<p>An important strategic question for companies today is how to recruit, motivate and retain employees. It is becoming more important to consider the incentive programs in the valuation process of companies. Recent studies show that employee stock option plans are more commonly used in Swedish companies than earlier. However, there are few studies about how employee stock options influence company performance and affect employees.</p><p>The purpose of this thesis is to increase the awareness of what the introduction of an employee stock option plan means, both from a management perspective and from the employees’ perspective. There are many different kinds of stock option plans and the plans can vary in terms of type of options, time to expiry, exercise price and tax consequences. This study started with a pre-study of which types of employee stock option plans that are used in Swedish companies. A closer study was then carried out in four companies in different industries with different stock option plans.</p><p>The motives for introducing employee stock option plans can be divided into five categories: personnel motives, incentive motives, salary motives, accounting motives and tax motives. The case studies show how motives for option plans can be dependent on different circumstances within the companies. Further, the study also shows that the consequences of the stock option plans varies according to factors such as motives, design of the stock option plan, share price performance and other context factors. Context factors that could have an effect are the company’s business, organisational structure, corporate culture and experiences from employee stock options in the industry, employees’ education and tax rules. The consequences for the company are also dependent on how the employees react to the options.</p><p>To be able to estimate what an employee stock option plan means for the company, all these factors must be taken under consideration. Further one must take into account the costs for the stock options such as dilution effects, hedging costs, personnel costs and costs for designing the program.</p> / Rapportkod: LiU-Tek-Lic-2001:54.

<p>Under de senaste åren har media vid upprepade tillfällen rapporterat om extrema bonusprogram till företagsledare. I vissa fall har personer i ledande ställning erhållit bonusersättningar på uppemot en miljard kronor. De höga ersättningsnivåerna har hårt kritiserats och orsakat en ökande grad av skepticism i samhället avseende bonusprogrammens existens. Vi ställer oss frågan om det är skäligt att företag använder sig av dessa bonusprogram eller incitamentssystem. Om de höga ersättningsnivåerna är kopplade till ett förbättrat aktieägarvärde kan det, ur ett ägarperspektiv, vara motiverat att använda incitamentssystem. Om det däremot inte finns någon tydlig positiv effekt av att införa incitamentssystem är den mediala kritiken befogad.</p><p>Genom att studera utvecklingen av ett företags aktiekurs efter att ett incitamentssystem har införts erhålls en bild av hur motiverat användandet av incitamentssystem är. I denna rapport genomförs därför ett antal studier som alla undersöker sambandet mellan aktiekursutveckling och införandet av incitamentssystem. I tidigare studier har framkommit att optionsbaserade incitamentssystem är den typ av program som bör ha störst påverkan på aktiekursutvecklingen. Därför studeras aktiekursutvecklingen i företag som infört optionsprogram. Undersökningarna påvisar en svagt positiv effekt mellan införandet av optionsprogram och aktiekursutveckling. Tillsammans med tidigare studier påvisas dock att det finns stora skillnader mellan olika typer av optionsprogram. Dessa betydande skillnader diskuteras och jämförs med de tidigare studierna som grund.</p> / <p>During the past years media has repeatedly reported of instances when corporate executives have been awarded huge bonuses. In some cases these bonuses have been close to one billion Swedish crowns. These high levels of financial rewards have been the focus of a lot of criticism and have led to a growing scepticism in society concerning the use of bonuses. The question is if it is justified that companies use these bonuses or incentives schemes. From the owner’s point of view incentives schemes are motivated if they are a result of an improved stockowner wealth. On the other hand, if there is no positive effect on the stockowner wealth it would imply that the criticism is valid.</p>

<p>Då företagets årsredovisning inte enbart riktar sig mot det egna företaget utan också dess intressenter såsom aktieägare, långivare, investerare samt blivande investerare, är det vikigt att de ger en rättvisande bild av företagens verksamhet. IFRS 2 infördes bland annat för att företagens kostnader för optionsprogrammen skulle framgå beloppsmässigt, att informationen kring dem skulle bli mer detaljerad och att värderingen av optioner skulle göras till verkligt värde. Syftet för uppsatsen är att ta reda på om de börsnoterade företagen följer IFRS 2 och därmed hur måna företagen är om att effekterna av deras optionsprogram förstås av årsredovisningarnas läsare. Fokus för uppsatsen är att undersöka om företagen följer de upplysningskrav som anges av IFRS 2. Dessutom har uppsatsen två delfrågor där den ena handlar om det värde som företagen anger för riskfri ränta och därmed påverkar värderingen av optioner. Den andra delfrågan är om det föreligger något samband mellan företagens förmåga att uppfylla upplysningskraven och deras nettoomsättning, medelantal anställda eller börsvärde.</p><p>Slutsatser som kan dras av uppsatsens undersökning är att de börsnoterade företagen inte anger de upplysningskrav som de är tvungna att ange enligt IFRS 2. De företag som har flest krav att uppfylla är bättre på att uppfylla de krav som de har gemensamt med de företag som har färre krav att uppfylla. I de korrelationsberäkningar som genomförts har endast svaga samband mellan företagens förmåga att ange upplysningskrav och deras nettoomsättning, medelantal anställda eller börsvärde. Det finns dock en tendens att företagen styr värdet på den riskfria räntan vilket bidrar till att värdena på optionerna kan styras mot att bli lågt vilket exempelvis kan motiveras av att företagen vill uppnå ett högre resultat för att locka till sig investerare. Standardavvikelsen för den riskfria räntan visar på en generell avvikelse från medelvärdet på 0,34. Då värdena på den riskfria räntan varierar mellan 2,64 och 4,3 % kan det tyda på att företagen själva styr värdena så att siffrorna i årsredovisningen ska passa in på redan uppsatta mål.</p>

Sedan den 1 januari 2005 skall alla börsbolag inom EU upprätta sina koncernredovisningar enligt standarder utgivna av International Accounting Standard Board (IASB). Syftet med standarderna är att kapitalmarknaden effektiveras genom att jämförbarheten av redovisningshandlingar på den inre marknaden förbättras. IFRS 2 är den andra standarden som IASB gett ut och heter Aktiebaserade betalningar. IFRS 2 omfattar optionsprogram vilka är ett sätt för arbetsgivaren att rekrytera, behålla och motivera medarbetare. Tidigare studier visar att det kan finnas en tendens att bolag överger optionsprogram på grund av IFRS 2. Detta då IFRS 2 lett till en mer dealjerad redovisning av optionsprogram och då detta medfört negativa ekonomiska konsekvenser för bolagen på grund av kostnadsföringen av dessa program. Syftet med denna studie är att beskriva och förklara hur svenska bolag förhåller sig till IFRS 2 och om detta haft en inverkan på svenska bolags val att ha kvar optionsprogram. Detta skall ställas mot storleken på bolaget. För att uppnå studiens syfte har författarna valt att genomföra en kvantitativ studie i form av en webb enkät. Studien innefattar samtliga bolag i Large –och Small Cap som idag har optionsprogram och eller som haft optionsprogram utgivna efter 7 november 2002 men som valt att slopa dessa. Vidare har en omfattande litteraturinsamling gjorts för att ge en förståelse kring IFRS 2 och den problematik som finns med standarden. Enligt IFRS 2 skall optionsprogram kostnadsföras enligt verkligt värde. Problematiken uppstår enligt många med de optionsvärderingsmodellerna som finns för att beräkna det verkliga värdet, exempelvis Black &amp; Sholes då de inte ger en tillförlitlig värdering. Andra problem som IFRS 2 lett till är exemplvis att kostnadsföringen av optionsprogram blir för omfattande för de mindre bolagen då de inte har samma resurser som de större bolagen. Resultatet visar att de bolag som valt att ha kvar optionsprogram har gjort detta på grund av att det är ett sätt för dem att locka till sig kvalificerad personal. Att IFRS 2 medfört att resultatet påverkas negativt har ingen betydelse för att nyttan överstiger kostnaden. De bolag som valt att slopa optionsprogram har gjort detta på grund av andra faktorer än de redovisningsmässiga och IFRS 2 har inte något med detta val att göra. Exempelvis anser dessa bolag inte att nyttan överstigit kostnaden och att optionsprogram inte varit ett bra sätt att motivera personalen på. Att mindre bolag skall ha en högre tendens till att överge optionsprogram i jämförelse med större bolagen, eller vice versa, till följd av IFRS 2 är inget som denna studie kunnat utpeka.

Då företagets årsredovisning inte enbart riktar sig mot det egna företaget utan också dess intressenter såsom aktieägare, långivare, investerare samt blivande investerare, är det vikigt att de ger en rättvisande bild av företagens verksamhet. IFRS 2 infördes bland annat för att företagens kostnader för optionsprogrammen skulle framgå beloppsmässigt, att informationen kring dem skulle bli mer detaljerad och att värderingen av optioner skulle göras till verkligt värde. Syftet för uppsatsen är att ta reda på om de börsnoterade företagen följer IFRS 2 och därmed hur måna företagen är om att effekterna av deras optionsprogram förstås av årsredovisningarnas läsare. Fokus för uppsatsen är att undersöka om företagen följer de upplysningskrav som anges av IFRS 2. Dessutom har uppsatsen två delfrågor där den ena handlar om det värde som företagen anger för riskfri ränta och därmed påverkar värderingen av optioner. Den andra delfrågan är om det föreligger något samband mellan företagens förmåga att uppfylla upplysningskraven och deras nettoomsättning, medelantal anställda eller börsvärde. Slutsatser som kan dras av uppsatsens undersökning är att de börsnoterade företagen inte anger de upplysningskrav som de är tvungna att ange enligt IFRS 2. De företag som har flest krav att uppfylla är bättre på att uppfylla de krav som de har gemensamt med de företag som har färre krav att uppfylla. I de korrelationsberäkningar som genomförts har endast svaga samband mellan företagens förmåga att ange upplysningskrav och deras nettoomsättning, medelantal anställda eller börsvärde. Det finns dock en tendens att företagen styr värdet på den riskfria räntan vilket bidrar till att värdena på optionerna kan styras mot att bli lågt vilket exempelvis kan motiveras av att företagen vill uppnå ett högre resultat för att locka till sig investerare. Standardavvikelsen för den riskfria räntan visar på en generell avvikelse från medelvärdet på 0,34. Då värdena på den riskfria räntan varierar mellan 2,64 och 4,3 % kan det tyda på att företagen själva styr värdena så att siffrorna i årsredovisningen ska passa in på redan uppsatta mål.

Under de senaste åren har media vid upprepade tillfällen rapporterat om extrema bonusprogram till företagsledare. I vissa fall har personer i ledande ställning erhållit bonusersättningar på uppemot en miljard kronor. De höga ersättningsnivåerna har hårt kritiserats och orsakat en ökande grad av skepticism i samhället avseende bonusprogrammens existens. Vi ställer oss frågan om det är skäligt att företag använder sig av dessa bonusprogram eller incitamentssystem. Om de höga ersättningsnivåerna är kopplade till ett förbättrat aktieägarvärde kan det, ur ett ägarperspektiv, vara motiverat att använda incitamentssystem. Om det däremot inte finns någon tydlig positiv effekt av att införa incitamentssystem är den mediala kritiken befogad. Genom att studera utvecklingen av ett företags aktiekurs efter att ett incitamentssystem har införts erhålls en bild av hur motiverat användandet av incitamentssystem är. I denna rapport genomförs därför ett antal studier som alla undersöker sambandet mellan aktiekursutveckling och införandet av incitamentssystem. I tidigare studier har framkommit att optionsbaserade incitamentssystem är den typ av program som bör ha störst påverkan på aktiekursutvecklingen. Därför studeras aktiekursutvecklingen i företag som infört optionsprogram. Undersökningarna påvisar en svagt positiv effekt mellan införandet av optionsprogram och aktiekursutveckling. Tillsammans med tidigare studier påvisas dock att det finns stora skillnader mellan olika typer av optionsprogram. Dessa betydande skillnader diskuteras och jämförs med de tidigare studierna som grund. / During the past years media has repeatedly reported of instances when corporate executives have been awarded huge bonuses. In some cases these bonuses have been close to one billion Swedish crowns. These high levels of financial rewards have been the focus of a lot of criticism and have led to a growing scepticism in society concerning the use of bonuses. The question is if it is justified that companies use these bonuses or incentives schemes. From the owner’s point of view incentives schemes are motivated if they are a result of an improved stockowner wealth. On the other hand, if there is no positive effect on the stockowner wealth it would imply that the criticism is valid.

<p>Sedan den 1 januari 2005 skall alla börsbolag inom EU upprätta sina koncernredovisningar</p><p>enligt standarder utgivna av International Accounting Standard Board (IASB).</p><p>Syftet med standarderna är att kapitalmarknaden effektiveras genom att jämförbarheten</p><p>av redovisningshandlingar på den inre marknaden förbättras. IFRS 2 är den andra standarden</p><p>som IASB gett ut och heter Aktiebaserade betalningar. IFRS 2 omfattar optionsprogram</p><p>vilka är ett sätt för arbetsgivaren att rekrytera, behålla och motivera medarbetare.</p><p>Tidigare studier visar att det kan finnas en tendens att bolag överger optionsprogram på</p><p>grund av IFRS 2. Detta då IFRS 2 lett till en mer dealjerad redovisning av optionsprogram</p><p>och då detta medfört negativa ekonomiska konsekvenser för bolagen på grund av</p><p>kostnadsföringen av dessa program. Syftet med denna studie är att beskriva och förklara</p><p>hur svenska bolag förhåller sig till IFRS 2 och om detta haft en inverkan på svenska bolags</p><p>val att ha kvar optionsprogram. Detta skall ställas mot storleken på bolaget. För att</p><p>uppnå studiens syfte har författarna valt att genomföra en kvantitativ studie i form av en</p><p>webb enkät. Studien innefattar samtliga bolag i Large –och Small Cap som idag har optionsprogram</p><p>och eller som haft optionsprogram utgivna efter 7 november 2002 men</p><p>som valt att slopa dessa.</p><p>Vidare har en omfattande litteraturinsamling gjorts för att ge en förståelse kring IFRS 2</p><p>och den problematik som finns med standarden. Enligt IFRS 2 skall optionsprogram</p><p>kostnadsföras enligt verkligt värde. Problematiken uppstår enligt många med de optionsvärderingsmodellerna</p><p>som finns för att beräkna det verkliga värdet, exempelvis</p><p>Black & Sholes då de inte ger en tillförlitlig värdering. Andra problem som IFRS 2 lett</p><p>till är exemplvis att kostnadsföringen av optionsprogram blir för omfattande för de</p><p>mindre bolagen då de inte har samma resurser som de större bolagen.</p><p>Resultatet visar att de bolag som valt att ha kvar optionsprogram har gjort detta på</p><p>grund av att det är ett sätt för dem att locka till sig kvalificerad personal. Att IFRS 2</p><p>medfört att resultatet påverkas negativt har ingen betydelse för att nyttan överstiger</p><p>kostnaden. De bolag som valt att slopa optionsprogram har gjort detta på grund av</p><p>andra faktorer än de redovisningsmässiga och IFRS 2 har inte något med detta val att</p><p>göra. Exempelvis anser dessa bolag inte att nyttan överstigit kostnaden och att optionsprogram</p><p>inte varit ett bra sätt att motivera personalen på. Att mindre bolag skall ha en</p><p>högre tendens till att överge optionsprogram i jämförelse med större bolagen, eller vice</p><p>versa, till följd av IFRS 2 är inget som denna studie kunnat utpeka.</p>

Titel: Finns det ett samband mellan förekomsten av optionsprogram och finansiell lönsamhet?  Optionsprogram som incitametsform har använts internationellt sedan mitten av 1900-talet, men har på senare år vuxit i omfattning även i Sverige och skattelagstiftningen har i takt med utvecklingen reviderats. Senast 2022 gjordes justeringar i lagstiftningen för att göra användandet av incitamentet mer gynnsamt. Optionsprogram ger anställda möjlighet att vid en satt tidpunkt förvärva andelar i bolaget denne arbetar i till ett förutbestämt pris. De kommer i anslutning till komplicerade skatteregler, trots att de förenklats på senare år. Detta kan vara kostsamt samt skapa osäkerhet för likväl anställd som bolagsägare.  Optionsprogram kan vara ett viktigt verktyg för att motivera beslutsfattare att agera i linje med företagets långsiktiga målsättningar eftersom styrningen och ägandet av bolaget sammanfaller. Det har dock forskats begränsat kring vilken inverkan de har på den faktiska lönsamheten. Denna uppsats undersöker därför sambandet mellan förekomsten av optionsprogram och finansiell lönsamhet förklarat i måtten ROE, ROA samt Tobins Q. Populationen utgörs av bolag på Nasdaq Stockholm med huvudkontor i Sverige då samtliga av dessa påverkas av svenska regelverk. Studien berör även huruvida beslutsfattare i större omfattning väljer att manipulera finansiell rapportering för egen vinning då kompensation är direkt knuten till resultat.  Frågeställningen mynnar ut i tre hypoteser där den första undersöker om det finns en skillnad i lönsamhet mellan bolag med och utan optionsprogram. Hypotes två ser till skillnaden i resultatmanipulation mellan de två grupperna då anställda med ägarandelar förväntas agera opportunistiskt. Studiens sista hypotes undersöker om större användning av optionsprogram innebär ökad lönsamhet. De statistiska test som används är t-test och regressionsanalyser samt korrelationsanalyser i anslutning. Tidsspannet för samtliga test är 2017-2019.  Studien finner stöd för att företag med optionsprogram är mer lönsamma än de utan. Det går dock ej att observera en skillnad på förekomsten av resultatmanipulering mellan grupperna. Resultatet tyder även på att det inte finns ett linjärt samband mellan optionsprogram och lönsamhet utan att företaget måste anpassa använd incitamemtsform efter deras unika situation.  Förekomsten av optionsprogram förväntas öka i framtiden då det blir allt viktigare för bolag att skapa engagemang och delaktighet för företagets utveckling. Det är således viktigt att anställda som erbjuds optioner vet vilka konsekvenser dessa kan ha, likväl att bolag och lagstiftare är informerade om dess förväntade följder för att kunna utnyttja dessa optimalt.  Nyckelord: Incitamentsprogram, optionsprogram, personaloptioner, resultatmanipulering

An important strategic question for companies today is how to recruit, motivate and retain employees. It is becoming more important to consider the incentive programs in the valuation process of companies. Recent studies show that employee stock option plans are more commonly used in Swedish companies than earlier. However, there are few studies about how employee stock options influence company performance and affect employees. The purpose of this thesis is to increase the awareness of what the introduction of an employee stock option plan means, both from a management perspective and from the employees’ perspective. There are many different kinds of stock option plans and the plans can vary in terms of type of options, time to expiry, exercise price and tax consequences. This study started with a pre-study of which types of employee stock option plans that are used in Swedish companies. A closer study was then carried out in four companies in different industries with different stock option plans. The motives for introducing employee stock option plans can be divided into five categories: personnel motives, incentive motives, salary motives, accounting motives and tax motives. The case studies show how motives for option plans can be dependent on different circumstances within the companies. Further, the study also shows that the consequences of the stock option plans varies according to factors such as motives, design of the stock option plan, share price performance and other context factors. Context factors that could have an effect are the company’s business, organisational structure, corporate culture and experiences from employee stock options in the industry, employees’ education and tax rules. The consequences for the company are also dependent on how the employees react to the options. To be able to estimate what an employee stock option plan means for the company, all these factors must be taken under consideration. Further one must take into account the costs for the stock options such as dilution effects, hedging costs, personnel costs and costs for designing the program. / <p>Rapportkod: LiU-Tek-Lic-2001:54.</p>

<p>Enligt principal-agentteorin bör incitamentsprogram vara utformade så att den verkställande direktören får incitament att utföra de handlingar som ökar aktieägarnas nytta. Detta kan ske genom optionsprogram. I denna uppsats undersöks huruvida institutionellt och utländskt ägande samt utländska styrelseledamöter driver fram optionsprogram i svenska börsbolag. För att utforska detta har vi samlat in datamaterial från 49 svenska företag noterade på Nordic Large Cap och sedan estimerat logitmodeller. Vi får inget signifikant resultat för vare sig institutionellt eller utländskt ägande. Däremot finner vi att anglosaxiska styrelseledamöter möjligen driver fram optionsprogram i svenska börsbolag, men kausaliteten kan vara omvänd.</p>