Gymnasiereformen Gy11 genomfördes hösten 2011 med fem introduktionsprogram för de elever som inte är behöriga till de ordinarie nationella programmen. Syftet med studien är att belysa hur introduktionsprogrammens verksamhet har organiserats vid två gymnasieskolor, samt de beskrivningar som finns av eleverna hos personalen. Artikeln består av två fallstudier där personal har intervjuats med semi-strukturerade intervjuer och dokument har studerats. Studiens teoretiska utgångspunkt är socialkonstruktionism. Studien visar att skolorna håller på att utveckla organisationen, men att det ännu återstår en hel del att göra. Att kombinera teori med praktik ses ofta som en framkomlig väg för många elever. Samtliga deltagare betonar vikten av engagemang, närhet och goda relationer till eleverna för att få dem att växa som människor och stärka elevernas identitet. / Upper Secondary School Reform, Gy11, was carried out in autumn 2011 with five introductory programs for those students who were not authorized to mainstream national programs. The purpose of the study is to illustrate how the introductory programs have been organized at two upper secondary schools, and how the students are described by the staff. The article consists of two case studies where staff has been interviewed with semi-structured interviews, and documents have been studied. The theoretical starting point is social constructionism. The study shows that schools are developing the organization, but there is still a lot to do. Combining theory with practice is often seen as a viable option for many students. All participants stress the importance of commitment, proximity and good relations to make them grow as people, and to work to strengthen the students’ identity.

Syfte: Syftet med denna studie är att öka kunskapen gällande introduktionsprogrammets betydelse för företag, för att i förlängningen möjliggöra för företag att effektivisera sitt HR-arbete.   Metodik och teoretisk referensram: En kvalitativ fallstudie med en induktiv ansats. Det empiriska materialet har samlats in genom intervjuer och fokusgrupper på tre företag inom industribranschen. vår teoretiska referensram innefattar introduktionsprogram, personalomsättning och mentorskap.   Slutsats: Inom introduktionsprogrammet finns det vissa komponenter som är mer avgörande än andra. Vilka är: struktur, upplärning, information, sociala och informella aspekter samt uppföljning. I förlängningen kan denna kunskap användas av företag och möjliggöra att de kan effektivisera sitt HR-arbete.   Vilken betydelse introduktionsprogrammet har för ett företag påverkas av förutsättningar, behov och problem inom det specifika företaget. Vissa faktorer påverkar samt har en påverkan på introduktionsprogrammet. Faktorerna kan förbättras med ett introduktionsprogram men också påverkas negativt. I förlängningen påverkar introduktionsprogrammet företags förmåga att bland annat behålla och utveckla personal, vilket kan skapa möjligheter för konkurrensfördelar och ökad lönsamhet. / Purpose: The purpose of this field study is to examine what importance an onboarding program has for businesses. By extension, businesses can develop their HR-processes in line with the findings of this study.   Methodology and theoretical reference framework: A qualitative case study within the industrial field with an inductive approach. Three different organizations within the industrial field are examined in the study. The empirical material was collected through unstructured interviews and focus groups. The theoretical reference framework includes Onboarding program, Turnover rate and Mentorship.   Conclusion: The study highlights crucial components of an onboarding program which are: structure, on the job training, information, social and informal aspects and follow-up. This knowledge can be used to make HR-processes more efficient. The findings of this paper are that the onboarding program will have a long term impact on businesses.   The importance of an onboarding program depends on the business. Advantages such as a decreased turnover rate and a motivated workforce can be earned by develop and implement an effective onboarding program within the organization.

In this qualitative case-study, EFL teachers’ experience and views regarding homogeneous and heterogeneous ability groups are investigated. Four EFL teachers working in the Introduction program in upper secondary school were interviewed through semi-structured questions. The interviews were held individually and conducted by the researcher. The questions focused on a teacher perspective as well as a student perspective and the teachers were also asked whether they preferred any of the two ability groups and possible reasons for this. The answers were quite similar and the teachers mentioned some common factors, such as time and efficiency, assignments, lectures, student interaction and learning progression. It was clear that the teachers found homogeneous ability groups easier to manage and this was also the group that three of them preferred working with. Additional reasons for this choice was the experience that this type of group was more beneficial for students and the teachers also felt more successful in their roles as teachers. Although one teacher mostly agreed with the others she was more in favour of heterogeneous ability groups, or a mix of both groups, because it allowed students to develop in their own pace and from their individual preferences and she also experienced more satisfaction in finding the right structure and strategies for each student. / I den här kvalitativa fallstudien undersöks engelsklärares erfarenheter och perspektiv angående homogena och heterogena nivågrupper. Fyra engelsklärare som arbetar på introduktionsprogrammen inom gymnasieskolan intervjuades genom semistrukturerade frågor. Intervjuerna genomfördes individuellt och av forskaren. Frågorna fokuserade på ett lärarperspektiv likväl som ett elevperspektiv och lärarna fick också svara på frågan om de föredrog någon av de två nivågrupperingarna och ange möjliga orsaker till detta. Svaren var någorlunda lika och samtliga lärare lyfte några gemensamma nämnare så som tid och effektivitet, uppgifter, genomgångar, elevinteraktion samt inlärningsprogression. Det var tydligt att lärarna ansåg det enklare att hantera homogena nivågrupper och det var även den typ av grupp som tre av dem föredrog att arbeta med. Ytterligare orsaker till detta var upplevelsen att denna typ av grupp var mer gynnsam för elever och lärarna kände sig även mer framgångsrika i rollen som lärare. Även om en lärare ofta höll med övriga så föredrog hon heterogena nivågrupper, alternativt en blandning av båda grupper, då detta lät elever utvecklas i sin egen takt och utifrån sina individuella förutsättningar. Hon upplevde också mer tillfredsställelse av att hitta rätt struktur och strategier för varje elev.

Offentliga organisationer har ofta begränsade finansiella resurser att förhålla sig till. Med den ökade konkurrensen på arbetsmarknaden om kompetent personal finns ett behov för även offentliga organisationer att arbeta med dess attraktivitet gentemot intressenter. Syftet med studien var att erhålla ökad förståelse för hur attribut värderas av yrkesgruppen sjuksköterskor och således påverkar valet av arbetsgivare. De identifierade attribut som studien undersökte var: ledarskap, lön, stimulans, lojalitet, status, arbetstider, fysisk aktivitet och relationer. Vidare ämnade uppsatsen undersöka om det kliniska basåret, som är ett försök från arbetsgivarens sida att uppnå ökad attraktivitet, har förbättrat organisationens förmåga att attrahera sjuksköterskor till organisationen. Detta gjordes för att erhålla ökad kunskap och förståelse kring vilka attribut som faktiskt anses attraktiva av yrkesgruppen och därmed kan öka de anställdas benägenhet att vilja stanna kvar inom organisationen, och på så vis är önskvärda för arbetsgivaren att ta hänsyn till i arbetet med organisationens employer brand. Studien utgjordes av en deduktiv metod och genomfördes på legitimerade sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter som när studien genomfördes gick termin fem och sex. Föreliggande studie bekräftar delar av tidigare forskning och gav indikationer om att de undersökta attributen faktiskt är av betydelse i val av arbetsgivare. Studien gav även indikationer att organisationens attraktivitet är beroende av vad medarbetare och externa aktörer kommunicerar för typ av information om den. De fem högst värderade attributen vid val av arbetsgivare var enligt studien: lojalitet, relationer, lön, arbetstid och stimulans. Studien indikerade att det kliniska basåret inte motsvarar respondenternas förväntningar och inte heller bidrar till organisationens attraktivitet i nämnvärd utsträckning. Som tidigare studier visar kan organisationens attraktivitet utgöra en nyckelvariabel i avgörandet om en potentiell medarbetare kommer intressera sig för organisationen eller inte. / Public organizations often have limited financial resources and need to take them into consideration when managing the establishment. There is a need for public organizations to work with attractiveness towards stakeholders because of the, now, increasing competition for qualified personnel. The purpose of this study is to obtain an increased comprehension of how various attributes are valued by nurses and thus affect the choice of employers. The identified attributes to be examined are the following: Leadership, wages. stimulus, loyalty, status, working hours, physical activity and relationships. Furthermore, this paper aim to investigate whether the introductionprogram ”Kliniskt basår”, which is an employer’s attempt to achieve increased attractiveness, has improved the organization’s ability to attract nurses to their working force. This study is conducted to better understand, and gain knowledge about, which attributes stakeholder and employers take in to consideration when deciding to stay with-in an organization. The result would therefore be desirable for the employer to take into deliberation when designing the organizations employer brand. This study has a deductive approach and was conducted on licensed nurses and nursing students, which had at the end of the study passed semester five and six. The present study confirms parts of previous research and provides indications that the investigated attributes are of importance when choosing employers. The study also provides indications that the organizations attractiveness depends on the employees, and other external stakeholders portrayal of it. According to the study, the five most valued attributes in the choosing of employers are loyalty, relationships, wages, working hours and stimulus. The study indicates that the examined introduction program does not correspond to the expectations of the respondents; neither does it contribute to the attractiveness of the organization. As previous studies show, the appeal attractiveness of the organization may be a key factor in determining whether a potential employee will be interested in the organization or not.