<p>Syftet med denna studie var att se närmare på gymnasieelevers vilja och lust för fortsatta studier i kemi. Studien genomfördes med kvalitativa intervjuer av tio gymnasieelever på det naturvetenskapliga programmet på en mindre ort i Sverige. Resultatet visade på att alla dessa elever ville läsa vidare efter gymnasiet, men enbart två kunde tänka sig en kemiutbildning. Övriga elever hade antingen redan bestämt sig för någon annan utbildning eller blivit avskräckta från att läsa kemi på grund av sättet undervisningen var upplagd i skolan. De elever som möjligen skulle vilja läsa vidare inom kemiområdet kände, liksom flera av de andra eleverna, att skolan inte givit tillräcklig information kring möjliga yrken inom de olika naturvetenskapliga områdena.</p>

Syftet med denna studie var att se närmare på gymnasieelevers vilja och lust för fortsatta studier i kemi. Studien genomfördes med kvalitativa intervjuer av tio gymnasieelever på det naturvetenskapliga programmet på en mindre ort i Sverige. Resultatet visade på att alla dessa elever ville läsa vidare efter gymnasiet, men enbart två kunde tänka sig en kemiutbildning. Övriga elever hade antingen redan bestämt sig för någon annan utbildning eller blivit avskräckta från att läsa kemi på grund av sättet undervisningen var upplagd i skolan. De elever som möjligen skulle vilja läsa vidare inom kemiområdet kände, liksom flera av de andra eleverna, att skolan inte givit tillräcklig information kring möjliga yrken inom de olika naturvetenskapliga områdena.

Målet med denna uppsats är att försöka få fram vilka som är de avgörande faktorerna som påverkar ungdomar med utländsk härkomst i segregerade områden att studera vidare efter gymnasiet. Metoden som används i uppsatsen är en kvalitativ metod i form av en s.k. livshistorieintervju. Genom att använda sig av livshistorieintervju ges möjligheter för respondenterna att berätta sin historia från uppväxten i hemlandet till Sverige och de nuvarande studierna. Uppsatserna utnyttjar teorier som berör invandrarungdomars skolgång, attityder gentemot det svenska samhället, social habitus, rationellt tänkande samt om de kom frivilligt eller ofrivilligt till Sverige. Det som framkommer i uppsatsen är att ungdomarnas föräldrar, lärare, vänner och viljan att lyckas är de faktorer som påverkar dem när det gäller eftergymnasial utbildning

The purpose of the study is to examine how teachers work with technology in preschool in order to achieve the new objectives of the curriculum. Do they have sufficient experience and knowledge in the area, or are they finding that their experiences and knowledge are not enough? The intention is also to find out about if training in technology can generate interest and more applications in preschool. The method used was interviews and it was a total of eight preschool teachers in a small town in Sweden who participated in the study.   The result shows that all preschool teachers believe that technology is a vital part in preschool. They believe that the foundation is laid for the younger; they want to give them experiences that they can build upon when they grow older. The result also shows that some of the preschool teachers need to be more aware of what they are doing with technology objectives; they should not just force them into the curriculum without thought.

Problem: Many studies are written about employees stationed abroad by multinational corporations, but nothing about non-profit organisations. The NPOs from the Swedish idea-driven sector also have employees working abroad. This thesis looks at competence development opportunities for these expatriates and what their employability situation is like after moving back to Sweden. Method: The data in this qualitative study originate from interviews with individuals from different organisations. They worked as expatriates at least three years and returned and repatriated to Sweden at least a year ago. Findings: Different kinds of competence development are available to expatriates. Whether they take advantage of this depends largely on the individual’s motivation, but also on international partner organisations’ capacity and what resources are set aside by Swedish employers. The competence development show some, but not a definite correlation to employability once the expatriate has repatriated back to Sweden. The international assignment is usually a project employment which ends as they return, so the repatriate does not get much help from the NPO in transitioning back to their home country. The results are clear that that the individual is most vulnerable during the period when they are trying to re-establish a life at home. Swedish employers are unsure how to handle a job applicant with international experience and more often than not, regard the years abroad as empty space on their CV. It is up to the repatriate to use their social skills, social network and connections, be flexible, and motivate themselves to market themselves as employable individuals in order to find a job.

Vårt examensarbete har som syfte att undersöka om studie- och yrkesvägledarens roll på gymnasiet kan förändras med den nya gymnasiereform som föreslås i gymnasie-utredningen. Vi har med hjälp av intervjuer undersökt vad som påverkat eleverna till valet av yrkesförberedande gymnasieprogram samt vad de har för tankar kring fortsatta studier och arbete. Det empiriska materialet har samlats in på en gymnasieskola i Skåne genom tio kvalitativa intervjuer med elever, varav fem elever från ”Fordonsprogram-met” och fem elever från ”Hotell- och Restaurangprogrammet”, samt fyra intervjuer med vägledare. Vi har använt oss av teorier och tidigare forskning som förklarar påverkansfaktorer, framtidstankar och vägledarens roll. I vårt resultat har den stora gemensamma påverkansfaktorn bland eleverna varit deras stora intresse för respektive program. Att eleverna anser sig vara praktiskt lagda är en annan stor faktor till varför de valt yrkesförberedande gymnasieprogram då de anser att det passar dem bättre än ett studieförberedande program. Den stora gemensamma nämnaren gällande framtidstankar är att majoriteten av eleverna kan tänka sig fortsatta studier efter att ha arbetat ett par år inom det de utbildar sig till under gymnasietiden. I vårt resultat har det framkommit att vägledarna anser att den stora skillnaden för deras yrkesroll är om studie- och yrkesvägledning skrivs in i skollagen.

This Master´s thesis is a user study of nurses participating in continuing education. The nurses graduated before 1993, when education to become a nurse changed in Sweden. Now they are studying for 40 credits in Nursing at a university in order to get the same level of education as a newly graduated nurse. They were also working as nurses when this study took place. The main purpose of the study is to increase the understanding of what kind of information the nurses think they need and to find out if and in what way they use libraries in their studies and in their work. The empirical material was collected by qualitative, semi-structured interviews with six nurses. To analyze the answers Kuhlthau´s model of information search process, Sundin´s concept of the symbolic value of professional information and Wilson´s concept of cognitive authority were used.The results of this study show that the nurses need course literature, scientific articles and help to search for information in databases. They all felt anxiety for not finding the right information exactly as Kuhlthau´s model shows.The nurses know it is important to keep updated with new information in their specialty in nursing and they know where to find the information. Professional information could help the nurses in their cooperation with other occupational groups, for example physicians.They all use libraries; to borrow books, find articles and also to use the librarian´s expertise in searching. They prefer to visit the medical library at their work and they appreciate the library staff´s knowledge.

<p>Syftet med studien var att undersöka hur poliser i yttre tjänst uppfattar att polisens grund- samt vidareutbildning, fyller behovet av förberedelse inför livshotande och potentiellt traumatiserande händelser i deras yrkesutövning. Datainsamling gjordes med hjälp av strukturerade intervjuer. Informanterna bestod av 10 polisassistenter ifrån myndigheterna i Linköping, Motala och Norrköping. Urvalet gjordes på basis av antal tjänsteår, där inklusionskriterierna var att informanterna skulle ha fått hela, den under 2005 införda, bastaktiken under grundutbildningen. Detta resulterade i att informanterna, efter 6 månaders aspiranttjänstgöring, hade arbetat mellan 2-14 månader. Resultatet visar att samtliga informanter känner sig väl förberedda inför livshotande och potentiellt traumatiserande händelser i tjänst, så väl det går att förberedas inför detta genom teori och praktiska övningar. Dock kan informanterna inte beskriva att de ännu tagit del av någon vidareutbildning kopplad till frågeställningen, vilket kan bero på den relativt korta tid de varit i tjänst.</p>

Syftet med studien var att undersöka hur poliser i yttre tjänst uppfattar att polisens grund- samt vidareutbildning, fyller behovet av förberedelse inför livshotande och potentiellt traumatiserande händelser i deras yrkesutövning. Datainsamling gjordes med hjälp av strukturerade intervjuer. Informanterna bestod av 10 polisassistenter ifrån myndigheterna i Linköping, Motala och Norrköping. Urvalet gjordes på basis av antal tjänsteår, där inklusionskriterierna var att informanterna skulle ha fått hela, den under 2005 införda, bastaktiken under grundutbildningen. Detta resulterade i att informanterna, efter 6 månaders aspiranttjänstgöring, hade arbetat mellan 2-14 månader. Resultatet visar att samtliga informanter känner sig väl förberedda inför livshotande och potentiellt traumatiserande händelser i tjänst, så väl det går att förberedas inför detta genom teori och praktiska övningar. Dock kan informanterna inte beskriva att de ännu tagit del av någon vidareutbildning kopplad till frågeställningen, vilket kan bero på den relativt korta tid de varit i tjänst.

In our study the purpose was to examine the influence of Continuing Professional Education on small and medium sized auditing- and accounting practices. The study also aims to analyze possible similarities and differences in how small and medium sized auditing and accounting practices are affected of the requirements regarding Continuing Professional Education. In order to fulfill our purpose in the study we conducted interviews with auditors and accounting consultants on small and medium sized auditing- and accounting practices. Totally did we conduct seven interviews with four auditors and three accounting consultants. The majority of auditors and accounting consultants we interviewed are satisfied with the current requirements on Continuing Professional Education and think they contribute to the increase of quality and status of the work tasks performed by auditors and accounting consultants. Respondents also stressed the importance of Continuing Professional Education to maintain and develop the skills among employees. Our respondents prefer two forms of Continuing Professional Education, namely intensive seminars and topical courses. Demand for intensive seminars and topical courses will probably continue to increase, given that these two forms makes it possible for small and medium sized practices to keep current in a time efficient and economical way. Our findings also show that auditors prefer a training where they start out as beginners and end as an expert. On the other hand accounting consultants focus on training that is practical and provides direct benefit to the everyday work.