycket ändå oklart inom ämnet. Teorierna om vad som påverkar utdelningar är många men kan ändå inte ge en heltäckande förklaring. Huruvida den bransch som företaget är verksam inom har påverkan på utdelningspolitiken är ett område det forskats relativt lite inom. Den forskning som gjorts på området har främst varit inriktad på den Amerikanska marknaden och gett tvetydliga resultat.</p><p>Syftet med denna uppsats är att undersöka ifall skillnader existerar i utdelningsandelen mellan olika branscher på Stockholmsbörsens största lista. Resultatet analyserades sedan med hjälp av befintliga teorier.</p><p>Författarna har studerat 63 företags utdelningsandel under en fem års period för att undersöka ifall eventuella skillnader beror på effekter specifika för de olika branscherna eller om de beror på att vissa branscher innehåller fler stora och väldigt lönsamma företag. Ifall denna typ av företag även har höga marknadsandelar och existerar på en trögrörlig marknad är den känd som kassakossor. Författarna lyckades finna fem kassakossor bland de 20 företag som undersöktes.</p><p>Resultaten från studien visade på att några skillnader mellan de olika branschernas utdelningsandelar ej existerade, undantaget var IT som skiljde sig mot flera av de övriga. Detta resultat kunde delvis förklaras med några av de utvalda teorierna, till exempel klienteleffekten och teorin om branscheffekter. Även att kassakossor skulle ha någon speciell påverkan på branschens utdelningsandel kunnde avfärdas då kassakossorna varken visade sig ha större eller jämnare utdelningar än övriga företag.</p>

Utdelningar är ett ämne som debatterats flitigt under mer än 50 år, dock är mycket ändå oklart inom ämnet. Teorierna om vad som påverkar utdelningar är många men kan ändå inte ge en heltäckande förklaring. Huruvida den bransch som företaget är verksam inom har påverkan på utdelningspolitiken är ett område det forskats relativt lite inom. Den forskning som gjorts på området har främst varit inriktad på den Amerikanska marknaden och gett tvetydliga resultat. Syftet med denna uppsats är att undersöka ifall skillnader existerar i utdelningsandelen mellan olika branscher på Stockholmsbörsens största lista. Resultatet analyserades sedan med hjälp av befintliga teorier. Författarna har studerat 63 företags utdelningsandel under en fem års period för att undersöka ifall eventuella skillnader beror på effekter specifika för de olika branscherna eller om de beror på att vissa branscher innehåller fler stora och väldigt lönsamma företag. Ifall denna typ av företag även har höga marknadsandelar och existerar på en trögrörlig marknad är den känd som kassakossor. Författarna lyckades finna fem kassakossor bland de 20 företag som undersöktes. Resultaten från studien visade på att några skillnader mellan de olika branschernas utdelningsandelar ej existerade, undantaget var IT som skiljde sig mot flera av de övriga. Detta resultat kunde delvis förklaras med några av de utvalda teorierna, till exempel klienteleffekten och teorin om branscheffekter. Även att kassakossor skulle ha någon speciell påverkan på branschens utdelningsandel kunnde avfärdas då kassakossorna varken visade sig ha större eller jämnare utdelningar än övriga företag.

Idag ställer aktieägare höga avkastningskrav på företag vilket resulterar i att de delar ut allt högre utdelningar. Beteendet har växt fram ur kvartalsekonomin och leder till att aktieägare och företags beteende blir allt mer kortsiktigt. Syftet med denna studie är att undersöka om det skett en förändring av företagens utdelningsandel och dess utdelningspolicy genom att kvantitativt och kvalitativt jämföra åren 1987 och 2017. Studien finner att det mellan åren har skett en ökning i den faktiska utdelningsandelen. Det framkommer även att det finns skillnad i företagens utdelningspolicy där den 2017 är mer omfattande med bland annat fler mål och motiveringar för utdelningarna. Det är svårt att avgöra vad dessa förändringar kan bero på men resultatet från studien kan antyda på att företagen vill förmedla att de bedriver både en kortsiktig och långsiktig utdelningspolitik.

Utdelningspolitiken har länge varit ett omdiskuterat och omstritt ämne och har på senare fått ett än större fokus då investerare söker efter alternativ till en stabil avkastning när räntemarknaden har blivit en mindre attraktiv plats för detta. Huruvida utdelningspolitik är något som företag kan använda sig av för att signalera till marknaden råder det inte konsensus om. Syftet med denna uppsats är att försöka ge ett svar på detta och se huruvida utdelningsförändringar påverkar företagets marknadsvärde. För att försöka besvara denna fråga har studien genomfört en eventstudie med marknadsmodellen som utgångspunkt. Studiens population består av samtliga företag som var noterade på Stockholmsbörsens Mid- och Largecap lista mellan åren 2010-2019. Urvalskriterierna som varit nödvändiga för studiens syfte resulterade i ett totalt urval om 136 observationer av avvikande utdelningsförändringar. Eventstudien visar att det förekommer en signifikant positiv abnormal avkastning vid tillkännagivandet av en höjd utdelningsnivå. Vid en sänkt utdelningsnivå förekommer dock ingen signifikant abnormal avkastning. Vidare kan studien statistiskt säkerställa att det föreligger skillnad mellan en höjd utdelning och en sänkt utdelning. Av resultaten att döma har slutsatsen av studien blivit att avvikande förändringar i företagets utdelningspolitik påverkar företagets värde vid höjning men inte vid sänkning. Således ger studiens resultat svaret att signalvärdet vid en höjd utdelning är effektivt och överensstämmer med teori och tidigare forskning, däremot påvisar sänkning inte ett starkt signalvärde, då marknaden av empirin att döma inte reagerar på denna information.

Syftet med denna studie är undersöka hur utdelningsnivån hos familjeägda företag i svenska börsmarknaden utvecklats under åren 2010-2019. Vidare observeras huruvida svenska familjeföretagens utdelningsandel förhåller sig gentemot Australien, Asiatiska- och Europeiska länderna. Studien har tillämpat en kvantitativ forskningsansats och med ett fokus på ett icke-sannolikhetsurval som består av börsnoterade företag som är noterade på Nasdaq OMX Nordic. Den inhämtade datan har samlats från företagens årsredovisningar och finansiella databasen, Börsdata. Utifrån undersökningens empiri och analys kan det konkulderas att utveckling av utdelningar och nettoresultaten hos svenska familjeföretag uppvisade likheter till studiens teoretiska referensram, Lintners modell och Modigliani &amp; Millers irrelevans teori. Utdelningsandelen hos svenska börsnoterade familjeföretag uppnådde procentuellt högre utdelningsandel i jämförelse med Australien, Asiatiska- och Europeiska länderna.

Denna studie undersöker om familjeägarskap, den näst största ägaren och familjens ägarkoncentration påverkar utdelningsnivån på den svenska aktiemarknaden under perioden 2021–2023. Undersökningen genomförs med en multipel linjär regressionsmodell och underbyggs av agentteoretiska resonemang, där konflikten mellan den kontrollerande ägaren och minoritetsägare är i fokus. I kontrast med tidigare studier inom området, finner denna studie ett negativt samband mellan familjeägarskap och utdelningspolitik. Samtidigt hittas stöd för att familjens ägarkoncentration påverkar utdelningsnivån i positiv riktning hos familjeföretag, vilket styrker tidigare forskning. Till skillnad från tidigare studier förefaller frånvaron av en näst största ägare inte ha någon påverkan på utdelningsnivån hos familjeföretag. Vidare finner inte uppsatsen något samband mellan familjeföretagens utdelningsnivå och den sekundära blockägartypen. Fortsatta studier krävs för att reda ut om sekundära blockägare påverkar familjeföretagens utdelningspolitik.

Denna studie undersöker förekomsten av informationsinnehåll i utdelningsförändringar i börsnoterade svenska företag under åren 2006-2015. För att besvara forskningsfrågan undersöks sambandet mellan utdelningsförändringar och framtida vinstnivåer. Vi använder variabeln familjeägande som kontrollvariabel och undersöker om familjeägande påverkar förekomsten av ett informationsinnehåll negativt. Familjeägande bedöms i denna studie som företag med minst 20 procent av rösträtterna tillhörande en familj samt minst en familjemedlem närvarande i styrelse eller ledning. Vi finner att utdelningsförändringar ger information om vinstnivåer innevarande år då förändringen genomförs men ej de två efterföljande åren. Inga belägg hittas för att familjeägande negativt skulle påverka förekomsten av informationsinnehåll. Vidare finner vi stöd för att avvikelse från historisk avkastning på eget kapital signifikant påverkar vinstnivåer. Vi finner därmed stöd för att vinst är mean reverting. / This paper examines the presence of information contents in dividend changes in Swedish listed companies between the years 2006-2015. To answer the research question the connection between dividend changes and future profit levels is examined. We include the variable family ownership as a control variable and examine whether family ownership negatively affects the occurance of information contents. In the study, family ownership is defined as companies controlled by 20 percent by a family and having at least one family member on the board or in an executive position. We find evidence that changes in dividend provide information about profits the actual year of the change, but not the two following years. No proof is found that family ownership negatively affects this information content. Moreover, we find evidence that deviation from the historical return on equity significantly affects the profit levels. We therefore give support to the existence of a mean reversion in earnings.

Sedan 30-talet har många stora svenska företag kontrollerats av investmentbolag i ett pyramidliknande kontrollägarsystem. Även de företag som inte ingår i en pyramid ägs ofta av en stark kontrollägare, 90 % av Sveriges börsnoterade bolag karaktäriseras av detta. Sverige är det enda land i världen som tillåter alla slags metoder som separerar kontroll och ägande. Vi presenterar i vår uppsats teorier och lärobokskunskaper som behandlar dynamiken inom utdelnings- och kapitalstruktursprocessen och dess påverkan på ett företags marknadsvärde. Som en naturlig följd av detta presenterar vi också lite färskare material från svenska forskare där hypoteser om överkapitalisering och överinvestering bland svenska noterade företag behandlas. En utgångspunkt i undersökningen är en forskningsrapport skriven av Martin Holmén, Uppsala Universitet, och Peter Högfeldt, Handelshögskolan i Stockholm, 2005, samt Ekonomirådets rapport ”Ägarmakt och omvandling” (Tson Söderström (red.) 2003) som lägger särskilt fokus på företag som ingår i ett pyramidägande samt de som har en väldigt stark ägarkoncentration. De behandlar bland annat frågan om dessa företag gör överinvesteringar. Vi har som syfte att göra en kvalitativ undersökning av svenska börsnoterade bolag utifrån skillnader i ägarstrukturen, det vill säga om företaget har spritt ägande eller en stark kontrollägare alternativt kontrollägargrupp. Vi söker en djupare förklaring bakom detta fenomen och därför har vi valt att göra en kvalitativ studie där vi intervjuat fem börsnoterade svenska företag som alla representerar olika storlekar varav tre av dem har starka kontrollägare och två har en väldigt spridd ägarstruktur. Ett av bolagen vi intervjuat ingår i ett pyramidägande. Vi har på ett deduktivt tillvägagångssätt sökt teorier inom ämnena utdelning, kapitalstruktur och överinvesteringar. Vår ambition är att skapa oss en bild av hur beslut om utdelning, återinvesteringar och kapitalstruktur växer fram hos företag med olika ägarstruktur. Genom undersökningen har vi kunnat se att det finns skillnader mellan de båda ägarstrukturerna beträffande kapitalstruktur och utdelningspolitik men även likheter. Kapitalstrukturen ägnas större intresse och arbete hos de företag med spritt ägande, vilket kan ha en förklaring i hotet om uppköp eller övertagande. Agerandet hos alla företag gällande kapitalstrukturen stämmer bäst med den så kallade ”Trade-off”-teorin. Utdelningspolitiken påverkas av ägarstrukturen, där de med koncentrerat ägande verkar vilja ha möjligheten till bibehållen kontroll över kapitalet, detta visar sig i lägre utdelningsmål. Alla företag såg utdelningspolitiken som ett sätt att signalera till sina aktieägare. De flesta ansåg också att soliditeten i företaget prioriterades framför utdelningsmålen. Ingen av de teorier som vi presenterar här angående pyramidägda bolag verkar stämma överrens med de svar vi fick från respondenten från det pyramidägda företaget.

Utdelningspolitik är ett ämne inom finansieringsområdet som har varit flitigt omdiskuterat under många år. Huruvida branschen som företaget är verksam inom har en inverkan på utdelningspolitiken eller inte är ett område som det finns relativt lite forskning inom. Forskare är oense om branschen påverkar företagens utdelningsbeslut. Vissa hävdar att det finns branscheffekter vilket gör att företagens utdelningspolitik påverkas av branschen och som resulterar i att utdelning tenderar att se olika ut mellan branscher. Det finns också forskare som exempelvis Higgins (1972) som påstår motsatsen och menar att branschen inte har någon större påverkan utan att företagen bestämmer utdelningspolitiken utifrån deras egen situation. Uppsatsens syfte är att undersöka om det finns skillnader i utdelningspolitiken i sex olika branscher som jämförts. Det har gjorts genom att analysera utdelningsandelen från totalt 52 företag på OMX Stockholm under tidsperioden 2001-2011. För att jämföra om det finns skillnader mellan branscherna så har ett hypotestest och en regressionsanalys genomförts. Resultatet av undersökningen pekar på att det inte finns några skillnader mellan de undersökta branscherna, vilket tyder på en avsaknad av branscheffekter i utdelningspolitiken. / Payout policy is a controversial topic within corporate finance that has been discussed extensively for many years. Whether the industry that companies operate in has an impact on payout policy is an area that is less clear. Some researchers argue that there exist industry effects, which means that companies’ payout policy is influenced by the industries. On the contrary, there are also other researchers like Higgins (1972) who claim that industries do not have any impact on companies’ payout policy. Instead, companies decide the payout policy based on their own circumstances. This study aims to examine if there are any differences in payout policy among six different industries. By comparing the payout ratios of 52 companies from OMX Stockholm during the period 2001-2011, a hypothesis test and a regression analysis were performed. The result of the study indicates that there are no differences among these industries, which suggests a lack of industry effects in payout policy.

Syfte: Valet av utdelningspolitik är ett av de viktigaste och svåraste finansiella beslut som företag ställs inför. Samtidigt blir socialt ansvarstagande (CSR) en allt viktigare fråga för företagens lönsamhet då konsumenter och övriga intressenter blir allt mer medvetna och ställer allt högre krav på företagens ansvarstagande. Men om det finns ett samband mellan dessa två högt aktuella punkterna är oklart. Denna studie avser att studera hur CSR-nivå påverkar utdelningspolitiken, samt om olika dimensioner av CSR har olika effekt.   Metod: Studien tillhör kvantitativ forskning och tar avstamp från positivismen med en hypotetisk-deduktiv ansats. Studien är utförd med sekundärdata för åren 2009–2017 inhämtat från databasen Thomson Reuters. Urvalet består utav 207 europeiska börsnoterade företag och analysen genomfördes i statistikprogrammet IBM SPSS.   Resultat &amp; slutsats: Studien visar att CSR inte påverkar beslutet om utdelning ska ges men har en positiv effekt på utdelning i de företag som ger utdelning, vilket indikerar att CSR inte reducerar utdelningen. Dimensionerna samhälle och bolagsstyrning har en positiv effekt på utdelning, medan miljödimensionen inte har något samband, vilket indikerar att aggregerad CSR kan ge missvisande resultat. Resultaten ger stöd för signaleringsteorin men inte för agentteorin.   Examensarbetets bidrag: Studien ger ett teoretiskt bidrag till den företagsekonomiska forskningen genom att studera och därmed även utveckla kunskapen om hur CSR-nivå, både aggregerat och uppdelat i dimensioner, påverkar utdelningspolitik. Studien ger ett praktiskt bidrag genom att hjälpa investerare i sina val och visa att spendera resurser på CSR inte reducerar kassaflödet som går till ägarna.   Förslag till fortsatt forskning: I studien har endast ett mått för utdelning används men inom litteraturen förekommer flera. Det skulle därmed vara intressant att använda flera olika mått för att se att detta inte förändrar resultaten. Även andra mått på CSR samt andra dimensioner skulle vara intressant att studera. Slutligen skulle det även kunna vara intressant att inkludera andra områden/länder i en liknande studie. / Aim: The choice of dividend policy is one of the most important and difficult financial decisions that a firm must face. Concurrently, corporate social responsibility (CSR) is becoming an increasingly more crucial question for the profitability of a firm, since consumers and other stakeholders are becoming more aware and have rising demands on the level of responsibility taken by firms. But if there is any correlation between these two highly current topics is unclear. This study aims to study how CSR-level affects the dividend policy, and if different dimensions of CSR have different effects.   Method: The study belongs to quantitative research and applies a positivistic research philosophy with a hypothetical-deductive approach. The study is made with secondary data for the years 2009-2017 retrieved from the database Thomson Reuters. The sample consists of 207 public European firms and the analysis was conducted in the statistics program IBM SPSS.   Result &amp; Conclusions: The study show that CSR does not affect the decision whatever dividend should be distributed but has a positive effect on dividend in firms that does pay dividend, which indicate that CSR does not reduce dividend. The dimensions social and government have positive effects on dividend, while the dimension environment has no effect, which indicates that aggregated CSR can give misleading results. The results support signalling theory but not agent theory.   Contribution of the thesis: The study gives a theoretical contribution to business research by examining and therefore develop the knowledge about how CSR-level, both aggregated and divided in dimensions, affects dividend policy. The study gives a practical contribution by helping investors in their choices and show that spending resources on CSR does not reduce cash flows to owners.   Suggestions for future research: This study has only included one measurement for dividend but in the literature many occurs. Is could therefore be of interest to use several different measurements to see if this changes the results. Also, other measurements for CSR and other dimensions could be interesting to study. Finally, it could also be interesting to include other areas/countries in a similar study.