Det händer ofta att lärarna möter nyanlända elever i sina klassrum och uppmärksammar att de eleverna har annorlunda syn på skolämnen än eleverna som har växt upp i Sverige. På grund av detta valdes denna studie som har behandlat ett problem som kan uppstå när bildlärare möter nyanlända elever. Syftet med den har varit att belysa nyanlända elevers förkunskaper i bildämnet och få en tydlig förståelse om hur de uppfattar ämnet bild. På detta vis kom forskningsfrågan: Vad har nyanlända elever för bildkunskap, och kan detta mätas genom att fråga eleverna hur bildundervisningen såg ut i deras respektive länder? I undersökningen har kvalitativa intervjuer använts som metod för att förstå vad forskningsdeltagare tycker och anser. Materialet som behandlas består av inspelade intervjuer med 7 elever som går på introduktionsprogram i Sverige. Undersökningen har visat att intresset för ämnet bild som skolämne i elevernas länder beror mycket på vilka skolor de har gått på eller vilka lärare de har haft.

No description available.

I flera forskningssammanhang framkommer det att övergångar från en verksamhet till en annan verksamhet innebär en mängd svårigheter för många barn och ungdomar, särskilt för de som har eller haft en negativ utbildningsspiral. Elever som inte blir behöriga efter grundskolan hamnar på något av gymnasieskolans fyra introduktionsprogram, vilket innebär att dessa ungdomar får vara med om ytterligare en övergång där de förväntas att så småningom komma in på ett program. Syfte med föreliggande studie är att bidra med kunskap, och då främst till det specialpedagogiska fältet, om hur övergångar, från introduktionsprogram till ett nationellt program, eller annat program inom gymnasieskolan fungerar organisatoriskt för elever med en tidigare eller pågående negativ utbildningsspiral. Detta för att finna faktorer på organisations, grupp- och individnivå som gynnar trivsel och motverkar skolavhopp. Studiens teoretiska utgångspunkt för arbetet är systemteori och Bronfenbrenners (1994) ekologiska utvecklingsmodell, samt metoden för arbetet är semistrukturerade intervjuer, vilka utförts med åtta informanter från fyra olika gymnasieskolor i fyra olika kommuner. I resultatet efterfrågas fungerade rutiner kring överlämningar, att de individuella studieplanerna är för eleven, rätt ifylld samt att den har medvetandegjorts och tydliggjorts för eleven, samarbete mellan programmen, att anpassningar och stöd ska dokumentera framgångsfaktorer inför överlämningen, att inneha goda relationer och att förbereda eleven inför övergången. I arbetets diskussionsdel diskuteras bakgrund och tidigare forskning tillsammans med studiens resultat. Studiens resultat stämmer mestadels överens med tidigare forskning, dock inte vad det gäller de individuella studieplanerna, här ställer sig studiens resultat sig ensam gentemot vad forskning visar.

Den här studien handlar om introduktionselevers tankar kring inkludering och arbetssätt i ämnet matematik. Många elever på grundskolan tycker att matematik är ett svårt ämne. Några av dem når inte ett godkänt betyg i slutet av år 9 och väljer att gå ett introduktionsprogram på gymnasiet. En stor andel av de elever som jag har mött på introduktionsprogram genom åren är i matematiksvårigheter. Dessa elever har ofta dåligt självförtroende, upplevt en frustration över att inte förstå, har många negativa erfarenheter och liten motivation till att arbeta med ämnet. Många har matematikängslan framför allt vid provtillfällen men också i olika klassrumssituationer. För att få en djupare förståelse för elevers tankar om ämnet matematik har jag i denna studie sökt svar på vilken upplevelse av inkludering elever har av matematik samt vilka arbetssätt och metoder elever tror kan leda till högre måluppfyllelse. Det gjorde jag genom att genomföra sex semistrukturerade intervjuer på två gymnasieskolor i en medelstor kommun. Resultatet visar att det till viss del finns en inkludering för alla elever utom en men att den skiljer sig åt mellan eleverna när det gällde dynamisk-, innehålls- och deltagande inkludering. De arbetssätt och metoder som dessa elever anser kan leda till större måluppfyllelse i matematik varierar utifrån varje enskild elevs behov. Några gemensamma framgångsfaktorer som nämns är tydliga och anpassade genomgångar och att få arbeta i mindre grupp med klasskamrater som befinner sig på samma kunskapsnivå. Även lärarens förmåga att kommunicera och skapa goda relationer anser dessa elever vara viktiga faktorer för att lyckas. Genom att få tillgång till elevers tankar om ämnet matematik kan lärare skapa en mer gynnsam undervisningssituation och ett mer individuellt anpassat innehåll. Något som jag tror kan skapa en större motivation hos eleven för ämnet och därigenom en större måluppfyllelse.

<p><p>Studien utgår ifrån olika faktorer som kan påverka hälsan positivt eller negativt, dessa faktorer benämns som risk- respektive friskfaktorer. Faktorerna har tagits fram utifrån en genomförd litteraturstudie samt en första överblicksintervju. En fördjupning i en flyktingsamordnares syn på ett introduktionsprogram för flyktingar har genomförts. Syftet är att ur ett kommunikationsperspektiv ta reda på hur en flyktingsamordnare försöker påverka de utvalda risk- och friskfaktorerna, samt att utforska vilka kommunikationskanaler som används och mot vilka kommunikationen riktar sig. För att samla in data har två intervjuer med en flyktingsamordnare genomförts. I resultatet framgår att  flyktingsamordnaren kommunicerar med olika arenor och använder sig av varierande  kommunikationskanaler för att nå fram och påverka bland annat den egna organisationen, allmänheten och deltagarna i introduktionen.</p></p>

<p>Uppsatsens utgångspunkt var en förfrågan från en division vid ett framgångsrikt industriföretag. Företaget genomförde nyligen en omorganisation och ett antal nya mellanchefer rekryterades. Det fanns inget introduktionsprogram för chefer vid Divisionen, vilket skulle kunna bidra till en tryggare och bättre start för de nya cheferna ur ett lärperspektiv. För organisationen kan ett sådant program medverka till att chefer med utvecklingspotential väljer att stanna kvar vid företaget och gör karriär.</p><p>Syftet med uppsatsen var att analysera hur förutsättningarna för och behovet av stöd och utvecklingsinsatser ser ut för nya mellanchefer under introduktionsperioden. Analysen var utgångspunkt för utformandet av ett introduktionsprogram vid den aktuella Divisionen. Den frågeställning som löpte som en röd tråd genom hela studien var: "Vilka faktorer är viktiga att beakta vid utformande av introduktionsprogram för nya mellanchefer?".</p><p>Studien inleddes med en litteraturgenomgång och därefter gjordes en empirisk utredning vid Divisionen. Den empiriska utredningen genomfördes i form av en textanalys av företagets strategidokument och en intervjuundersökning. Studien visade att de organisatoriska förutsättningarna för lärande var goda vid Divisionen. Det framkom också att det som genomsyrar mellanchefers arbete, är dels ambitionen att få verksamheten att fungera tillfredsställande, men framförallt är det den sociala interaktionen mellan chefen och medarbetarna. Mellanchefers lärande och utveckling uppfattas som utmanande för identitetsarbetet och självbilden, och kan snarare beskrivas som en mognadsprocess än som kunskapsutveckling.</p><p>En bland flera viktiga slutsatser var att ett introduktionsprogram för mellanchefer bör utformas på ett flexibelt och behovsanpassat sätt. Nya chefer behöver stöd i form av utbildning och individuell handledning, och de behöver garanteras tid för lärande och utveckling. Den empiriska utredningen visade att mellanchefers arbetssituation var pressad och att det fanns brister gällande stöd och feedback, vilket är en farhåga för lärprocessen. Uredningen visade även andra farhågor som bör beaktas för att ett introduktionsprogram ska leda till önskade konsekvenser på sikt. Den sammantagna uppfattningen angående ett introduktionsprograms effekter var, trots vissa farhågor, att det fanns mycket att vinna med en sådan insats för såväl den nyanställda chefen som organisationen. En av mellancheferna uttryckte det så här: "Är man trygg så fungerar man bättre. Tänk vad skönt det skulle vara att komma ny som chef och få veta, här är din introduktionsplan och veta att den fullföljs...företaget skulle upplevas seriöst".</p>

Studien utgår ifrån olika faktorer som kan påverka hälsan positivt eller negativt, dessa faktorer benämns som risk- respektive friskfaktorer. Faktorerna har tagits fram utifrån en genomförd litteraturstudie samt en första överblicksintervju. En fördjupning i en flyktingsamordnares syn på ett introduktionsprogram för flyktingar har genomförts. Syftet är att ur ett kommunikationsperspektiv ta reda på hur en flyktingsamordnare försöker påverka de utvalda risk- och friskfaktorerna, samt att utforska vilka kommunikationskanaler som används och mot vilka kommunikationen riktar sig. För att samla in data har två intervjuer med en flyktingsamordnare genomförts. I resultatet framgår att  flyktingsamordnaren kommunicerar med olika arenor och använder sig av varierande  kommunikationskanaler för att nå fram och påverka bland annat den egna organisationen, allmänheten och deltagarna i introduktionen.

ABSTRACT Titel: CoDriver - Handledarens kunskap som villkor för effektiva introduktionsprogram i arbetslivet Nivå: D-uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Per Angemo Handledare: Agneta Sundström Datum: 2011 – maj   Syfte: Mot bakgrund av att det idag finns behov av att låta nyanställda få ta tid att gå igenom ett introduktionsprogram syftar denna fallstudie till att undersöka följande frågeställningar: 1) Hur arbetar organisationer i dag med planering, genomförande och uppföljning av introduktionsprogram i samband med rekrytering? samt 2) Hur kan en ökad kunskap kring prestationsvillkor, grupprocesser och ledarskap förändra en organisations syn på introduktionsprogrammets vikt, planering, genomförande och uppföljning? Metod: Undersökningen har genomförts i formen av en fallstudie. Inom ramen för fallstudien har i första hand genomförts fokusgrupper. Dessa har sedan kompletterats med enkätundersökningar. Fallstudien är alltså baserad på såväl kvalitativ som kvantitativ data. Resultat &amp; slutsats: Fallstudien visade att de deltagande organisationerna innan genomförd utbildning avsatte mycket lite tid för planering, genomförande och uppföljning av introduktionsprogram i samband med rekrytering. I de flesta av organisationerna fanns dock ett formellt styrdokument att arbeta efter men kännedomen kring dessa var i allmänhet låg hos de medarbetare som förväntades genomföra introduktionen. Efter genomförd utbildning visar fallstudien på en ökad insikt i vikten av en helhetssyn kring introduktionsprogrammet bland deltagarna i allmänhet och bland de deltagare som om utbildningen varit kostnadsbelagd inte fått möjligheten att gå den i synnerhet. Så väl hos chefer med personalansvar som hos övriga medarbetare som gick utbildningen har ett behov av vidare utbildning kring ledarskap och grupprocesser tydliggjorts vilket också stärker uppfattningen att det projekt som beskrivs i fallstudien får anses ha uppnått de uppsatta målen. Grundat på de svar som framkommit på undersökningens forskningsfrågor anses undersökningens syfte vara uppfyllt. Förslag till fortsatt forskning: I och med den korta tid som passerat mellan utbildningsinsatsen och denna undersökning är det svårt att göra mätningar kring intressanta mått som personalomsättning och medarbetarindex vilka skulle kunna illustrera effekterna av utbildningsinsatsen ur ett längre perspektiv. Detta är dock ett intressant uppslag för vidare forskning. Uppsatsens bidrag: Undersökningens resultat är av värde för alla typer av organisationer som regelbundet ställs inför att genomföra en rekryteringsprocess i och med att det tydliggör behovet av utbildning kring ledarskap och grupprocesser för den som ska vara handledare i ett introduktionsprogram. Nyckelord: introduktionsprogram, grupprocesser, ledarskap, prestation, rekrytering / ABSTRACT Title: CoDriver - supervisor's knowledge as a condition for effective new employee orientation programs in the workplace Level: Final assignment for Master Degree in Business Administration Author: Per Angemo Supervisor: Agneta Sundström Date: 2011 - May Aim: Given that today there is a need to allow new employees to take time to go through an orientation program this case study aims to examine the following issues: 1) How do organizations today plan, implement and monitor new employee orientation programs? and 2) How can a better understanding of prerequisites of workplace performance, group processes and leadership change an organization's approach to new employee orientation programs? Method: Research was conducted in the form of a case study.  Data collection has primarily been made through focus groups and surveys. The case study is thus based on both qualitative and quantitative data. Results &amp; conclusion: The case study showed that the participating organizations before the completion of the training devoted very little time for planning, implementation and monitoring of new employee orientation programs. After completing the supervisor training program organizations taking part in this study showed a greater understanding of the importance of an overall view of the new employee orientation program, meaning for example leadership, group orientation or performance prerequisites.   Suggestions for future research: With the short time that passed between training effort and this study, it is difficult to make measurements on interesting dimensions as staff turnover and employee satisfaction index which could illustrate the effects of educational intervention in a longer perspective. However, this is an interesting idea for further research. Contribution of the thesis: Results of this case study are of value for all types of organizations that are regularly faced with implementing a recruitment process in that it highlights the need for leadership training and knowledge of group processes in order to become an effective supervisor in new employee programs. Keywords: new employee orientation program, group processes, leadership, workplace performance, recruitment

Denna studie syftar till att undersöka hur en förändringsprocess gällande en kommuns introduktionsprogram tar hänsyn till de behov som utbildningen avser att möta. Avsikten är att få enhetschefers, utvecklingsledares, rektorers, studievägledares och lärares bild av det förändringsarbete som pågår och analysera detta ur olika specialpedagogiska perspektiv samt ur ett organisatoriskt perspektiv. Denna studie bygger på tolv intervjuer och är en fallstudie med en kvalitativ ansats. Resultatet visar att i försök att skapa en inkluderande verksamhet framträder svårigheter som förstås ur dilemmaperspektivet. Det traditionella perspektivet verkar sida vid sida med det relationella perspektivet när skolan försöker möta elever utifrån olika förutsättningar och behov, samtidigt som de ska organisera en likvärdig utbildning. Främst det radikala gemenskapsorienterade och individorienterade inkluderingsperspektivet finns representerad i resultatanalysen. Det finns strömningar mot social inkludering vilket skulle innebära att flera samhälleliga nivåer behöver beaktas, inkluderingen kan inte reduceras till enbart den skola där eleven befinner sig. I styrgruppen finns och delas en känsla av att förändringen är nödvändig och att den behövs. Däremot så saknas en samsyn till varför förändringen genomförs och vad den ska leda till. Gemensam vision och mål saknas vilket äventyrar förändringsarbetets genomslag. En förutsättning för det fortsatta arbetet är att det utarbetas en strategi för att överbrygga de många hinder som framkommit.

Uppsatsens utgångspunkt var en förfrågan från en division vid ett framgångsrikt industriföretag. Företaget genomförde nyligen en omorganisation och ett antal nya mellanchefer rekryterades. Det fanns inget introduktionsprogram för chefer vid Divisionen, vilket skulle kunna bidra till en tryggare och bättre start för de nya cheferna ur ett lärperspektiv. För organisationen kan ett sådant program medverka till att chefer med utvecklingspotential väljer att stanna kvar vid företaget och gör karriär. Syftet med uppsatsen var att analysera hur förutsättningarna för och behovet av stöd och utvecklingsinsatser ser ut för nya mellanchefer under introduktionsperioden. Analysen var utgångspunkt för utformandet av ett introduktionsprogram vid den aktuella Divisionen. Den frågeställning som löpte som en röd tråd genom hela studien var: "Vilka faktorer är viktiga att beakta vid utformande av introduktionsprogram för nya mellanchefer?". Studien inleddes med en litteraturgenomgång och därefter gjordes en empirisk utredning vid Divisionen. Den empiriska utredningen genomfördes i form av en textanalys av företagets strategidokument och en intervjuundersökning. Studien visade att de organisatoriska förutsättningarna för lärande var goda vid Divisionen. Det framkom också att det som genomsyrar mellanchefers arbete, är dels ambitionen att få verksamheten att fungera tillfredsställande, men framförallt är det den sociala interaktionen mellan chefen och medarbetarna. Mellanchefers lärande och utveckling uppfattas som utmanande för identitetsarbetet och självbilden, och kan snarare beskrivas som en mognadsprocess än som kunskapsutveckling. En bland flera viktiga slutsatser var att ett introduktionsprogram för mellanchefer bör utformas på ett flexibelt och behovsanpassat sätt. Nya chefer behöver stöd i form av utbildning och individuell handledning, och de behöver garanteras tid för lärande och utveckling. Den empiriska utredningen visade att mellanchefers arbetssituation var pressad och att det fanns brister gällande stöd och feedback, vilket är en farhåga för lärprocessen. Uredningen visade även andra farhågor som bör beaktas för att ett introduktionsprogram ska leda till önskade konsekvenser på sikt. Den sammantagna uppfattningen angående ett introduktionsprograms effekter var, trots vissa farhågor, att det fanns mycket att vinna med en sådan insats för såväl den nyanställda chefen som organisationen. En av mellancheferna uttryckte det så här: "Är man trygg så fungerar man bättre. Tänk vad skönt det skulle vara att komma ny som chef och få veta, här är din introduktionsplan och veta att den fullföljs...företaget skulle upplevas seriöst".