Syftet med denna uppsats är att nå en ökad förståelse av studie- och yrkesvägledares reflektioner om sitt eget lärande i arbetslivet. Frågeställningarna som ligger till grund är vilka erfarenheter vägledare ger uttryck för när det gäller sitt lärande i arbetslivet, samt i vilka situationer de anser att de lär i arbetet. Inriktningen har valts mot bakgrund av vägledarnas viktiga roll att vägleda individer till utbildnings- och yrkesval. Lärande i arbetslivet är en viktig aspekt som leder till förbättrade kunskaper vilket i sin tur ökar kvalitén i vägledningen av elever och klienter. Uppsatsen är en kvalitativ studie och har en hermeneutisk ansats. Datamaterialet samlades in genom fyra semistrukturerade intervjuer. Resultatet har tolkats med hjälp av teoretiska modeller om lärande och kompetensutveckling. Resultatet för studien visar att lärande sker på olika sätt såsom genom nätverk, arbetslivserfarenhet, kollegor, utbildningar, informationsmöten samt genom tolkning och tillämpning av lagar, regler och förordningar. Lärande sker främst i mötet med klienten och genom annan social interaktion med omgivningen. Vid vägledningsmötet blir skapas motivation att lära nytt. Kombinationen mellan formellt och informellt lärande utgör grunden för god yrkeskompetens. Skilda uppfattningar råder emellertid om betydelsen av det formella lärandet kopplat till karriär, vilket ses som såväl överordnat som underordnat i förhållande till det informella lärandet.

Idag ställs det höga krav på kompetens och att vi ständigt ska lära i arbetet. Kraven innebär ett stort behov av kompetensutveckling och ett livslångt lärande. Finns ingen drivkraft att utvecklas är det svårt att finna en plats på arbetsmarknaden. Syftet med denna studie är att beskriva hur chefer upplever sina möjligheter till utveckling och lärande i arbetet. Underlag för studien är nio intervjuer med chefer i olika branscher i både den offentliga och privata sektorn. Studien visar att respondenterna är utvecklingsbenägna. De nöjer sig inte med den kompetens de redan besitter, utan strävar ständigt efter att lära nytt. En röd tråd genom respondenternas svar är hur viktigt det är att träffa andra människor och lära tillsammans. De söker inte status och ekonomisk belöning, utan det är just möjligheten att få lära och utvecklas i arbetet som de drivs av.

Denna studie ämnar belysa coaching och undersöka relationen mellan coaching och kompetensutveckling. Syftet är att undersöka hur coaching kan hjälpa till kompetensutveckling i arbetslivet. Genom en kvalitativ textanalys granskas texter om arbete med kompetensutveckling. Intentionen med granskningen är att undersöka likheter mellan coaching och arbete med kompetensutveckling. Texterna valdes slumpmässigt ut med förutsättning att de hade en gemensam faktor, vilket i detta fall är att de representerar olika fackförbund. Med hermeneutik som vetenskaplig ansats tolkas texterna med hjälp av den hermeneutiska cirkeln som tillvägagångssätt. Tolkningarna analyseras sedan med hjälp av teori kring coaching för att se eventuella likheter till arbetet med kompetensutveckling. Analysen av texterna visar ett resultat där likheter mellan arbete med kompetensutveckling och coaching är synliga. Dessa likheter utgör motiveringen till resultatet som visar att coaching kan hjälpa till kompetensutveckling. De olika likheterna visar också hur coaching kan hjälpa till kompetensutveckling i arbetslivet. En slutsats som dras är att coachingens kommunikation och öppna förhållningssätt skapar starka motiv till hur det kan hjälpa utveckling av kompetens.

Denna studie undersöker hur anställda upplever att arbetet med Corporate Social Responsibility (CSR) påverkar lärandet på arbetsplatsen. Syftet med uppsatsen är att undersöka om och hur arbetet med CSR upplevs påverka lärandet inom en organisation. Studien grundar sig på kvalitativ forskningsintervju  med fem anställda på ledningsnivå inom fem olika organisationer. De fem anställda som intervjuas arbetar alla med ansvar för CSR inom medelstora till stora organisationer som uttalat arbetar med CSR. De teoretiska utgångspunkter som används i studien är främst Per-Erik Ellströms perspektiv på lärande i arbetslivet och denna används även som ett verktyg för att analysera det insamlade datamaterialet. Genom den utförda undersökningen framgår det att CSR faktiskt påverkar lärandet inom en organisation. Studien visar att den komplexa naturen hos begreppet CSR ger utrymme för lärande inom arbetet med CSR men visar även att det finns en ambivalens i de upplevelser som framgått om huruvida CSR som begrepp verkligen bidrar till lärande på arbetsplatsen. Dock visar studien på att det finns potential till lärande i arbetet med CSR.

Utvecklingssamtal mellan chefer och medarbetare har en central roll på svenska arbetsplatser (Lindgren, 2001). Idag ses medarbetaren från Human Resources Managements perspektiv mer som en tillgång att värna om än en kostnad. För att företaget ska kvarstå som en framgångsrik aktör på marknaden krävs det att medarbetarna ständigt utvecklas och försörjs med rätt kompetens för uppdraget. Zainab Marrakchi, student från KTH och Stockholms Universitet har skrivit ett examensarbete om utvecklingssamtal hos Atlas Copco Construction Tools AB i Kalmar och har förslag på hur deras utvecklingssamtal kan nå högre kvalité. Syftet är att undersöka hur utvecklingssamtal uppfattas av chefer och medarbetare på ett teknikföretag. Studien har en metodtriangulering som består av medlevande observation, enkätstudier samt fokusgruppssamtal. För att ge studien ett djupare perspektiv genomfördes en diskursanalys av två fokusgruppssamtal bestående av chefer och medarbetare från arbetsplatsen. Diskursanalysen användes i denna studie som redskap för att få en förståelse av hur chefer och medarbetare i den sociala praktiken, det vill säga i sin arbetsplats, karaktäriserar den diskursiva praktiken av utvecklingssamtal. Dessutom har studien intresse i att undersöka hur de anställda ser att sina utvecklingssamtal kan nå högre kvalité. Studien visar att samtalen genomförs regelbundet med varje medarbetare men utan att följa rekommendationer kring utvecklingssamtal. Chefer är skickligast i att förbereda sig och genomföra utvecklingssamtal, samtalen får även relativt bra betyg av cheferna där nio av tio chefer anser att utvecklingssamtal är en bra grund för verksamhetsutveckling. Den största andelen av medarbetarna har förtroende för cheferna vilket utgör ett villkor för samtal i de olika komfortnivåerna. Cheferna har med sitt ledarskap lämnad ett gott intryck hos medarbetarna där sju av tio anser att cheferna är goda lyssnare och vet vad medarbetarna vill. Utvecklingssamtalen får däremot inte lika bra betyg bland medarbetarna. Endast varannan tjänsteman och mindre än två av tio arbetare anser att utvecklingssamtalen leder någonstans och uppfattningen om utvecklingssamtal som medarbetarna får från sina kollegor är sällan positiva. Denna studie visar att syftet med utvecklingssamtal på denna arbetsplats och målen som varje enskilt samtal ska uppfylla är inte självklart kända hos medarbetarna. Atlas Copco behöver se över sina rutiner kring utvecklingssamtal och rekommendationer behöver följas för att kvalitén ska höjas. Medarbetarna vill se en förnyelse av de befintliga mallarna genom att ge de en ny utformning och ett nytt innehåll. Deltagarna i fokusgruppssamtalen uppfattar mallarna som föråldrade och saknar anknytning till företagets vision och mål. Deltagarna i studien medgav att de ser att medarbetarna kan bli bättre på att förbereda sig om de får utrymme för det. Detta genom att avsätta en särskild tid för förberedelsen. Utan förberedelse är risken stor att samtalet inte mynnar ut i något. Det finns önskemål om att enas om rutiner kring hur samtalsguiden ska hanteras samt tydliga riktlinjer om hur chefer ska administrera samtalet i dess olika faser. Det är tyvärr ganska vanligt av flera arbetsplatser att slarva med uppföljning av utvecklingssamtal. Det som är mest utmärkande i undersökningen är signifikanta skillnader mellan tjänstemän och arbetar i attityder kring utvecklingssamtal. Tjänstemän upplever att de är mer förberedda och är i högre grad mer framtidsorienterade när det kommer till utvecklingssamtal. Mindre än två av tio arbetare ser att samtalen leder till något vilket kan jämföras med andelen tjänstemän som motsvarar en av två. Åtta av tio tjänstemän respektive endast tre av tio arbetare ser att utvecklingssamtalen är nödvändiga. Yrkesgrupperna kommer från olika utbildningsbakgrunder och utför på företaget olika uppgifter. Deras arbetsmiljöer ser olika ut och storleken på 3 arbetsgrupper skiljer sig. Dessa skillnader indikerar att instrumentet inte är anpassat efter alla medarbetare och vi idag står framför verksamhetsanpassade utvecklingssamtal.

<p>Denna studie beslyser de vuxnas lärande i förskoleverksamhet, där personalen hela tiden är inbegripna i ett lärande. Mycket lärande för personalen sker utifrån reflektion och dialog med kollegor.</p>

Denna studie beslyser de vuxnas lärande i förskoleverksamhet, där personalen hela tiden är inbegripna i ett lärande. Mycket lärande för personalen sker utifrån reflektion och dialog med kollegor.

I vilken utsträckning åstadkommer ledarskapsutveckling effekter och resultat för de företag som bekostar och upphandlar ledarprogram? I föreliggande uppsats undersöks vilka effekter och resultat som kan härledas till företagsinterna program genom djupintervjuer av respondenter inom Folktandvården Skåne.  Undersökningen visar att programmet gett effekter på individuell och organisatorisk nivå - framförallt i en förflyttning från ett operationellt till ett mer relationellt perspektiv men också i fråga om en utvecklad helhetssyn på uppdraget som framförallt visar sig i ett utvecklat ledningsgruppsarbete.  Resultaten visar också att utformningen av programmen har betydelse i fråga om verksamhetsnära integration. Individer utvecklar såväl chefs- som ledarkompetens samtidigt som organisationen genom samordning av program och verksamhetsutveckling skapar goda förutsättningar för tillämpning av lärande.  Resultaten visar också att programmen och aktiviteter i företaget kan utgöra interna handlingsarenor, där ledarna genom interaktion i handling, utvecklar verksamhetsnära lärande och kunskap tillsammans med andra chefer där den egna kompetensen prövas och bekräftas.

Syftet med studien är att utveckla kunskap om yrkesverksamma pedagogers motivation till vidareutbildning. Metoden bestod av kvalitativa semistrukturerade intervjuer som utfördes på fem pedagoger som arbetade i Sverige. Analysen bestod av en Interpretativ Fenomenologisk Analys och resultaten pekar på att det finns både inre och yttre motivationsfaktorer till att vidareutbilda sig. Utöver det så visar resultaten att de inre motivationsfaktorerna var starkast när det kommer till motivation till vidareutbildning. Dessa motivationsfaktorer består bl.a av en tro på att pedagoger är viktiga för samhället, konsekvenser av elever, ämnes- och intresse relaterade motivationer och hur kollegor kan påverka motivationen.

Bakgrunden till studien är siffror tillhandahållna från Tandvårdssamordning Koncernkontoret som visar en minskning av antal utfärdade N-intyg. I ett gemensamt samverkansavtal mellan Västra Götalandsregionen och kommuner i Västra Götaland står det att varje kommun ansvarar för identifiering av individer som har rätt till ett N-intyg och därefter utfärda det. I den utvalda kommunen som studien utfördes ingår utfärdandet av N-intyg i sjuksköterskornas arbetsuppgifter och för att kunna utföra denna arbetsuppgift behövs viss specifik kunskap. Inom arbetspedagogik beskrivs lärande i arbetslivet ofta som obligatoriskt och integrerat i det dagliga arbetet, där den egna viljan att lära kan påverka de anställdas engagemang.       Syftet med denna studie är att undersöka sjuksköterskors upplevelser av handlingsberedskap att utfärda N-intyg efter genomgången utbildning. Handlingsberedskap kan ses både ur ett psykologiskt perspektiv och ett pedagogiskt perspektiv, där handlingsberedskap föregås av kunskap, stöd, motivation och villighet att agera.      Metoden som användes var semistrukturerade intervjuer för att få en förståelse av deras upplevelser gällande handlingsberedskap. Intervjuerna genomfördes i en stad i Västra Götaland.        Resultatet visade att sjuksköterskors handlingsberedskap att utfärda N-intyg kan påverkas av både yttre och inre faktorer beroende av vilken vårdverksamhet hen arbetade i och effekterna av olika faktorer kunde ses mer eller mindre tydligt. Att medverka till utfärdandet av N-intyg upplevde informanterna som meningsfullt då innehavande av N-intyg gav positiva effekter för vårdtagaren. En gemensam faktor som informanterna upplevde oberoende av var hen arbetade, gällde tidsbrist och stress vilket försvårade handlingsberedskapen. Behovet av stöd vid inhämtande av information från kollegor, utbildning och Tandvårdssamordning Koncernkontoret var olika stort, då kunskapen skiljer sig åt beroende på inom vilken vårdform N-intyg ska utfärdas.       Den slutsats som kan dras utifrån studien visar att stöd, kunskap och motivation kan både förstärka, försvaga och försvåra sjuksköterskors handlingsberedskap beroende av i vilken form stöd, kunskap och motivation ges.