Shareholder, who decides to continue with the company, can cause that they become per-sonally liable for its upcoming obligations. Creditors must lodge an appeal against the shareholder to get compensation for the harm they have suffered. The damage rules in Swedish company law are designed to utilize the company’s interest, that is, shareholders and other corporate members shall promote the interests of the company and not cause damage. The rules about compensation that shareholder obligates itself to are difficult to apply and are adapt to the specific cases. For a shareholder to be personally responsible in a real situation a company has to establish a subsidiary company, which is being driven undercapitalized, intended to benefit the shareholder. In addition it is required that the company causes damage to the creditors, so that they then are able to claim compensation from the shareholder. To enable shareholder to be liable under the Swedish company law, the shareholder shall intentionally or negligently cause financial damage to the company, for example, by approving a false balance sheet. Individuals can exclude them self from being directly responsible for the liquidated company's payment responsibility. For liability rules to be applied, it is required that an undercapitalized company is being driven by a parent company, in this way the parent company, is the legal person, meaning the parent company the shareholder and there for responsible for the obligations incurred.

På en perfekt marknad bör en investerare vara likgiltig till om en aktie ger avkastning i form av kapitaltillväxt eller utdelning. Emellertid existerar skatter och transaktionskostnader på marknaden, det vill säga marknaden är inte perfekt. Med tillgång till unik data som visar aktieplacerares innehav hos bolag på Stockholmsbörsen är studiens syfte att finna klientel i form av ålders-, köns- och inkomstgrupper. Vi finner att investerare inte är likgiltiga till utdelning. Äldre individer, kvinnor och låginkomsttagare utgör en större andel av aktieplacerarna i bolag som lämnade utdelning vilket indikerar att dessa har preferenser för aktier med utdelning. Vidare visar studiens resultat att även om dessa klientel utgör en större andel i bolag som lämnade utdelning finner vi ingen skillnad i andelarna mellan bolag med låg och hög direktavkastning. Existensen av utdelningsklientel kan få konsekvenser för företagsledningen då kunskapen om att ett specifikt klientel av investerare innehar bolagets aktier kan leda till att ledningen tvekar inför att förändra utdelningspolitiken. Detta på grund av att en utdelningsförändring kan resultera i en ändring av ägarstrukturen och det i sin tur kan leda till en reducering i priset på bolagets aktie

Syftet med uppsatsen är att undersöka om fusioner och förvärv genomförda av svenska börsnoterade företag mellan år 1990 och år 2005 har skapat något värde för det köpande företagets aktieägare. För att besvara syftet har en kvantitativ studie i form av en eventstudie gjorts, där det köpande företagets faktiska avkastning tre år efter transaktionstillfället har jämförts med en beräknad förväntad avkastning utifrån Fama och Frenchs trefaktormodell. Resultatet tyder på att fusioner och förvärv faktiskt har skapat värde för det köpande företagets aktieägare på lång sikt, men detta kan inte fastställas statistiskt.

No description available.

No description available.

Syftet med studien var att undersöka vilka typer av bolag som har fått flest antal nya aktieägare på den svenska börsmarknaden under år 2020. Syftet vad vidare att undersöka vilka faktorer som avgjort vilka bolag som fått fler respektive färre nya aktieägare under år 2020. Studien baserar sig på ett urval av aktiebolag noterade på Nasdaq Stockholm, urvalet har hämtats från Nasdaq Stockholms som i sin tur blivit insamlad från databasen Thomas Reuters Eikon. Studien har innefattat ett flertal variabler som vi bedömt intressanta att undersöka för att se vilka egenskaper individuella investerare söker när de vill börja investera igen efter nedgången som uppstod efter att världsekonomin bromsade in i samband med COVID-19s intåg i det globala samhället. Vi fann att, statististiskt sett, beter sig investerarna liknande som i tidigare studier avseende volatilitet. Vidare ser vi att i många fall söker sig investerarna till liknande företag som tidigare, även om det också finns fall av contrarian trading. I våra statistiska undersökningar finner vi signifikanta bevis för att investerare söker sig efter företag med hög lönsamhet samt företag som ger ut utdelning. Detta känns igen från tidigare studier som tar upp att efter den initiala nedgången, så söker sig investerare gradvis tillbaka till de företag och aktier de känner till sen tidigare. På så sätt känner vi att arbetet bidrar till att stärka befintliga teorier om att även i det nya informationssamhället kan man skönja liknande beteendemönster från tidigare kriser. Volatilitet på aktiemarknaden har existerat lika länge som aktiemarknaden själv. Det finns tidigare studier som förklarat hur investerarbasen förändrats under tidigare kriser. Coronapandemin däremot en ny kris som är helt annorlunda tidigare kriser. Få tidigare studier har haft ett perspektiv på Sverige. År 2020 var ett volatilt år där aktiemarknaden i världen och inte minst i Sverige föll mycket snabbt under en kort tid för att sedan återhämta sig snabbt. Trots den höga volatiliteten på marknaden ökade antalet sparare kraftigt under samma år. Avsikten med denna studie är därför att undersöka vilka aktiebolag noterade på Nasdaq Stockholm som har fått flest antal nya ägare samt undersöka om det finns något som förenar dessa bolag med varandra. Studien har en kvantitativ metod samt ett positivistiskt synsätt med en deduktiv ansats. Vidare presenterar studien tidigare forskning kring sparande, risk, diversifiering och volatilitet för att sedan koppla den tidigare forskningen till studiens frågeställning.

No description available.

No description available.

Idag ställer aktieägare höga avkastningskrav på företag vilket resulterar i att de delar ut allt högre utdelningar. Beteendet har växt fram ur kvartalsekonomin och leder till att aktieägare och företags beteende blir allt mer kortsiktigt. Syftet med denna studie är att undersöka om det skett en förändring av företagens utdelningsandel och dess utdelningspolicy genom att kvantitativt och kvalitativt jämföra åren 1987 och 2017. Studien finner att det mellan åren har skett en ökning i den faktiska utdelningsandelen. Det framkommer även att det finns skillnad i företagens utdelningspolicy där den 2017 är mer omfattande med bland annat fler mål och motiveringar för utdelningarna. Det är svårt att avgöra vad dessa förändringar kan bero på men resultatet från studien kan antyda på att företagen vill förmedla att de bedriver både en kortsiktig och långsiktig utdelningspolitik.

<p>Under de senaste åren har media vid upprepade tillfällen rapporterat om extrema bonusprogram till företagsledare. I vissa fall har personer i ledande ställning erhållit bonusersättningar på uppemot en miljard kronor. De höga ersättningsnivåerna har hårt kritiserats och orsakat en ökande grad av skepticism i samhället avseende bonusprogrammens existens. Vi ställer oss frågan om det är skäligt att företag använder sig av dessa bonusprogram eller incitamentssystem. Om de höga ersättningsnivåerna är kopplade till ett förbättrat aktieägarvärde kan det, ur ett ägarperspektiv, vara motiverat att använda incitamentssystem. Om det däremot inte finns någon tydlig positiv effekt av att införa incitamentssystem är den mediala kritiken befogad.</p><p>Genom att studera utvecklingen av ett företags aktiekurs efter att ett incitamentssystem har införts erhålls en bild av hur motiverat användandet av incitamentssystem är. I denna rapport genomförs därför ett antal studier som alla undersöker sambandet mellan aktiekursutveckling och införandet av incitamentssystem. I tidigare studier har framkommit att optionsbaserade incitamentssystem är den typ av program som bör ha störst påverkan på aktiekursutvecklingen. Därför studeras aktiekursutvecklingen i företag som infört optionsprogram. Undersökningarna påvisar en svagt positiv effekt mellan införandet av optionsprogram och aktiekursutveckling. Tillsammans med tidigare studier påvisas dock att det finns stora skillnader mellan olika typer av optionsprogram. Dessa betydande skillnader diskuteras och jämförs med de tidigare studierna som grund.</p> / <p>During the past years media has repeatedly reported of instances when corporate executives have been awarded huge bonuses. In some cases these bonuses have been close to one billion Swedish crowns. These high levels of financial rewards have been the focus of a lot of criticism and have led to a growing scepticism in society concerning the use of bonuses. The question is if it is justified that companies use these bonuses or incentives schemes. From the owner’s point of view incentives schemes are motivated if they are a result of an improved stockowner wealth. On the other hand, if there is no positive effect on the stockowner wealth it would imply that the criticism is valid.</p>